– När kan man egentligen kalla sig berest?
Frågan brukar dyka upp med jämna mellanrum på olika reseforum, när en eller annan resenörd (av samma kaliber som jag då) har för lite att göra om dagarna.
Det första man kommer att tänka på är ju att frågan är kopplad till antal någonting. Antal länder eller möjligen antal städer. Eventuellt i förhållande till hur gammal man är. Fler länder än år liksom.
Eller kan man räkna länder och platser bara så där?
Jag läste även i någon sån här diskussion att man bör ha besökt alla världsdelarna innan man kan kalla sig berest. Eller de stora kulturområdena. Som då skulle vara ungefär dessa:
Blir det mer tillförlitligt om man även räknar in antal år och månader sammanlagt tillbringade utomlands, kanske? Fast länder, världsdelar och kulturområden måste ju ändå in på något sätt, för man är ju inte berest för att man som svensk bott 20 år i USA.
Eller måste man in och räkna upplevelser och autenticitet på upplevelserna liksom? Och hur gör man i så fall det? Hur mycket och på vilket sätt måste man egentligen ha sett och upplevt för att det ska gillas? Nu blir det komplicerat på allvar, för vem ska mäta och bestämma det?
Vilka av dessa personer skulle du anse som beresta?
Vi ta några exempel för att testa av:
- Yngve har under sina 50 år i livet rest på all-inclusive-charter till 50 länder (finns det ens charter till så många?), men egentligen aldrig lämnat hotellområdena.
- Maggan har gjort en enda resa. Då åkte hon på en sån där 120 dagar lång amerikansk jordenrunt-kryssning som man brukar hitta bland rese-annonserna i DN. Hon har gått i land i 40 länder, fast bara för att genast stiga in i rederiets luftkonditionerade utflyktsbuss.
- Kalle har rest till 70 länder över precis hela världen. Men bara i jobbet. Han har träffat och samarbetat med folk i alla typer av kulturer, fast bara i kontorsmiljö. Han har alltid ätit middag på hotellet och aldrig stannat extradagar i något land utöver det arbetet krävt.
- Ulla har besökt alla Europas länder, bott utomlands i flera europeiska länder och även USA, upp till ett år i sträck. Men aldrig besökt övriga världsdelar.
- Johan har rest runt i Sydostasien i 24 månader i sträck. Han rör sig längs ”gringo-trail”, dvs där alla andra backpackers reser, har besökt varenda strand och varenda bar i dessa områden, men inte så mycket annat. Han har lärt känna mängder med amerikaner, holländare och engelsmän, också de ute på samma typ av luff. Han har blivit streetsmart och kan lukta sig till ett asiatiskt scam på kilometers håll och han kan förhandla ner en rumshyra till en tiondel av ursprungspriset. Och har egentligen inte varit nykter mer än något enstaka dygn på sin resa.
Vilka av personerna ovan kan vi räkna som beresta?
Är vi beresta?
Vi tar oss själva som exempel också för att kolla av. Eller jag, Gunilla då, eftersom jag är den av oss som rest allra mest.
Jag har varit i 62 länder. Det bör räcka i antal för att räknas som berest. Det är även fler än mina år på jorden. 47 mot 62. Gott så.
Men jag har inte varit i alla världsdelar, Oceanien saknas. Och beträffande kulturområdena ovan saknas även den indiska subkontinenten ännu så länge (fast i december åker jag dit). Inte berest alltså.
Man kan också hävda att en långresa fattas i mitt register. Jag har visserligen bott i Tyskland 1 år och i USA några månader. Men annars har inga av mina resor varat över 5 veckor. De flesta faktiskt inte över 2 veckor ens. Forcerat resande alltså. Röd bock. Och lite väl många flådiga hotell och skybars i förhållande till homestays och stampade jordgolv, kan man tycka?
Vi känner att frågan blir hängande i luften.
Spelar detta egentligen någon roll?
Och sist då som avslutning, den förmodligen viktigaste frågan. Spelar allt detta egentligen någon roll? Måste man verkligen bevisa att man är berest? Måste man definiera sig? Och spelar det någon roll vem som är berest?
Nej förstås inte, men det är alltid lite roligt att fundera och diskutera.
Hmmm… Jag tänker kanske att ”berest” är ett relativ begrepp. Om man bor i en liten by i ett fattigt land där de flesta aldrig har rest utanför byn, då kanske man är berest om man varit i de större städerna runt om? Dvs jag tänker att det inte finns någon universell ”gräns” utan att det mer är hur man uppfattas av de människor man har runt om sig. Man kanske kan uppfattas som berest i ett sammanhang, men inte i ett annat etc. En tanke bara …
Det är ju väldigt sant. Och förr i tiden räckte det att resa utanför Sverige över huvud taget för att man skulle vara väldigt exotisk och berest. Ända in på 70-talet var man ju väldigt berest om man varit till tex Indien eller Australien. Nu är det inte lika lätt att imponera på någon. 🙂
Min första tanke är att när en har upplevt något som man tar till sig och kan dela med sig av till andra, det är ett sätt att vara berest. Att våga interagera med andra människor under en resa är ett annat sätt. Ett tredje sätt är att låta andra människor välja att tycka att en person är berest.
Sant alla tre aspekterna, tycker jag. Särskilt den sista kanske, att inte sätta den etiketten på sig själv. 🙂
Spontant skulle jag kanske bedöma att Ulla är mest berest trots att hon bara sett två världsdelar (jag antar hon arrangerat och genomfört resorna självständigt, samt att hon även bott längre perioder och hunnit fördjupa sig i kulturerna)..? Eller jag vet inte, men de andra uppvisade vad jag anser är ganska stora ”brister” vad gäller ”beresthet” (verkligen upptäcka landets kultur och miljö, eller avsaknad av ”streetsmartheten” som uppstår när man genomför en resa i eget regi.)
Yngve klassar jag som minst berest då charterbolaget tagit hand om henne under hela resan och hon i princip inte sett något annat än hotellkomplexet.
Själv då? Jag bryr mig i nuläget inte om antal länder i förhållande till ålder, då jag började resa mer aktiv först som vuxen (förutom grannlandet Sverige då, och enstaka charterresor). Jag har varit på 4 kontinenter, rest till 16 länder varav jag återbesökt 3 länder minst 5 gånger, bott/vistats minst 3 månader i sträck (som mest 9 månader) vid 4 tillfällen, i 3 länder. Jag reser numera huvudsakligen självständigt (dvs inte arrangerat av någon annan). Jag vill under mina resor upptäcka kultur, natur och testa lokal mat. Är jag mer eller mindre berest än Ulla, är frågan?
Ah, jag tänker på Kalle som berest också. Han har sett massor av världen, fastän bara inte några sevärdheter liksom.
Yngves reseliv låter ju framför allt tråkigt. :-9
Hej! Tycker nog alla i dina exempel är beresta, var o en på sitt sätt, o det är bara snobbigt att tycka att det ena skulle vara bättre än det andra :-). Jag räknar inte länder o städer.. o har absolut ingen längtan till vissa delar heller.. fixar det mesta resandet själv :-). O kan nog tänka mig en charter så småningom igen..7 år sen sist.. bara det finns en hyfsad stad i anslutning..
I november dax att lägga till ett land på min lista..där jag bytt flyg en massa gånger o åkt igenom med bil lr buss (för det räknas väl inte..) en massa gånger…tror det blir typ land 39 men osäker.. Belgien here I come (i november).
Ja hela ”berest-diskussionen” blir ju snabbt väldigt snobbig. För man tycker och värderar om andras upplevelser liksom.
Kul med Belgien. 🙂
Hej!
Intressant och givande blogg ni har.
Har bara skummat lite på ytan men skall fördjupa mig i den.
Att vara berest….
Ja, begreppet kan nog diskuteras.
Själv kommer jag inom kort att besöka mitt 123:e land / autonoma område. För det mesta reser jag själv och i egen regi men anlitar ibland researrangörer när det är ”krångligt” att genomföra resan på egen hand. Ibland köper jag en billig charterresa för att komma till en plats som jag vill se, senast Kos.
Natur- och kulturupplevelser styr mina resor.
Jag har tex vandrat sju gånger i Himalaya, i Alaska, på Grönland, i Sibirien, Kilimanjaro, fem gånger i Anderna, i Australien mm
På min hemsida, blogg, finns några av mina resor sammanfattade och massor av bilder.
Fin layout ni har på er blogg!
WP-tema?
Keep on travelling!
Jag skall följa er framöver….
Bästa hälsningar,
Rainer
Hej och tack! 🙂
Vi har WP och temat Insight från WPZoom.
Oj vad många länder du besökt! Har varit inne på din blogg vid några tillfällen också.
Vi gillar också natur- och kulturupplevelser.
Hej på er!
Kul att du/ni hittat min sida också.
Jag kanske har hållit på att resa längre än vad ni gjort?
Ni kommer ikapp mig med ert tempo. 🙂
Kul att ni gillar att resa med glädje.
Har enklare tema….
Får kolla efter ett annat….
Glömde skriva ut adressen till min hemsida.
http://www.stalvik.se
Önskar er många fina resor framöver!
Ja kan vara så att du hållit på längre än oss. Vi får kämpa på några år till! 🙂