Jag har haft lite vaga tankar på att göra någon form av blogginlägg om någon av mina riktigt tidiga resor. Men så kan jag inte hitta de gamla fotoalbumen. Ni vet, inte en sån där digital mapp i datorn som heter 2009/Italien, eller ens ett sånt där som man beställer på myfujifilm.se, tryckt på snygg bakgrund, utan ett sånt riktigt fotoalbum med vadderade pärmar och hårda sidor med silkespapper emellan. Jag har nog flyttat en gång för mycket helt enkelt, för jag har ingen aning om var mina gamla icke-digitala foton är.

Så hälsar vi på hos min syster i Västergötland. Och hon har ju foton! Vi hittar prydliga album med hästmotiv på de vadderade pärmarna. Flygluffen USA runt finns där. Första charterresan till Kreta!

18 år och i New York

Oj, vilken nostalgi att bläddra bland dessa bilder. Vad snygg jag var, tänker jag, nästan lite avundsjukt. Och smal!

-Visst början man lagra fett på magen efter 45, säger jag till syrran. Och sneglar på min egen lilla mage.
-Jo, måste vara något hormonellt, håller hon med och fingrar på sin.

Hon som fyller 50 i vinter, som på bilderna framför oss nyss fyllt 22.

Hela den här gjejen att jag faktiskt posserar på en motorhuv, den är ju preskriberad nu?

-Jag får nog inte med de äldsta pojkarna något mer år, säger hon också. När vi lite hypotetiskt så där, pratar om att åka någonstans tillsammans nästa sommar allihop. De är bara glada att var hemma från Albanien (som syrran och hennes familj besökte några veckor efter oss) och få meka med bil respektive a-traktor i fred ute i verkstaden.

Det är då det slår mig på riktigt liksom. De där barnsemestrarna, de är över nu.
Vi kommer aldrig mer att hyra hus, båda familjerna med alla 7 barnen. Varken i Danmark eller på Gotland eller utomlands. Aldrig mer hyra minibuss med Robert som chaufför och Singoalla-kex till alla barnen bak. Vi kommer aldrig mer att besöka Astrid Lindgrens värld, Kolmården, Legoland eller High Chaparall tillsammans. Barnen kommer aldrig mer att jaga höns på syrrans höskulle på somrarna. Helt enkelt för att de inte är några barn längre.

Christofers barn klarar sig själva och gör upp sina egna sommarplaner nu. Samma sak börjar syrrans två äldsta göra. Om det blir en ytterligare resa, kommer det att bli ett decimerat gäng. Två eller tre desillusionerade tonåringar med varsin mobil får vi med oss då. Annars blir det två medelålders par på par-resa.

High Chaparall
Legoland
Gänget i Lökken

Komiken i dessa funderingar och min förskräckelse över att allt detta är över nu, ligger i att jag ju medan det pågick tyckte att det var ganska jobbigt. De där veckorna i hyrd stuga sprang man ju som ett skållat troll hela dagarna för att serva alla, se till att alla var nöjda. Laga mat som ingen hade tid att äta, eller som det var för mycket grönsaker i. Reda ut konflikter, reta sig på andras (jodå, Christofers…) barnuppfostran. Inte hitta rätt kläder och prylar för att hela packningen var i en enda oreda. Förbereda matsäcksluncher, packa allas strandgrejer. Jag borde ju vara nöjd nu när det är över och så är jag totalt vettskrämd. För vad kommer nu? Och hur mycket bukfett kan man lagra på magen egentligen?

14 år och för första gången på charter

Vill du också göra ålders-nojje-inlägg, eller bara återanvända dina pappersfoton digitalt? Appen Photomyne är ett smidigt verktyg för att skanna in foton i mobilen eller paddan.

Välkommen att följa 4000mil på Facebook för fler bittra och ångestladdade tillbakablickar… eller ehm, vi menar förstås fler resetips och reseberättelser.

Etiketter

11 kommentarer

  1. haha. modell nästa! Vad roligt att se bilder. Vilken härlig stil du hade. haha 🙂

    • Gunilla Yourstone

      Ja det måste helt klart bli fler djupdykningar i pappersalbumen vid tillfälle! 🙂

  2. Oj vad jag känner igen det där med att barnsomrarna är över nu och tankarna kring det. Tog med yngste sonen till Legoland i somras och kände att det verkligen var i sista stund innan han tappar intresset. Dottern reser numera på egen hand och äldste sonen har klart och tydligt talat om att efter resan på sportlovet nästa år är han färdigrest med oss. Jag har verkligen älskat att resa med hela familjen så det är med blandade känslor. Men samtidigt kommer det ju ge utrymme för andra typer av resor, för att inte tala om hur billigt det kommer bli när vi bara är två 🙂

    • Gunilla Yourstone

      Det finns ju för- och nackdelar med allt och som vanligt får man väl fokusera på upp-sidorna. Som det här med priset t.ex. Egentligen gillar jag ju att barnen blivit äldre. Tycker att det är roligare att ha barn som man kan diskutera med, ha samma intressen som osv än att ha småbarn som ska passas hela tiden.

  3. Margareta

    Härligt skrivet!
    Njuter som bäst av Ryttar EM på Ullevi och kommer osökt att tänka på alla drivor av pappersfoton från mitt långa hästliv som finns i diverse lådor… Tack för tips på appen för att skanna! Ytterligare ett fotoprojekt att lägga till de övriga.. 😱😉

    • Gunilla Yourstone

      Japp, bara att kasta sig över drivorna. 🙂 Appen är suverän, mycket snabbare och enklare och bättre resultat än att scanna som vanligt. Dessutom kan fotona sitta kvar i albumet medan man gör det. Kostar några kronor att ladda ner appen men det är det värt.

  4. Margareta

    Betalar gärna en peng för något som är bra! Allt behöver inte alltid vara gratis 😉

  5. Vi gjorde vår första riktiga utan barn semester i somras när vi båtluffade i Grekland. Visst saknar man skratten och diskussionerna med barnen men jag måste nog erkänna att jag tyckte det var väldans skönt. Såå mycket semester:)

    • Gunilla Yourstone

      Vågar nästan inte skriva det, men visst är det på många sätt som bäst som vi reser bara vi. Fast i somras till Italien tex hade vi med min dotter och det blev en superbra resa när vi alla synkade och man behövde inte “barnanpassa” något alls.

  6. Oj så intressant att få en snabbspolning 10 år framåt (dock är du inte 10 år äldre men ändå. Bukfettet kan även komma tidigare).
    Jag tänker ofta på resorna Sen. De som kommer vara Semester och Avslappnade. Då vi faktiskt också kanske till exempel vandrar på riktigt!

    Men samtidigt är de ljuvliga, just nu. När man har tid med barnen mer än till vardags. Älskar ju det. Men ja – blir fint sen också… och kommer nog känna som du. Skräck och sorgsenblandad förtjusning.

    • Gunilla Yourstone

      Aldrig längta till sen eller då. Bara vara i nu och suga i sig allt man älskar och allt som är bra med nu. Så borde man leva. Fast det klarar man ju inte, människa som man nu är. 🙂

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *