Transalpvandring – dag 1 Füssen till Ehrwald

Idag är första dagen på vår veckolånga transalpvandring från Füssen i Tyskland i norr, ner till Merano i Italien.

Vi anlände igår till Füssen, efter en heldag i europeisk superhetta per tåg från Goldau i Schweiz och flera förseningar. Tågresan sista biten in till Füssen kan dock göra den allra tröttaste och varmaste resenär rosig om kinderna av Alpromantik. Här rusar tåget fram över den bayerska slätten allt medan Alperna tornas upp sig framåt i tågets färdriktning.

Füssen själv är lika charmerande med sina gränder, gamla hus och slottet tronandes på sin höjd mitt i staden.

Denna första morgon är vi nere när frukosten öppnar redan klockan sju. Vill få en tidig start i värmeböljan. Taktiken lyckas, vår första mellantid blir redan 07:45. Då är våra väskor lämnade i receptionen och vi själva kliver ut på gatan.

Första etappen går rakt igenom staden. Som sömnigt vaknar framför oss. Sedan ner till och längs med floden Lech. Det ska visa sig att denna, hela vår första etapp går längs den berömda vandringsleden Lechweg, som följer floden en hel vecka.
Lech som redan här i Füssen visar upp alla sina fjädrar i form av ett ståtligt vattenfall.

Sedan går vi genom bokskog. Den första sjö vi ser glittra genom träden är Schwansee, sjön vi aldrig hann med sist vi var här i trakterna. 2023 tillbringade vi 2 dygn här i den närliggande byn Hohenschwangau för att besöka slottet Neuschwanstein. Ett slott som även denna vandring passerar.

Läs också: Neuschwanstein – allt du behöver veta inför besöket

Men först väntar höjdpunkten Alpsee och detta blir en repris för oss. Denna vackra sjö vandrade vi runt sist också. Då var här massor av folk och det slutade med att vi betalade in oss på det privata badet för att få oss ett dopp. De naturliga små badplatserna runt sjön var helt överfulla med folk då.

Läs också: Alpsee runt – en lättsam vandring och ett bad

Nu är här märkligt tomt. Är det värmeböljan som gör att folk inte vågar sig ut på vandring? Vi hugger ett perfekt badställe och brer ut oss. Jag har glömt att ta med bikinin i dagsryggsäcken inser jag, men om Christofer badar först kan ju jag låna hans badbyxor sen. Så lite folk som det är hade jag faktiskt nästan kunnat bada naken.

På andra sidan sjön ser vi honom redan. Traktens stolthet. Det undersköna slottet Neuschwanstein.

Vandringen går vidare längs sjön. Så småningom leds vi in på stigar uppåt genom bokskogen. Så kommer skylten Marienbrücke 15 min. Här kan man via en halvtimmes detour gå fram till den berömda bron där man har den perfekta utsikten över slottet. Där alla foton är tagna.

Vill man besöka slottet invändigt och få fler vyer, krävs förstås mer tid än så.

Nu följer en mer krävande sträcka när vi serpentinar oss uppåt längs sluttningen. Hettan har oss definitivt i ett fast grepp vid det här laget. Så når vi äntligen krönet och med det också Österrike. Härifrån följer ett antal kilometer transportsträcka fram till Pflach där vi ska ta tåget till vår inkvartering för natten.

Ehrwald-Zugspitzbahn heter stationen. Hm, alltså Zugspitze är ju Tysklands högsta berg. Där toppen delas med Österrike. Vi var där för 3 år sedan, som nästa stopp efter Hohenschwangau . Åkte upp från Garmisch Partenkirchen i Tyskland. Men vi minns ju att det fanns en linbana från den österrikiska sidan också. Är det här alltså?

Zugspitze är en riktigt cool och dramatisk topp, med en fantastisk utsikt åt alla håll. Dit upp hade man ju definitivt kunnat tänka sig att åka igen. Men hinner vi.

När stänger linbanan? Googlar vi snabbt. 16:40 blir det nedslående svaret. Men vänta nu, på fredagar är den ju kvällsöppen. Vi som varit ute ett tag på resa och liksom lite tappat greppet om veckodagar och såna världsligheter får räkna efter lite på fingrarna, men ja det är verkligen fredag idag. Hurra!

Vi kastar in våra väskor på hotellrummet. Tar en superdupersnabb dusch. Hoppar sedan på lokalbussen mot linbanan.

Denna linbana är förstås episk den också, precis som den från tyska hållet. Jag lyckas förstås, som vanligt, på något grumligt sätt få en plats längs fram i kabinen.

Väl uppe styr vi först mot restaurangen. De visar sig ha fondue-afton. Taget. Vi slår oss ner med storslagen utsikt och serveras en trerätters med själva fonduen som huvudnummer. Allt medan en kille med lederhosen och dragspel underhåller med alla de klassiska tiroler-hitsen. Joddeladi-hi och koko. Ja ni vet hur det brukar låta.

Men vi har ju inte tid att sitta här och joddla och armkroka ihop med fellow österrikare hela kvällen. För snart är solen på väg ner. Vi bryter upp och beger oss ut på terrasserna. Och utsikten är faktiskt ännu bättre än vi minns det. Så här i solnedgång och allt.

Fakta om dagens vandring

Dagens vandring blev 16,4 kilometer lång, 484 meter uppför och 445 meter nedför. utöver det fanns en option i vandringsbeskrivningen att sedan fortsätta ytterligare 4 kilometer till nästa tågstation. Vi provade detta, men det var helt och hållet en transportsträcka som vi med facit i hand borde ha skippat. Dessa sista 4 kilometrar var mest en plåga i hettan.

Höjdpunkterna på dagen blev vackra Alpsee där ett bad är helt och hållet obligatoriskt, slottet Neuschwanstein plus vår egen avstickare upp till Zugspitze.

Neuschwanstein som ju definitivt kräver sin egen dag, bästa upplägget är att anlända till området en dag tidigare för detta. Supersmart är också att kopiera vårt genidrag med att vandra på en fredag och därmed få uppleva kvällen uppe på Zugspitze.

Denna vandringsresa med bagagetransport hittar du hos EpicTrails här.

Läs också: Zugspitze – Tysklands högsta berg

Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.