Pensionat Holmhällar är en sån där osannolik plats på jorden. Arkitektur och möbler från 70-talet. Klarlackad furu och brunbetsade bungalows. Rosa dukar med fläckar på. Köttfärsjärpar med kokt potatis och brunsås. Kokta blandgrönsaker. En tidsmaskin tillbaka till ens egen barndom.
Fast halvpensionen är nedlagd. Den med fasta sittplatser och fast serveringstid redan klockan 17. Tiden har sprungit ifrån den.
Men Holmhällar har visst inte sprungit ifrån oss. Vi bor här i hela 3 nätter. Gör sydligaste Gotland härifrån. Läget och priset lockar.
Det var också här Jonas Gardells Pensionat Oscar spelades in en gång. Med Loa Falkman i huvudrollen. Svensk drama i bästa Lars Nordén-tradition.
Drama och Lars Norén är dock inte det som dominerar vår vistelse. Tvärt om. Om det blivit bara lite, lite lugnare hade vi somnat. På kvällarna äter vi medköpt mat från Ica Hoburgshallen. Handdiskar i det lilla pentryt. Promenerar ner till havet medan kaninerna flyr oss hals över huvud.
En morgon startar vi med en vandring. Vi börjar nere vid stranden naturligtvis. Vid Holms fiskeläge. Och följer grusvägen längs raukarna. Ett sjöodjur, en krokodil och en gubbe, hittar vi. I raukskepnad. Vinden tar i. Vi fäller upp våra huvor. Heligholmen med sin fyr där utanför.
Ser en husbil som parkerat här. Fricampat för natten. Ser mysigt ut. Det är ju så man tänker sig husbilslivet varje natt. När man själv inte har någon.
En badstrand och så kommer nästa raukfält, Hammarshage hällar. Här har man hittat sin egen Hoburgsgubbe. Vändburgsgubben blir det då, efter byn Vändburg som vi är på väg till. En skylt finns med utskuren profilbild.
Hoppas han inte blir lika känd, kommer vi på oss att tänka. Som Hoburgsgubben. Inte målad röd och gul och inte får någon jätteparkering för bilar. Vi gillar det småskaliga här. Trivs i den 70-talsbubbla som Holmhällar teleporterat oss till.
Vändburgs hamn från 80-talet är utgrävd ur land, cementerad och rätt ödslig. Man måste gå i en båge runt. Här finns en ställplats för husbilar. Också havsutsikt, men inte lika mysigt om fricampingen förstås. Vändburgs gamla hamn med sitt fiskeläge är betydligt mysigare.
Det går att fortsätta längs kusten norrut, men vi väljer att vända här. Återvänder till lugnet, vår 70-talsbubbla, våra köttfärsjärpar och våra kaniner.
Läs också: Vandring till Gotlands södra udde
Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.
