När vi åker till Nordirland med ungdomarna känns vårt schema luftigt och bra. Det är en mycket rimlig mängd sevärdheter som googlats fram och finns på våra önskelistor. Och luft är bra. Fast ovant. Det smyger sig lätt in ”…fast skulle man inte kunna…” Mot bättre vetande.
Dublin trycks in
Vi flyger in till Dublin. Fastän det är till Nordirland vi ska. Direktflyg från Stockholm och billigare pris än till Belfast, får avgöra. Vi landar redan klockan 11 på förmiddagen. Har egentligen hela dagen på oss att ta oss upp till vårt hyrda radhus i Belfast.
Så vore det inte roligt att se Dublin också? Lite snabbt och geschwint så där? Jo, tycker alla i familjen, det är bara jag som besökt republiken Irland och Dublin förut. Och jag har positiva minnen av en trevlig stad.
Sagt och gjort. När hyrbilen är utplockad på Dublins flygplats svänger vi alltså inte bekvämt norrut mot Belfast på motorvägen precis utanför flygplatsen, utan i stället söderut mot Dublin.
Det är länge sedan sist med vänstertrafik för både Christofer som chaufför och mig som kartläsare. Det blir en halvstökig start faktiskt.
Den där fina motorvägen blir alltför snart till en helt vanlig väg. Med avfarter och korsningar. Husinfarter till och med. Ett gytter av fordon och konstanta bilköer hela vägen in mot Dublin. Vi börjar redan ångra oss lite, lite.
Inne i Dublin gäller det att hitta en parkering. Lättare sagt än gjort. Efter lite stök landar vi i ett parkeringshus. Att gå i Dublin är inte det lättaste heller, för kvarteren är korta och varje korsande väg är livligt trafikerad med trafikljus som inte synkar för en gångare. Mycket folk i rörelse i centrum också. Att gå ta en evig tid alltså. Men vi tar oss till Spire of Dublin. Får till en selfie med oss alla fem. Äter burgare.
Book of Kells
Sedan är det dags för dagens sevärdhet. Dessutom Dublins kanske enda sevärdhet. Av rang liksom. Jag har varit hela två gånger i stan utan att lyckas besöka den. Nu är det upp till bevis. Tredje gången gillt. Och allt det där.
Biljetter är förbokade till 14:00. 1000 kr för 5 personer. Till biblioteket på Trinity College där boken Book of Kells finns. Book of Kells är en illustrerad upplaga av evangelierna från omkring år 800.
Vi blir slussade i snitslad bana. Det gamla biblioteket är tyvärr under renovering och många av böckerna är bortforslade. Själva Book of Kells ligger i en glasmonter i ett nedsläckt rum med strikt fotoförbud. Uppslagen på en endaste sida. Det är kö att gå fram och slänga ett ögonkast någon sekund.
Alltså. Säkert en fantastisk bok. Det är bara det att man får ju knappt se den.
Väl ute i friska luften igen är det förstås hög tid att bege sig norrut. Trafikkaoset är inte mindre nu på eftermiddagen förstås. Vi drar en lättnadens suck när vi äntligen, äntligen kommit upp i höjd med flygplatsen igen och trafiken glesnar. Sedan återstår några långa timmar innan vi, sent, raglar in i vårt radhus.
25 år går ju så fort
Det är klart, det var ju 25 år sedan jag sist var här i Dublin. En förändrad stad, till det sämre tyvärr. Trafikkaos och trängsel är nog det jag kommer att minnas denna gång. I stället för charm, gemyt och Guinness. Men nu är det gjort. Och alla 5 har fått se Dublin.
Läs också: Titanic Belfast – och hela den sorgliga historien om katastrofen
Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.
Oj vad man känner igen sig…. Vi är ju ändå i krokarna….
Det är sällan sådana besök blivit bra för oss.
Men vi lär göra om det för man vill ju se så mycket som möjligt😂😂😂
Ibland kan det bli riktigt bra tycker jag, om det är nära till och lätt att göra ett kortare stop. Men inte en europeisk huvudstad så kanske? 🙂