Årets sommarpratsäsong är över. Detta år blev det inne bland recensenterna i huvudstaden att i förväg döma ut sommarens ensemble som svag.
Så hur blev det? Lite kan man väl känna att årets Sommar blev de okända sommarpratarnas år? Året när snackisarna inte var de mest kända rösterna, utan skrällar och överraskningar?
Jag då, med vilka meriter ger jag mig in i tyckarnas krets? Inga alls så klart, jag bor ju för sjutton inte ens i Stockholm och tycker mig ändå ha rätt att tycka till. Kanske kan man se mig som folkets röst, vad vet jag?
Vilka sommarprat jag gillar? De som jag lär mig något av, brukar jag säga. Om ett ämne. Om mig själv. Om världen eller om livet. Eller helt enkelt de som berör. Antingen i form av en stark berättelse, klokskap eller bara genom sin form, sitt språk.

Kan man skönja några teman i år?
Underdogs ja, det är ju första temat. Sedan stroke. Hela två sommarprat kretsar kring stroke, både Helena Bergströms och Elham Rostamis. Helene pratar som anhörig och Elham som neurokirurg. Själv lyssnar jag som anhörig på båda med mycket känslor.
Formbrotten är kanske nästa trend. Sofia Dalén formligen ”slaktar” sommarformatet med ett psykologsamtal ihop med Dumma människors Björn Hedensjö (dock med godkänt resultat tycker jag), Patrik Norqvist svarar på frågor från barn och Olof Wretling imiterar Lars Lerin som fiktiv gäst i sommarpratet.
Så vilka är årets bästa program? Jo dessa.
Kristoffer Leandoer
Åh ett sånt där sommarprat där man kände att man liksom hängde vid talarens läppar. Sög i sig varje ord. Så otrendigt, så lågmält, så välformulerat och så klokt. Om han talar så här, hur ska han då inte skriva? Kände jag och beställde genast en av hans böcker, September, den om hans mamma.
Länge leve det stillsamma, reflekterande och liksom underfundiga.

Sara-Vide Ericson
Wow, säger jag bara. Vilken stark, unik kvinna. Vilket språk, vilken kraft! Ett helt trollbindande, mustigt och unikt sommarprat om kärleken till måleriet och med undertoner av så mycket mer. Ibland är det det man inte berättar som säger mest.
Tänk om vi kunde ta lite av Saras styrka och liksom portionera ut till andra kvinnor som verkligen skulle behöva, kommer jag på mig att tänka när jag lyssnar på Felicia Eriksson bara dagar efter Sara.
Nu undrar jag bara hur sjutton jag tar mig ända ner till Norrköping innan november för att se hennes utställning på konstmuseet där. Samtidigt som jag kommer på mig själv med att hoppas att hon ska börja skriva romaner också.

Sara-Vide Ericsson, sommarvärd 2026
P1 Sveriges Radio
Foto: Frida Klang
Anders Rosengren
Anders är läkare och professor i molekylär medicin. Han pratar om att förebygga livsstilssjukdomar och om vikten av att reflektera i vår uppkopplade tid. För mig slår det an väldigt mycket såna tankar som jag själv har just nu. Vi som är gamla nog att ha levt rätt länge utan skärmarna och ibland längtar tillbaka.
– Tänk att man låg hemma sjuk en hel vecka utan en enda förströelse och distraktion än en papperspocket liksom? Vad gjorde det med ens hjärna?

Elham Rostamis
Neurokirurgen som sagt, som lagar människors hjärnor. Som hämtar dem tillbaka från döden.
Så här skrev jag efter Christofers stroke:
Förr så dog de bara. Min egen mormor dog så. En hjärnblödning en kväll. Nästa eftermiddag var hon död och borta. Det fanns ingen nåd. Då. Hjärnan exploderade och så var det bra med det.Läkarvetenskapen idag erbjuder nåd. Det tycks inte finnas någon bortre gräns för vad man kan göra. Så hejdas dödens gång. Den dömda hämtas tillbaka. På respit till livet. En andra chans.
De har varit på andra sidan och vänt. Men nåden hämtade dem tillbaka. Nu får de lära sig allt igen. Att andas, svälja, kissa, kontrollera blåsa och tarm. Tala, gå och tänka. Långsamt som döden självt reser de sig upp.
För de är Stroke-survivors. Och nu finns de överallt i min värld. I mina facebook-flöden.Men hos Försäkringskassan och eftervården finns ingen nåd. Den vi valde att skona ska nu långsamt malas ner igen. I många landsting får de inte ens en rehabilitering. Någon får rehabilitering med inte ledsagare för att kunna ta sig dit. Många får ingen assistans. Sambor och makar måste skilja sig och flytta för att få vila. För att hjälp och assistans kanske, kanske ska beviljas.
Vi har råd att ta hand om dem. Vi är ett av världens rikaste länder. Men vi väljer att inte göra det. Vi väljer att se åt sidan. Och lämna dem.
Men de finns där. I mina Facebookgrupper.
Jag har haft svårigheter med det där. Det oändligt grymma med att först rädda människor och sedan lämna dem åt sitt öde. Elham erbjuder inga svar på det, men hon lämnar mig ändå med mer hopp och mindre förtvivlan än jag känt innan.

Erika Bjerström
Erika som varit klimatjournalist på SVT berättar både om vad hon utsattes för i sitt arbete, om hur SVT slutat rapportera om den eskalerande klimatkrisen och om hur oerhört väl oljeindustrin lyckat med att förskjuta skulden och ansvaret för klimatet från dem själva och politikerna till individen. I Sverige har vi verkligen svalt den modellen ”med hull och hår”, där vi springer runt och ”skammar” varandra.

Martin Peterson
Intressant om hur Martin som professor på ett universitet i Texas blev censurerad och tvingades utelämna Platon i sina filosofikurser för att Platons idéer inte stämde överens med MAGA-elitens världsuppfattning.

Ann Heberlein
I Anns sommarprat fick en historisk samhällsföreteelse som man ju hört och läst om, kött, blod och ett ansikte när hon berättar historien om hur hennes förlamade faster tvångssteriliseras. Det enda sommarpratet i år som får mig att gråta.

Martin Modéus
Martin förvånar mig. Jag hade inte väntat mig att en ärkebiskop skulle hamna på den här listan. Men jag lär mig något av att lyssna på honom och tycker mig förstå bättre. Vad religion egentligen är. För kanske spelar det inte så stor roll om Gud finns eller inte. Det viktiga är kanske människans känsla av att någon bär henne när hon själv inte orkar?
Jag minns plötsligt hur jag för 3 år sedan satt där, ensam i de gigantiska katedralerna längs Camino Frances och sa, nästan högt för mig själv:
Gud, om det bara fanns någon som kunde hjälpa mig att bära. Bara en liten stund.

Läs också: Bästa sommarpratarna 2025 – dessa får du inte missa
Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.



https://liljevalchs.se/kalender/sara-vide-ericson-drift/
Kanske du hinner till liljevalchs för ny utställning. Hon är en fantastisk konstnär.
Just det, såg det också. Till Liljevalchs är det ju betydligt enklare att ta sig. 🙂
Så fint och reflekterande du skriver om dina favoriter. Jag har lyssnat på de flesta och tycker liksom du att de är fantastiska.
Tack 🙂
Ja visst är det bra. Som vanligt ett bra år.