– Vilken tur att du inte drabbats av någon hjärntrötthet efter stroken, minns jag att vi sa till varandra ganska tidigt efter stroken.
Naivt, dumdristigt eller bara i okunskap. För vi trodde ju då att hjärntrötthet det var helt enkelt att bli uttröttad av ljud och intryck, att inte orka gå på fest, eller gå på stan utan att behöva avbryta och åka hem och lägga sig på sängen.
Och visst, absolut är det tur att Christofer inte drabbats av hjärntrötthet på det viset. Men insikten har kommit gradvis för oss att hjärntrötthet efter stroke, det kan också vara så många andra saker. Så här har Christofer drabbats. En liten summering, så här på 2-årsdagen av stroken.
Stort sömnbehov
Det som är mest påtagligt för familjen är kanske detta med sömnbehovet. Första året efter stroken var Christofers sömnbehov 11-12 timmar per dygn. Nu 2 år efter är han kanske nere i 9-10 timmar per dygn. Mer hanterligt, men ändå påtagligt mer än genomsnittsmänniskan. Tid som måste avsättas varje dag.
Ork att delta i samtal och diskussion
Jag kan märka att Christofer tystnar ibland, men mest märker han kanske av det själv. Orken att delta i samtal och diskussioner har minskat påtagligt. Han sitter gärna med och lyssnar, men kan känna, att hinna processa det som sägs, att tänka ut en egen åsikt eller erfarenhet i ämnet och att sedan formulera detta i ord. Det tar lite för mycket energi i anspråk. Därför blir det lätt så nu för tiden att Christofer i stället förblir tyst medan andra pratar.
Stresstålighet
Stresståligheten har påverkats på ett väldigt påtagligt sätt. Christofer har dels svårt att ha flera bollar i luften samtidigt. Sen reagerar han väldigt starkt på stressituationer som påminner honom om hur livet var innan stroken. Den typ av stress som var vardag då.
Jag märker det på att han kan bli kort i tonen på ett sätt som aldrig hände förut.
Ork att koncentrera sig på uppgift
Detta är ett ständigt strokeproblem. Orken att stanna kvar koncentrerad i en uppgift så länge som det krävs. Att packa en väska till exempel. Där händer det lätt att saker glöms bort. Även viktiga saker som egna mediciner eller andringsapparaten.
Initiativförmåga
Initiativförmågan försvann helt efter de två mindre okända strokarna som Christofer fick 2016. Vi funderade ju mycket båda två över detta märkliga och det gick så långt att Christofer trodde att han hade Alzheimers och sökte läkarhjälp. Diagnosen då blev ”Du är nog lite utbränd”.
Nu sedan den senaste stroken 2018, då de tidigare små strokarna hittades, har vi ju fått en förklaring. Det har i och med det blivit lättare för Christofer att själv aktivt jobba med problemet, nu när han vet orsaken. Jag tycker att han gjort stora framsteg, men fortfarande kan det gå trögt att få saker som han själv inte upplever som roliga, gjorda.
Fysiska förmågor som lägger av
När dagens ork är slut, då lägger kroppen av på ett mycket tydligt fysiskt sätt. Höger öga slutar fungera, balansen blir svajig igen, och så vidare. Då är det helt enkelt vila som gäller och inget annat.
Ja men det är väl det. Tydliga funktionshinder som förändrar livet och vardagen, men som ändå är helt funkis att leva med på samma gång. Det är bara att anpassa sig till livet gång och nya förutsättningar.
Alla inlägg om Christofers stroke hittar du här.
Missa inga inlägg, glöm inte att gilla 4000mil på Facebook.
Så nu blir det bara charter framöver eller?
Nej, vi har hunnit med tre resor efter stoken innan pandemin slog till och ingen av dem har varit charter, så det ska nog gå bra att fortsätta så. 🙂
Tågluff i Schweiz, Provance och Cinque Terre och senast Maldiverna.
Hur stor är risken för en ny stroke? Kan man förebygga det?
Har man haft en stroke är det alltid högre risk att få en till än om man inte haft någon alls.
Man förebygger med blodförtunnande medicin och kanske förändrad livsstil.