På vinvandring i Wien – kan man tänka sig något mer självklart?

När jag var barn cirkulerade ett skämt om att någon hade åkt till Wien och druckit rom, och sedan åkt till Rom och druckit vin.
Så tokigt betedde förstås inte vi oss i Wien. Varför gå över ån efter vatten liksom?

Tvärtom, visste du att det till och med finns vinodlingar och vinproducenter mitt inne i Wien? Att omkring 700 hektar mark inom Wiens stadsgräns används för vinodling. Här finns runt 400 vinodlingsföretag. Mitt i en europeisk tvåmiljonersstad!

När vi själva insåg detta faktum valde vi att go all in och genomföra en vinvandring genom detta område. Som avslutades på en gemytlig Heuriger med ett mycket lokalt glas Grüner Veltliner.

Denna vandring gör sig egentligen allra bäst på eftermiddagen och avslutas då gärna med en hel middag, men vi väljer på grund av dels extremhettan i Wien vid denna tidpunkt och dels det faktum att vi ju har helpension på vår flodbåt, att genomföra vandringen på förmiddagen istället.

Vi startar från vår flodbåt som denna första dag på kryssningsveckan ännu ligger i hamn i Wien. Via först tunnelbanans röda linje, och sedan den gröna, tar vi oss till Heiligenstadt. Härifrån går sedan buss 38A upp till höjden Kahlenberg. Här uppe finns en kyrka, en servering, samt en av Wiens allra bästa utsikter.

Så snart vi njutit klart av utsikten börjar vår vandring nedåt. Vi går hela tiden med samma utsikt över både Donau och Wiens skyline för blicken och genom ett gemytligt vinodlingslandskap. Det finns ingen utmärkt vandringsled, utan ett nät av olika grusvägar och stigar. Vi vet att vårt slutmål är Grinzing och vandrar alltså en smula planlöst längs de stigar som tycks leda dit.

Vandringen är helt lättsam, man går nedåt hela tiden och på en och en halv timme ungefär är vi nere i Grinzing.

Grinzing

Grinzing som alltså är en by. Från början en vinodlarby utanför Wien, så småningom en by inuti Wien, omringad av storstaden. Bykaraktären finns dock kvar med gamla hus och låg bebyggelse med trädgårdar. Precis ett sånt där ”här skulle jag vilja bo”-ställe, som man då och då springer på runt om i världen.

Det är förstås ingen slump att detta område, byn Grinzing och dess vinodlingar fått vara kvar. Det är staden Wiens högst överlagda mening. Man har skyddad området och odlarna för att allt ska bevaras och kunna vara kvar. Ett älskat område av wienarna, hit kommer man både för rekreation och mat och dryck.

Själva hamnar vi nu i bryderier på grund av den tidiga timmen. Vi vill ju kvalitetstesta de druvor som vi vandrat igenom, men klockan är bara 11:30 och många ställen öppnar först vid 15-tiden.

Buschenschank och Heuriger

För här i Grinzing finns ju verkligen massor av perfekta ställen att testa det lokala vinet. Buschenschank kallas vinproducentens egen utskänkning av sitt eget vin. Enligt förordningar från 1700-talet får man det egna vin och andra egna produkter tillsammans med kall mat, charkuterier, ost, bröd, pålägg etc. Riktig restaurangverksamhet var historiskt inte tillåtet. Och traditionen med kallskurna tallrikar lever ännu kvar.

När Buschenschanken är öppen hänger man ut en Buschen, ett knippe gröna kvistar, utanför. Därifrån kommer namnet. Skylten ”Ausg’steckt” vilket betyder ungefär att kvisten är uthängd, alltså ”nu har vi öppet”.

Heuriger är däremot en lite bredare beteckning. Ursprungligen betyder heuriger ungefär ”årets”, alltså årets vin. Ordet började sedan användas även om ställena där det serverades. I dag kan ett ställe kalla sig Heuriger utan att vara en Buschenschank i den striktare betydelsen. Vinet här är (i 9 fall av 10) fortfarande lokalt.

Helst hade vi alltså velat hitta en Buschenschank, men går bet i denna tidiga timme, och får nöja oss med en Heuriger, där man garanterar oss att det vin som serveras är från just precis de kullar vi just vandrat nedför. Gott så.

Vi provar ett Grüner Veltliner, Grinzings mest karaktäristiska druva och tar sedan spårvagnen tillbaka till stan. Nöjda med utflykten. Vi drack vin i Wien, kan man tänka sig något mer självklart?

Fakta om dagens vandring

Dagens vandring var 4,2 kilometer, uppför 53 meter och nedför 279 meter. Vi var ute i 1 timme och 42 minuter.

Läs också: Tre klassiska caféer i Wien som du inte får missa

Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.