Inlägget innehåller en annonslänk för Linas matkasse
Helgerna är slut och vardagen är tillbaka. En gammal van vardagslunk. Fast ändå inte. Så här har vår första arbetsvecka sett ut.
Hunden Trulle
Vår lilla Cavalier king charles spaniel Trulle har slutat på sitt hunddagis. Anledningen till detta är att hunddagis bytt lokaler och flyttat till en plats som inte går att nå med cykel som förut. Vi beslutade oss därför för att säga upp platsen och istället ha Trulle hemma och börja åka hem till honom på luncherna. Men på så sätt blev ju tajmingen med Christofers stroke rätt bra för han är ju nu sjukskriven och hemma på dagarna i åtminstone ett halvår framåt.
I och med detta har jag plötsligt fått sjukt nära till jobbet, när jag slipper cykla förbi hunddagis först. Och pengarna som vi sparar, hamnar säkert oavkortat i någon framtida reskassa.
Stroketräning
Den där beryktade hjärntröttheten, som man oftast drabbas av efter en stroke, har vi faktiskt inte märkt så mycket av ändå. Christofer håller sig sysselsatt om dagarna. Han promenerar ute varje dag, har beställt en roddmaskin att ställa i källaren och han har blivit familjens nya tvättmaskinschef. En titel som jag förut alltid innehaft. Han är dessutom tillbaka som ekonomichef i 4000mil i Sverige AB och sköter bokföring och skickar in momsredovisningar.
Nu smider han dessutom planer på att prova balansen på hästryggen.
Linas vegetariska matkasse
Det trodde jag kanske inte före jul när jag avbokade sista vegetariska matkassen för året, att vi skulle vara tillbaka som glada prenumeranter redan första veckan i januari. Linas vegetariska matkasse är massor av råkost. Kål, morötter, kikärtor och annat som känns allt annat än lättuggat och lättsvalt. Det dröjer nog innan vi vågar, tänkte jag, men nej, det har gått bra och i veckan har det hackats grönsaker och ätits shakshuka och annat smaskigt.
Vi måste bara ”läcka” ett av Linas många alldeles underbara recept till er:
’
Om du vill prenumerera på någon av Linas matkassar kan du göra det här.
Övrigt
Annars fortsätter vi som vanligt. Mycket, men trivsamt bestyr med bloggen, Alva och jag har lovat oss själva och varandra att vi verkligen ska försöka följa ett tv-program tillsammans denna termin, nämligen Sveriges Mästerkock. Så får vi se hur det går med det.
Och stora förändringar är på gång hemma, vi har nämligen köpt oss, först en ny golvlampa och nu en ny matta. Båda till vardagsrummet.
Mmm, vi älskar shakshuka. Det där med häst låter som en bra idé för balansen. Skönt att se att det går framåt.
Det var faktiskt första gången vi lagade och åt shakshuka. Men väldigt gott! 🙂
Vad skönt att höra att det går framåt för Christofer! Vi blev så skärrade när vi gick in på bloggen och fann att unga mannen hade fått en stroke. Vi tänker på er lite extra nu i dagarna för vi ska gå Caminito del Rey imorgon. Vi läste om den på er blogg för flera herrans år sedan när ni hade gått den och nu är det äntligen vår tur! Hoppas att ni snart kommer tillbaka till en bättre vardag fylld med resor som ni vill göra, utan hälsoproblem som begränsar!
Åh vad härligt med Caminito del Rey! Det kommer att bli fantastiskt förstås.
Ja det går verkligen framåt för Christofer och det känns skönt.
Hej igen Gunilla! Har inte vart inne hos dig på ett tag, men nu är jag här igen. Sen ser/läser jag att ni har lagat shakshuka…visst är det gott…och mäktigt, vilket man inte tror när det innehåller så mycket tomater, men som sagt gott och nyttigt som det mesta av den israeliska menyn. Läser att det går framåt för Christofer, det är glädjande för alla och speciellt för er, förstås.
Nu har jag även en liten fråga till dig! Jag skriver om resor, har så gjort sen 2010 och nu har jag startat en ny blogg som enbart handlar om resor http://www.gertie-worldwide.com och jag har skickat in ”registrering” till ”Svenska resebloggar” men inte hört ett knyst. Jag känner att detta är ytterst förnedrande och jag är beredd att be dem åka någonstans dit, där det inte nämnbara växer, men, kan du svara mig? Har de lagt av eller är det bara slapphet och ointresse det handlar om? Det kan kvitta för mig, men det skulle berika er kommunity att få mig med. Take it or leave it…mig kvittar det, men jag vill gärna ha ett svar.
Towe som håller i Sveska resebloggar gör detta ideellt vid sidan av småbarn, heltidsjobb och resor. Han har kanske inte hunnit med eller glömt. Skicka en fråga igen om hur det går.