Ibland behöver resorna inte vara så långa. Även en relativt enkel resa inom Sverige kan ge precis den upplevelse och avslappning som man för stunden behöver.
Över långhelgen som var, har jag och min son varit nere söderöver i Mellansverige. Och känner oss efteråt som efter en resa till Medelhavet. Minst!
Gävle
Vi startade onsdag kväll med Gävle där vi hälsade på min pappa. Riktig otur med vädret, tyckte vi att vi hade under onsdagen och torsdagen. Kallt och ruggigt, både vantar och mössa fick åka på när man var utomhus.
Det värsta norrlänningen vet på våren är att möta samma isvindar och ensiffriga temperaturer i södra Sverige som vi tvingas dras med mest hela vårarna uppe hos oss.
Uppsala
Fredag morgon klev vi på tåget en timme söderut till Uppsala och som tur var, nu hände det grejer med våren. Fortfarande en liten, liten tendens till is i vinden, men med strålande sol blev dagen ändå galet härlig.
Vi kollade in Alvas studentrum som hon flyttade in i efter påsk, efter att hon och pojkvännen gått skilda vägar. Hon trivs bara bra där och med att leva studentliv ”på riktigt” som man får göra i korridor. Gångavstånd ner till centrum har hon också numera.
Vi tog en långpromenad i Uppsala med ”biolog-fokus”. Eftersom Alva läser just biologi. Besökte Botaniska trädgården, Linneanum, Linné själv (eller Kalle som man helt familjärt kallar honom på biolog-linjen), Svandammen, Geocentrum och Stadsträdgården.
Samt kollade in Gustav Vasas grav i Domkyrkan och åt lunch i Skytteanska trädgården.
Stockholm
Sen eftermiddag steg vi på Uppsala-pendeln mot Södra station i Stockholm och checkade in på Mosebacke Hostel på Högbergsgatan. På kvällen blev det middag för oss tre med min barndomsvän Jessica på Baras.
På lördagen exploderade ju våren fullständigt. Vi ägnade oss åt det som jag allra helst gör i Stockholm, vi promenerade helt enkelt runt i värmen. Alla Söders charmiga kvarter och utsiktspunkter, samt glass vid Järntorget. Plus ett tillslag på Livrustkammaren där en utställning om Gustav III´s teaterkostymer visas just nu.
Vi avslutade på en uteservering i Kungsträdgården innan vi alla tre tillsammans åkte upp till Gävle för en sista natt innan hemfärd.
Stolt blev jag ju också när Alva utbrast ”Vad härligt det är att uppleva Stockholm med någon som kan stan!” Det var ju över 20 år sedan jag flyttade från Stockholm och Södermalm, men jag har fortfarande koll på det bästa ”spotsen” och vet exakt var på perrongen man ska stå för att hamna mitt för trappan vid Björns trädgård!
Snacka om att möta våren! Vi fick oss så mycket sol, vårvärme och glassande på uteserveringar som en genomfrusen norrlänning gärna kan önska sig av Mälardalen.
Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.
Härligt! Ibland är bästa avkopplingen bara familjen. Jag tänker ibland just på hur ni uppfattar vädret nere i syd när det blir ”fel”. Lite som när jag åker till England och vill ha mild vår och får snö.
Alva måste ju komma ner till Råshult och se var allt började för Linné då. Lilla köksträdgården med kryddor och hans promenader förbi ”oss” till Möckelsnäs. Han står staty vid kyrkan där jag är döpt och konfirmerad eftersom hans far var präst där (fast kyrkan nu är 1800-tal som så många i trakten).
Ja hon har inte ens varit till Linnes Hammarby än, men så småningom blir det säkert läge för alla dessa ställen. Har läst att de eventuellt kommer att bli världsarv också.
Hahaha, underbart exempel på yrkesjargong, att kalla Linne för Kalle! Jag föreställer mig att det gör en hel del för känslan att vara en i gruppen ”Vi biologer”.
Ja men eller hur? Förstås måste man bli ”Kalle” med honom som biolog! 😀