{"id":75059,"date":"2024-11-02T06:30:00","date_gmt":"2024-11-02T05:30:00","guid":{"rendered":"https:\/\/4000mil.se\/?p=75059"},"modified":"2024-12-12T20:42:08","modified_gmt":"2024-12-12T19:42:08","slug":"att-bli-lag-av-vintermorkret","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/4000mil.se\/index.php\/att-bli-lag-av-vintermorkret\/","title":{"rendered":"Att bli l\u00e5g av vinterm\u00f6rkret – och vad kan man g\u00f6ra \u00e5t det?"},"content":{"rendered":"\n

N\u00e4r jag var ung bekom m\u00f6rkret mig inte alls. Som ton\u00e5ring tyckte jag faktiskt att det var en l\u00e4ttnad n\u00e4r sommaren var \u00f6ver och h\u00f6sten kom. D\u00e5 slapp jag \u00e4ntligen exponera mina kritvita ben och slapp k\u00e4nna mig dum f\u00f6r att jag inte blev solbr\u00e4nd. H\u00f6stens p\u00e5kl\u00e4ddhet passade mig betydligt b\u00e4ttre.
Jag kunde ocks\u00e5 tycka att m\u00f6rkret var mysigt, minns jag.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Som ung vuxen var jag ofta f\u00f6r upptagen med livet f\u00f6r att ens riktigt m\u00e4rka att en \u00e5rstid tagit slut och en annan tagit vid. Pl\u00f6tsligt kunde jag titta upp och t\u00e4nka:
– Oj alla l\u00f6ven \u00e4r ju gula!
N\u00e4sta g\u00e5ng jag tittade upp var de borta. Och s\u00e5 vidare.<\/p>\n\n\n\n

Jag h\u00e4vdade ocks\u00e5 l\u00e4nge att jag gillade alla \u00e5rstider. Alltid blev glad n\u00e4r en ny var p\u00e5 v\u00e4g in och trivdes oavsett.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

F\u00f6rsta g\u00e5ngen jag fick en liten ”hunch” om det h\u00e4r att p\u00e5verkas mentalt av \u00e5rstider och det naturliga ljuset (ja eller bristen p\u00e5 det d\u00e5) var faktiskt f\u00f6rsta vintern h\u00e4r uppe i Ume\u00e5.
Jag minns fortfarande att mellandagarna h\u00e4r uppe f\u00f6rsatte mig i ett dvalalikt tillst\u00e5nd. Ett t\u00f6cken d\u00e5 man knappt vaknade. Sedan efter julhelgerna fick man fart p\u00e5 sig igen. Men jag minns att jag t\u00e4nkte redan d\u00e5, 32 \u00e5r gammal, att oj, vinterm\u00f6rkret h\u00e4r \u00e4r p\u00e5 en annan niv\u00e5 \u00e4n det jag tidigare upplevt.<\/p>\n\n\n\n

November d\u00e4remot, tyckte jag p\u00e5 den h\u00e4r tiden inte var ett problem. D\u00e5 hade man ju julen att se fram emot och ladda f\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Men det var f\u00f6rst under pandemin som m\u00f6rkret faktiskt b\u00f6rjade besv\u00e4ra mig mentalt. Man kom liksom inte undan det d\u00e4r man satt hemma. Isolerad mot omgivningen och med f\u00e5 saker att distrahera sig med. Och sedan har det fortsatt varje \u00e5r. Jag riktigt hukar mig varje \u00e5r den h\u00e4r tiden. Tar sats och v\u00e5ndas. Det k\u00e4nns som att man ska dyka djupt och simma l\u00e5ngt innan man kommer att f\u00e5 g\u00e5 upp till utan och h\u00e4mta luft n\u00e4sta g\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

\u00c5rstidsbunden nedst\u00e4mdhet<\/h2>\n\n\n\n

Detta fenomen \u00e4r r\u00e4tt vanligt och kallas \u00e5rstidsbunden nedst\u00e4mdhet<\/em>. Eller \u00e5rstidsbunden depression<\/em> om den \u00e4r av allvarligare art. Men d\u00e4r t\u00e4nker jag inte att jag sj\u00e4lv \u00e4r, utan nedst\u00e4md eller bara ”l\u00e5g”, k\u00e4nns som r\u00e4tt ben\u00e4mning i mitt fall.<\/p>\n\n\n\n

Att k\u00e4nna sig tr\u00f6ttare under den m\u00f6rka \u00e5rstiden, upplever en majoritet av alla vuxna svenskar. Medan ca 3-5% f\u00e5r en depression av m\u00f6rkret.<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r, inte helt ov\u00e4ntat, vanligare ju l\u00e4ngre norrut man bor. P\u00e5 ekvatorn \u00e4r detta fenomen i stort sett ok\u00e4nt. Vilket f\u00f6rst\u00e5s makes sence.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Vad kan man g\u00f6ra \u00e5t det?<\/h2>\n\n\n\n

Vetenskapen s\u00e4ger f\u00f6ljande:<\/p>\n\n\n\n