Jag tycker om när saker hänger ihop.
I juni 2016 var jag på ön Vis utanför Kroatien. Ön Vis och orten Komiza som snart ska bli världskändisar i och med att Mamma Mia 2 filmen som spelades in där, har premiär någon gång i år. Turisterna kommer väl att strömma till och inget blir sig mera likt. Kan man tro.
Men när vi är där kan man ännu räkna antalet restauranger. Man hälsar på varandra, man känner igen, man kommer i samspråk. Busschauffören ser till att man hamnar vid rätt guesthouse.
Vi sitter på en restaurang vid lilla viken. Bordet närmast vattnet. Har beställt in vitt vin och får någon form av tilltugg. Tonfiskröra. Syrrans man Robert och barnen kan inte riktigt sitta still. Kastar macka på den lilla stranden. Ljuset är mjukt och perfekt för foto. Jag ser bilden och tar den. Förstrött.
Fotot som ska bli en av favoriterna från Kroatien det här året. Fotot på Komiza. Som det en gång var innan Mamma Mia 2, Pierce Brosnan och allt det där.
Gott så. Men min vän Karin fastnar också för fotot precis som jag, när hon ser det på bloggen senare.
Karin som blev min vän när jag var nyinflyttad till Umeå och inte kände någon. Båda civilingenjörer, barn i samma ålder. Vi hade så mycket att prata om det där året. Hon drömde om att måla, jag om att skriva. Vi skapade barnböcker ihop. Härliga kreativa drömmar och projekt.
Nu bor Karin i Stockholm igen. Jag blev kvar i Umeå. Än så länge. Nu drömmer Karin om att måla på heltid. Jag drömmer om skrivandet på samma sätt. Våra drömmar är inte bara kvar. De har blivit djärvare också och några små steg har tagits mot realisering.
Vi ses på Centralen en kväll i november. Jag har varit på resemässa. Hon är på väg hem från jobbet. Vi dricker varsitt glas vin, uppdaterar varandra om livet. De ständiga samtalsämnena.
Och då tar hon fram den. Akvarellen som hon målat åt mig.
Idag hämtade jag ut min akvarell från inramning. Kanske ska den hänga här, kanske i stugan.
Jag tycker om när saker hänger ihop. När människor som jag delat och delar drömmar med fastnar för samma foton som jag. Och när de målar akvareller.
Här kan du se fler av Karin Järveruds alster.
Välkommen att följa 4000mil på Facebook för fler resereflektioner.
Vad roligt att den blev inramad ❤.
Och så roligt att få berättelsen bakom 😄. Dina fotografier på 4000mil är fantastiska. Kram från Karin
Nu gäller det bara att hitta rätt plats åt den. Jag lurar lite på om inte stugan kommer att vara där den trivs bäst. 🙂