Klockan elva på kvällen i söndags kväll slog Alva och jag i asfalten på Umeå flygplats. Mörbultade, illaluktande och oduschade. Glåmiga, smutsiga och inte så lite hålögda.

Men lyckliga.

Fyllda av upplevelser som vi inte ens riktigt vet vad vi ska göra med än. Väskor med Afrikas damm ännu i varje repa och springa.

Vårt möte med gorillorna i den trolska regnskogen, där uppe bland Ugandas dimhöljda berg. Och schimpanserna. Så lika oss att moderskänslorna liksom vill svämma över där inne i bröstet, varje gång jag tänker på dem.

Djungelelefanten, den livsfarliga, som vakterna fick skjuta skarpt för att skrämma iväg från oss där i regnskogen. Flodhästarna. Lejonen! Och allt vi sett längs vägen. Landskap vackra som sagor och vägar i det skick att de bara måste få ett eget inlägg  de också.

Utomhusduschen under Afrikas stjärnhimmel och fullmåne.


“Bara” en babian. De andra aporna kommer senare.

Alla barn som sprang efter oss och ropade. Ibland Hello, ibland Muzungu* och ibland med framsträckta händer och Money.

Resan har varit intensiv. Till och med för att vara oss. Tidiga mornar mest varje dag. Väckarklockan på 5. Har den fått ringa 6:30 någon dag, så har det helt klart varit sovmorgon. Vi har bott på fantastiska lodger, jag kommer definitivt att berätta mer om dem vid tillfälle. Ätit matbanan med jordnötssås, sötpotatis och cassavarot. Druckit så många färskpressade juicer.

Nej vi behöver helt klart bearbeta detta innan vi vet vad vi ska göra med allt.

För Alva var detta den första safariupplevelsen och hon är förstås fast hon också nu. Vi har redan börjat skissa på en uppföljningssafari-resa.
– Jag höll nästan på att börja gråta när vi såg lejonen, som hon säger själv.

För Christofer har det gått okej hemma. Han har tillbringat hela veckan på resande fot, först i Stockholm, sedan hos mina föräldrar i Gävle.
– Jag tror att detta varit bra för mig ändå, att jag faktiskt klarat mig själv, säger han. Jag är lugnare nu än på länge och känner en ro i kroppen.

I morgon börjar rapporteringen från resan.

På schimpans-trekking

*Muzungu betyder vit person

Läs hela vårt rapportering från Uganda här.


Resan genomfördes i samarbete med AA Safaris and Tours

6 kommentarer

  1. Anneli S

    Vad jag ser fram emot era inlägg! Det ska bli så spännande att läsa.

  2. Ser fram emot alla kommande inlägg om resan 🙂

  3. Det låter helt fantastiskt!

    Jag sätter mig här vid skärmen och väntar på inläggen nu då… 🙂

    Kram Lena

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *