Pieljekaise – en nationalpark, ett berg och en bestigning

Inlägget är ett samarbete med AddNature

En ny nationalpark och en toppbestigning. Kan det bli bättre? Inte i vår bok i alla fall och när vi dessutom får en solig, härlig dag för Pieljekaise är det bara att skrida till verket.

Pieljekaise

Pieljekaise är väl en av doldisarna bland våra nationalparker? Definitivt den mesta doldisen bland dem belägna i fjällvärlden i alla fall. Pieljekaise är fjällbjörkskogens nationalpark. Den blev till just för att bevara den ursprungliga orörda fjällbjörkskogen. Kanske är det därför så få kommer hit. För fjällbjörkskog är mygg och knott och inte så många maffiga vyer?

Men Pieljekaise är mer än så. Här finns också kalfjäll med mjuka fjällhedar, berg och vidder. En låglänt diskret form av fjäll. Endast i fjärran syns de dramatiska snöklädda topparna på närmare 2000 meter på gränsen mot Norge. Nationalparkens eget ”snällare” fjäll Pieljekaise 1138 m.ö.h. har fått ge nationalparken dess namn.  Bieljijgájse, på samiska, ”Örontopparna”. Fjällets två toppar liknar nämligen ett öra i profil.

Precis som resten av Arjeplogfjällen verkar Peiljekaise alltså ha hamnat i en medvetandelucka hos befolkningen. Ingen vet om den, ingen talar om den. Ingen åker hit.
Ja, förutom vi då.

Vår bestigning

Det finns flera vandringsalternativ i Pieljekaise, Kungsleden går faktiskt igenom här, om än den minst frekventerade sträckan, men vi väljer toppbestigningen av självaste Pieljekaise för vår dag.

Solen strålar när vi parkerar in bilen på anvisad plats i Jäkkvik. En hund verkar vilja följa med på vår tur och vi får oss en pratstund med matte av bara farten. Jo en tur till Pieljekaise hör till sommarens alla måsten. Förstås om man bor precis intill. Nya fina sommarvillor med panoramafönster mot Sveriges djupaste sjö, Hornavan.

Fjällbjörkskog och spänger. En timme ungefär. Ganska standardtid i svenska fjällvärlden att tillryggalägga innan kalfjället öppnar sig. Det åtråvärda. Precis innan fjällbjörkskogen upphör finns en raststuga och en porlande bäck. Här sitter det par som vi såg vandra iväg precis när vi parkerade. Men de ger sig snart av i en annan riktning. Vi samlar kraft med en Wasa-knäcke och fyller på alla vattenflaskor. Det finns en bäck till högre upp, men det är inte 100% att den fortfarande innehåller vatten. Och vi vill luncha på toppen har vi tänkt, så rejält med vatten att koka måste med.

Snart nog viker vi av från Kungsleden. Den ska ner till Adolfström nu och gå några etapper genom skogen. Vi ska uppåt. Pieljekaise-vandringen är av den där segdragna typen där varje steg är uppåt och målet, toppen, hela tiden hänger och dinglar framför ögonen på oss. Som en hägring. Kommer vi verkligen närmare? Eller är vi fast en en evig vandring uppåt, uppåt?

Den där andra bäcken passeras. Jodå det finns vatten. Men bara en rännil. Så man får nog med en del sediment och partiklar om man fyller flaskorna här. Men dricka med kåsorna kan vi unna oss.

Vi rör oss ändå närmare, ser två sällskap på toppen nu. Små silhuetter i motljus. Den sista biten blir den mjuka gul-röda fjällheden till stenblock och grus. Brantare terräng. Molnen drar in och det blåser upp. Båda sällskapen på toppen beger sig nedåt.

Det blåser rejält uppe på toppen. Äta lunch här? Nej det går ju inte, men bara en liten bit ner finns en avsats som funkar fint. Utsikten blir inte 360 grader, men väl 180. Lika bra att dra på sig regnkläderna, vi vet ju vad som väntar nu. Men nej, det blir bara dugg. Vi ser regnovädren på alla sidor, men just här på vår topp klarar vi oss ganska bra.

Samma väg tillbaka får man ju gå. Och snart nog är solen ikapp oss igen. Lager skalas av. Och livet känns sådär så att man aldrig vill gå ner igen. Någonsin.

Om vandringen till Pieljekaises topp

Pieljekaises topp är 1138 m.ö.h. Eftersom man börjar på 400 meter är vandringen 700 meters stigning. Varje steg är uppåt. Vandringen är ca 7 km enkel väg och tar ca 5,5 timmar tur och retur, inklusive raster.

I Jäkkvik, finns en skylt Kungsleden och P. Sväng upp här och parkera. Kungsleden startar vid parkeringen. Efter trädgränsen lämnar man Kungsleden och går mot Viejenäs.

Tips för vandringen

Sista säkra vattnet finns vid raststugan knappt halvvägs till toppen. När vi gick var det lite lerig och blött i markerna, men ingen snö kvar och inga bäckar som måste forceras. Vädret kan slå om snabbt och det kan blåsa rätt kraftigt på toppen.

All utrustning för att bestiga Pieljekaises topp hittar du här.

Läs om alla våra vandringar här.

Missa inga inlägg. Glöm inte att gilla 4000mil på Facebook och på Instagram.