De vara ganska snabba på bollen på Strokecenter. Jag hann inte ligga många timmar med konstaterad stroke innan man under ett officiellt samtal meddelade att jag härmed var fråntagen både körkort och vapenlicens.
Helt rätt beslut förstås, jag såg dubbelt, kunde inte fästa blicken och trodde varje gång jag åkte bil (skulle det visa sig) att hela bilen långsamt gled iväg i sidled åt höger.
Det är standard att strokepatienter fråntas rätten att köra bil. Sedan testas man efter några månader och en utredning görs för att komma fram till om körkortet kan lämnas tillbaka eller ej. Jag har läst om många strokepatienter som fått tillbaka körkortet tidigare än de själv känt varit säkert. De har då avstått från att köra ändå tills de känt sig bekväma och som säkra förare.
Själv har jag känt mig redo ett tag nu. Men den byråkratiska processen måste ha sin gång. Journaler måste fyllas i, intyg måste skrivas.
Den neuropsykologiska utredningen genomfördes för någon vecka sedan av en psykolog på Neurorehab i Sävar, där jag numera är inskriven. En hel förmiddag med tester på min hjärnas nuvarande kapacitet. På många av testerna låg jag långt upp på normalfördelningskurvan, uppe i översta kvartilen någonstans. Fortfarande. Arbetsminne, logiskt tänkande, problemlösningsförmåga.
Ett test stack ut åt andra hållet. Längst bak på normalfördelningkurvan. Hemma hos den svagbegåvade delen av befolkningen bodde min förmåga att räkna upp frukter och grönsaker.
– Öh, pak soi…, började jag testet. Gick ut hårt och kreativt. Gick sen in i en fundering om morot var en grönsak eller ej. Skulle den gillas liksom? Och sen hade vi det där med vissa frukter som egentligen är bär. Fast man tror att de är frukter? Vilka var de nu igen? Så att man inte gör bort sig och säger fel.
Och vid någon punkt började jag blanda in Evert Bäckström i resonemangen.
Nej det blev ingen succé, den där frukt- och grönsakslistan.
Men det gick visst bra ändå. För i onsdags beslutade överläkaren på Rehab att jag får mitt körkort tillbaka. Så nu är det bara att hoppa in i Passaten som stått där snällt i 7 månader och köra iväg.
Fast kanske inte räkna upp frukter och grönsaker. Samtidigt som jag kör, tänkte jag? Man vill ju inte ställa till med något i trafiken?
Vilket fantastiskt besked. Jag var helt ny resebloggare och hade precis hittat er blogg och läst några inlägg när du fick stroken. Jag minns att jag satte mig spikrakt upp när jag läste inlägget. Sedan läste jag om och om och om igen och har följt er dagligen sedan dess. Gläds med dig och er åt detta besked och fnittrar hysteriskt åt grönsaksdelen. Tack och stort grattis!
Tack Cornelia. Ibland vänder livet fort. Jag får helt enkelt öva på det där med grönsaker. Lycka till med det fortsatta bloggandet.
Förlåt Christofer, men jag skrattar så jag gråter åt den där grönsaks- och fruktlistan. Jag är helt övertygad om att du kommer att framföra bilen lugnt och tryggt oavsett din inställning till morötter! 😁
Tack Malin. Den bjuder jag gärna på =). Jag blev faktiskt lite förvånad själv över det svaga resultatet i just det testet.
GRATTIS ⭐️😃
Tackar
Grattis !