I torsdags tillbringade jag alltså ett dygn själv i Berlin. Ett dygn är ju bara ett dygn ändå, Mycket drama för ingenting, kan tyckas. Men rätt stort var det för mig ändå, som aldrig rest själv förut.
Förstås gick det bara bra, jag är sjukt nöjd över att ha hunnit med att ”göra” Berlin och på lördag kommer ett inlägg på temat 24 timmar i Berlin.
Slutsatser om att resa själv
En slutsats är att checka av olika sevärdheter dagtid själv gick bara lysande. Det var knappt så att jag saknade någon vid min sida. Kanske ännu mer utrymme att sjunka in i minnesmonumenten över Berlins alla eländen. Lunch gick också bara fint. Bra kvinna reder sig själv, åtminstone med en redig mobiltelefon och ett wi-fi för handen.
En jobbig sak för mig som blev än mer påtaglig i ensamt skick är att jag fått så perverst dålig syn (ja, ålderssynthet, läsglasögon. You know the drill…). För 5 år sedan var storstadsnavigering min paradgren som ingen slog mig i. Med kartan i ett säkert grepp navigerade man bergsäkert runt i vilken stad som helst. Nu är allt så jädrans stökigt. Hitta glasögonen i väskan, omständligt upp med fodralet, ta på glasögon, kolla kartan, samma procedur igen tillbaka osv hela dagen. Det är skit att bli medelålders!
Karthanteringen har jag sedan några år tillbaka lämnat över till Christofer som uppenbarligen åldras långsammare än jag. Men i Berlin fanns inga sånna genvägar att tillgå.
Nästa slutsats är att resa kvällstid är betydligt trögare. Jag återvände till hotellrummet vid sju på kvällen och var då block-trött. Förmodligen hade jag omedvetet spänt mig hela dagen ändå. Att ge sig ut i mörkret själv och leta restaurang kändes inte aktuellt. Det blev i stället en snabb korv på hörnet och god natt, följt av 10 timmars djupsömn!
En dag till på egen hand hade jag gärna tagit, men faktiskt inte gärna en kväll till.
Nackdelar med att resa själv
Ja men förutom att det där glasögon-tjorvandet då. Hela listan:
- Det tar hela tiden ett par sekunder längre tid innan man fattar. Åt vilket håll man ska gå när man kommer ut från tunnelbanan, var bussarna går från Haupbahnhof, var ligger egentligen S-bahn osv. Fyra ögon ser mer än två. Så är det bara.
- Det är extremt mycket svårare att skratta åt sig själv och sina misstag när man är ensam. Det är ju typ halva nöjet med att resa annars.
- Det här med sittplatser. Om jag behöver gå på toa, måste jag lämna min finfina plats vid gaten. Eller chansa på att lämna jackan kvar. När det plötsligt blir ett bord ledigt uppe i TV-tornet, kan jag inte hugga den. För man måste beställa i baren och vem ska då hålla bordet?
Sånt tänker man ju inte på när man är flera! - Dyrare kan det bli också, Taxi kan man ju bara glömma. Är man några stycken blir ju taxi ibland till och med billigare än buss.
Fördelar med att resa själv
- Man får bestämma allt själv, sa någon till mig.
Fast jag vet inte precis om jag måste bestämma allt själv. Hänger gärna med på oväntade saker som andra hittar på också. - Den stora fördelen är och förblir att då blir resan faktiskt av.
Så tror jag att det är för de flesta som reser ensamma. Man gör det för att resa själv är bättre än att stanna hemma.
Och det var det verkligen för mig också!
Kommer jag att resa själv igen?
The milion dollar question.
Ja det kommer jag eventuellt att göra. Allra helt reser jag med Christofer eller med mina barn, men om ingen annan kan eller vill följa med, då reser jag väl ensam då.
Läs mer: Det här med att resa med andra (nya) personer och hur det kan bli då
Välkommen att följa 4000mil på Facebook, Bloglovin och Instagram för mer reseinspiration i ditt flöde.
Kul att läsa vad du tycker. Personligen har jag absolut inga problem att resa själv. Lärde mig klara mig själv utomlands när jag bodde själv i USA 2004 sedan har jag bott och rest utomlands en hel del själv. Inte konstigare än att vara på hemmaplan själv.
Kul att utbyta erfarenheter hur andra tycker och känner.
Fast hemma är man ju i sitt eget hem, på resa är man ju borta oftast på ett hotellrum tänker jag…?
Känner att jag längtar efter familjen och det känns lite bortkastat att dega runt på ett hotellrum i främmande land när man kunde varit med familjen i stället tänker jag. Skillnad den tid då man är ute och upplever på resmålet. 🙂
Intressant input med familjen. Då jag inte har någon familj har jag aldrig behövt känna den känslan. Svårt att föreställa sig också.
Rutinerad ensamresenär här..joo både för o nackdelar..men om valet är att stanna hemma så är valet lätt :-). Lägg en scarf över stol bord o gå o beställ… val av boende försöker man göra så det är ljust o mycket rörelse även på kvällen.. på sistone har man bl.a m.h.a Facebook haft lättare att hitta likasinnade att ha trevligt med före/efter konserter med favoritband t.ex..
Men det var helt ok att vara 1 av 9 på Kuba nu i november… riktigt lyxigt att andra fixat boenden o transporter…även om jag ”bröt mig ur” o körde lite eget där oxå när våra intressen gick isär.. älskar blandningen resa själv o resa med andra :-).
Ja så gör man förstås med scarfen! Det krävs ju lite rutin innan man kommer på alla trix. Första gången blir man bara ställd! 🙂
Jeg reiser ikke alene, men har alltid hatt jobben som kartleser når vi har vært på storbyferier. Nå har jeg bitt i det sure eplet og skaffet meg lesebriller. Men før det fant jeg en genial (synes jeg) løsning på problemet med å kunne lese kart: Jeg brukte kopimaskina på jobben, som hadde en utmerket forstørrelsesfunksjon, og blåste opp aktuelle byområder i stor størrelse før vi dro. Funket utmerket!
Hehe, skulle bli VÄLDIGT stora kartor då för mig. 🙂
Åh vad väl jag känner igen det där med dålig syn och läsa kartan. Jag måste göra tvärtom istället, ta av mig glasögonen och försöka klura ut vad det står på kartan men inte ens då lyckas jag alla gånger. Så en kartläsare skulle jag alltid behöva ha med mig 🙂 Annars har jag egentligen inget emot att resa själv även om jag, om jag får välja, förstås helst reser med familjen. Har rest ensam i USA en hel del vilket alltid har funkat bra. Kul i alla fall att det gick bra för dig i Berlin och jag ser fram emot att läsa inlägget om vad du gjorde där.
Ah, kan det vara åt det hållet också!?
Gillar alla varianter av resande men ibland är det nog så skönt och få resa ensam och just göra det man själv vill.Kom idag hem från Californien och först var jag nästan en vecka ensam,sen kom min man med dom två yngre kidzen och sen då dom åkte hem så kom min äldsta dotter och var med mig dom två sista veckorna.Fördelen av att vara flera då man reser är att man har nån att dela dom roliga minnena med och också planera tillsammans inför resorna.Jag gör ofta så att jag tar en laddabatterietmammasemester (ensam),en tumis semester med min man och sen en familje semester så är vi alla nöjda och glada 🙂
Laddabatteriernamammasemester låter verkligen som något jag skulle ha uppskattat när barnen var små! 🙂
Kul att läsa om dina erfarenheter! Jag föredrar helt klart att ha sällskap. Det är trevligt att dela upplevelsen med någon. Sedan så är vi bra på olika saker. Jag minns vad hotellet och gatan heter – Peter vet åt vilket håll saker ligger. Jag har inte rest ensam mycket alls, men har lite erfarenheter från delar av resor när jag var yngre. Har rest mycket inrikes ensam också, mest i jobbet, om det räknas 😉
Ja, resa med sällskap är bäst. Men bra att prova ändå någon gång som omväxling.