14 resefrågor- och mina svar

Visst är det dags för en gammal hederlig reselista? Där vi känner oss själva på pulsen och svara på några väl valda frågor angående vårt resande? Tänkte väl det. Voila!

1. Vilket land vill du besöka innan du dör?

Det finns förstås massor av länder som jag skulle vilja hinna med innan jag dör. Även om många av de där drömresorna ju är gjorda vid det här laget, det går inte att komma ifrån.

En klassisk drömresa som många har är t.ex. Kina och där har jag varit 2 gånger. Eller safari i Afrika, det har jag hunnit göra 4 gånger vid det här laget.

De som jag har kvar och som kanske tar emot lite av olika orsaker t.ex. pengar eller risken att bli tokigt magsjuk är Indien (den där magsjukan from hell), Bhutan (pengar) och Botzwana (återigen pengar). Men alla tre måste ju bli innan jag dör. Så är det bara.

2. Finns det någon resa du vill göra ensam?

Jag reser ju helst inte själv. Dels p.g.a. att det känns plågsamt att inte få dela alla fantastiska upplevelser med någon. Att liksom vara tvungen att härbärgera dem helt själv. Allra helst reser jag med Christofer och/eller med mina barn.

Den resa i så fall, som jag skulle vilja göra själv, är pilgrimsvandringen Camino Frances. Om man vandrar den som ett par är risken att man missar mycket av den sociala samvaron längs leden. Den som sägs vara en väldigt viktig del av vandringen.

3. Vilken resa har påverkat dig mest?

Enkelt. Min första resa. Eller rättare sagt, min första riktiga resa. Den som sommaren 1990, samma sommar som jag fyllde 19 år, gick till USA. En 5 veckor lång flygluff över hela USA. New York, Florida, Las Vegas, Gran Canyon, Los Angeles, San Francisco.

Som jag brukar beskriva saken, resan där jag träffade mitt livs kärlek, nämligen Livet på resa. Sedan dess har vi träffats så ofta vi kan, Livet på resa och jag. Stulit oss några dagar och veckor tillsammans här och där. Och den kärleken har definitivt förändrat mitt liv.

4. Vilket resmål har överraskat dig mest?

Gran Canaria helt klart. Om jag vetat att det bara är en pytteliten del av ön som är totalförstörd av turismen och att resten av ön är både vacker, småskalig och charmig, så hade jag åkt för länge sedan.

5. Vilken resa ångrar du inte, men skulle aldrig göra om?

Hehe, bestigningen av Kilimanjaro, helt klart. Med livet som insats och med döden som en möjlig alternativ utgång, måste jag ju välja den att aldrig göra om.
När jag födde barn 1,5 år senare kunde jag konstatera att denna sysselsättning var betydligt lindrigare än Kilimanjaro.

6. Om du bara fick resa med tre saker – vilka skulle du ta med (inte pass eller mobil!)?

Kamera, solglasögon och en god bok, kanske? Känns som en rätt skön resa. Tills t-shirten blev smutsig och man började längta efter en ny fräsch?

7. Hur skulle din perfekta resa se ut – plats, sällskap, typ av resa?

Enkelt. Den perfekta resan är redan uppfunnen och utprovad. Den görs tillsammans med Christofer och är en sån där vandringsresa där man får bagaget transporterat och själv bara bär dagens packning med sig. Vandringen genomförs någonstans i Europa, gärna Italien eller Alperna. Dit och hem tar vi tåget.

8. Vart skulle du resa om du ville försvinna från världen i en månad?

La Leona Lodge i Costa Rica, svarar jag blixtsnabbt. Där skulle inte ens colombianska maffian hitta mig, så avlägset ligger den. (och hittade de mig skulle de ändå inte orka åka dit och hämta mig. För långt, för dålig väg)

9. Har du någonsin låtsats vara någon annan på en resa?

Nej, inte så det sättet. Men ljugit lite har man väl gjort. För enkelhets skull. Den vanligaste lögnen är att vi säger att vi har två barn, en pojke och en flicka. För att vi inte orkar dra hela förklaringen att vi har varsina två barn och är separerade och omgifta. I andra delar av världen tycker man att det är lite suspekt.
Först började vi säga att vi hade 4 barn, som ju är närmade sanningen, men då tittade de mycket skeptiskt på min kropp. Den ser tydligen inte ut att ha fött fram 4 barn, så då började vi justera vår förenklade världsbild till 2 barn. Punkt.

Känner barnlösa singlar som alltid säger att de har man och 2 barn också. För att slippa frågor och deltagande blickar.

10. Har du brutit mot någon liten, oskyldig lag på resa?

Haha ja. I Albanien körde vi ju med svensk rondellagstiftning i ryggen. Tills vi insåg att i Albanien är det ju den som kör in i rondellen som har företräde.

Sen kan jag faktiskt ha tagit mig in illegalt i ett land en gång också. Extremt förslaget. Hade egentligen bestämt mig för att aldrig berätta om det. Men ops, nu verkar det vara ute. Sparar dock på detaljerna tills jag känner mig säker på att det är preskriberat?

11. Vad är det märkligaste du haft i din väska på resa?

1995 när jag flyttade från Linköping till Stockholm åkte min dåvarande sambo före med bilen och våra grejer. Jag stannade kvar och flyttstädade. Unders städningen hittade jag några kvarglömda föremål, typ bakom kökslådor. Jag tryckte ner dem i min rätt stora handväska innan jag tog tåget upp till Stockholm. På pressbyrån på järnvägsstationen fastande jag i någon form av metalldetektor och fick tömma väskan inför hela kön. En spiralvisp, en skruvmejsel, två gafflar och en rätt rejäl förskärare. Nåja, jag blev inte arresterad.

12. Vilket språk har du lyckats göra dig förstådd på, trots att du inte talat det?

Portugisiska, japanska, spanska, swahili. You name it. Jag tycker att det oftast löser sig rätt bra, även om man inte kan språket alls eller bara enstaka ord. Kroppsspråk, ortsnamn, någon enstaka glosa så är man i hamn.

13. Dyraste hotellnatten någonsin?

Hm. Inte som jag betalat för, men i Bangkok sist blev vi uppgraderade till en helt galen svit på hotellet Lebua at State Tower. 4 rum, 2 badrum, 3 balkonger. Gissar att den kostade en del.

14. Resan du helst skulle vilja ha i överraskningspresent?

Jag har fått en överraskningsresa en gång. Min 50-årsresa till Färöarna. Det var fantastiskt och stressigt på samma gång. Jag är ju en person med väldigt stort kontrollbehov. Jag skäms att erkänna det, men dels la jag ganska mycket kräm på att försöka ”överlista systemet” innan. Lista ut vart vi skulle helt enkelt.

Sedan när Färöarna var ett faktum, det vill säga på färjan över, googlade jag frenetiskt ikapp. För att vara helt säker på att Christofer inte hade missat någon väsentlig aktivitet eller sevärdhet.

Så om jag blir överraskad med en resa någon mer gång, tror jag att det bästa för mitt blodtryck skulle vara något lugn ställe. En mindre ö som jag helt säkert skulle ha tid att upptäcka varje sten på i lugn och ro innan hemfärd. Amorgos kanske? Typ. Eller annan liknande grekisk ö.

Alternativt ytterligare en sån där vandringsresa som man köper som ett paket. När rutten är bokad innan och det enda jag behöver göra är att gå, liksom. Enligt instruktion.

Eller i alla fall att jag är inlåst på någon form av lodge hela resan. I någon nationalpark typ. Och inte kommer därifrån. Då måste jag ju också slappna av till slut?

Ja nåt sånt får det bli. I så fall.

Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.