Mat i Uzbekistan – allt gott som vi åt på vår resa!

Anledningarna att besöka Uzbekistan är många, varav vi börjar ha täckt upp de flesta i egna artiklar här på bloggen. Sidenvägen, med sina fantastiska städer, den makalösa naturen, allt hantverk och ätbart som finns att köpa på basarer och marknader. Den vackra tunnelbanan i Tasjkent för sjutton!

Men en anledning, så god som de andra, till att besöka Uzbekistan är faktiskt maten. Fantastiskt välsmakande och alltid i riklig mängd. Vi äter veritabla festmåltider under hela vår resa i landet.

Vår Plov- (Pilaff) upplevelse

Vi närmar oss en större enplansbyggnad med stora skyltfönster. Som ett shoppingcenter ungefär, ser det ut. Massor av bilar på parkeringen, massor av folk utanför. Trängsel rent av.

Vi går in på sidan. Hettan slår emot oss. Röken, oset, larmet! Trångt är här också. Och en hektisk aktivitet i luften. Någon halvspringer förbi oss med dignande brickor.

I ett hörn en bakugn med stora härliga bröd som skicks ut och in med brödspadar. Bagaren kryper nästan in i sin manshöga vedeldade ugn för sjutton! Torkar svetten ut pannan innan arbetet fortsätter.

Det eldas även under stora tråg av järn. Som gigantiska wokpannor. I en kokas ris. Stora mängder ris. Det kräver sin man bara att röra runt i den stora wokpannan. I en annan kokas det morötter. Några män skär upp kött i mindre bitar och ytterligare andra slevar upp av den färdiga anrättningen på vackert mönstrade tallrikar. Jag har redan bestämt mig för att såna här tallrikar måste jag ha. För vackra för att avstå.

Sist i den effektiva kedjan av väloljat maskineri är alltså han som småspringer med brickorna. Tunga och välfyllda.

Vi blir nog lite trollbundna allihop. För hur ofta får man följa med in i ett restaurangkök? Liksom vara med överallt? Och med de här mängderna mat dessutom. En hel armé kan vi visst mätta idag.

Vi befinner oss på Besh Qozon Central Asian Pilaf Center i Uzbekistans huvudstad Tasjkent. Hit kommer båda lokalbefolkning och turister för att äta den uzbekiska nationalrätten nummer ett. Plov, eller som vi känner rätter i Sverige, Pilaff.

Ris, gula morötter, lammkött, kryddor och lök som kokar tillsammans. I detta blandas torkad frukt. För dagen serveras även en vindolm och två vaktelägg till.

När vi och våra kameror sett oss mätta får även vi träda in i matsalen. Lika hektiskt och stimmig den. För det här är populärt. Och big business.

Våra tallrikar kommer in och vi får äntligen smaka. Så fantastiskt gott! Vi är lyriska över såväl måltiden i sig som i inblicken i tillagningsprocessen som vi fått oss i köket.

Plov eller Pilaff är alltså Uzbekistans nationalrätt. Alla delar av landet har sin variant som man själv givetvis hävdar är den allra, allra bästa och mest välsmakande. Men detta är ju långt ifrån det enda som Uzbekistan har att bjuda på i mat väg. Så vad äter vi mer på vår resa?

Du har väl inte missat vår Instragram-reel från plov-tillagningen? Kolla här.

Vad vi äter i övrigt på vår resa

Maten överlag är mycket god på vår resa i Uzbekistan. Varje måltid dukas det upp till en veritabel fest med flera olika rätter.

Bröd

Uzbekistanskt bröd kallas Non. Det spelar en stor roll i mattraditionen och serveras till varje måltid. Man hälsar sin gäst välkommen genom att bryta brödet.

Soppa

Det är även vanligt att bli serverad soppa till förrätt. Vanligen då en buljongsoppa med grönsaker och även kött i. I den nedre bilden syns även en tomatsoppa.

Sallader

Alla måltider innehåller minst en sallad om förrätt. Helst flera. Vi åt verkligen hur mycket goda sallader och grönsaker som helst på vår resa. Alltid helt utsökt och ofta med ost i.

Samsa

Samsa är en uzbekiskt sambosa, det vill säga en pirog, vanlig fylld med kött och lök. Dessa kunde man köpa ”ute på stan” eller längs vägarna för bara några kronor.

Manty

Manty är ett slags dumplings, ofta fyllda med kött, t.ex. lamm. De serveras med en skål yoghurt.

Grillat kött

Huvudrätten är så gott som alltid grillat kött av något slag. Gärna lamm eller kyckling. Ibland köttfärsspett. Det händer även att hästkött förekommer.

Nötter och torkad frukt

Som efterrätt kunde vi ibland få frukt. Eller kanske nötter och torkad frukt.

Drycker

Uzbekistans nationaldryck är grönt te. Det dricks till eller efter varje måltid. Det var även mycket vanligt med västerländska läskedrycker, typ Cola och Fanta till maten. Några inhemska varianter stötte vi också på, t.ex. en illgrön läsk.

Eftersom en stor del av befolkningen är muslimer, är alkohol till maten inte så vanligt. Dock finns det alltid till försäljning på restauranger. Det produceras inhemskt vin och även öl. I Samarkand hamnade vi faktiskt på ölprovning.

Ett bra ”försvenskat” recept på Plov hittar du här.

Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.