Vi älskar verkligen att äta på resa. En stor del av behållningen av resandet är (vanligtvis) att prova det lokala köket. Gärna en liten billig sylta där ingen kan engelska och menyerna är på det inhemska språket. Man gestikulerar och pekar lite. Och får in något fantastiskt.

Från flera resor är matminnena bland de bästa vi tar med oss.  Japan, Thailand! Turkiet och Italien!

Och sen har vi Östeuropa. 

En charmig, många gånger fortfarande oförstörd del av världen. Häst och vagn, höskullar, folkdräkter (på riktigt alltså, inte för turisterna). Här håller man hårt i traditionerna. Så även mattraditionerna. Inte en McDonalds i sikte (jo i Krakow… men ni fattar…)
Och det är ju något bra. För inte vill vi ha McDonalds och Starbucks när vi reser, så vi kastar oss förstås även här med liv och lust över den lokala kulturen.

Vi har gjort några länder i Östeuropa vid det här laget. Ungern, Tjeckien, Estland, Montenegro, Rumänien. Nu är det dags för Polen.

Pierogi, översätts på menyerna med dumplings. Låter gott, dumplings älskar vi, tortellini likaså. Men visst är det något trött över denna rätt? Och var kommer den stekta löken in?
Och en tomatklyfta, en stackars gurkskiva och en dillkvist??
Har vi missat något, är grönsaker giftigt här?

Bigos. Christofer är djärvare än jag. Han går all in första lunchen. Gryta på fläskkött, kål och korv serverad i bröd. Mmmm, eller?

Zywiecka eller Kielbasa. Korv i massor och en stor klick senap. Kostcirkeln alla delar.

polska maten

Szaszlyk. Grillspett med massor av fläsk. Igen en stor klick senap. Surkål till om man har tur. Yammi.

Jag och Alva som är “halvvegetarianer”, dvs vi äter bara kött någon gång i veckan, får det jobbigt ganska snabbt. Det känns som att våra inälvor laseras inifrån med ister. Magarna sväller, kilon läggs på (dvs för mig som inte längre har förmånen att ha ämnesomsättningen på min sida).

Vad hände med en fräsch lätt sallad? De enda grönsaker som står att finna är kokt blomkål och sauerkraut. Efter ett par dagar skulle vi kunna döda för en sparris- och tomatrisotto.

Det är ett tungt jobb, men det måste göras. Tur ändå att man får åka hem efter några dagar och rena kroppen med fasta, frukt och marockanska vegetariska soppor och sallader sen.

polska maten

polska maten

Och förbereda sig för nästa pärs för mage och tarmsystem, för den 15:e juli åker vi till Albanien och då är det på´t igen för vi är på tok för östeuropeiskt luttrade för att våga hoppas på annat än korv och fläsk i dagarna åtta!

Välkommen att följa 4000mil på Facebook för fler reseberättelse och resetips.

17 kommentarer

  1. Älskar polsk mat! Gör bigos hemma när andan faller på. 😀

  2. Haha, jag skrattar gott (och igenkännande) när jag läser om era polska upplevelser vid matbordet… Nya länder och deras matkulturer är verkligen… annorlunda bland. 😉

    • Gunilla Yourstone

      Sånna här saker är ju roligt en eller två måltider. Men efter ett tag så tröttnar man ju lite. 🙂

  3. Nej den polska maten var ingen höjdare.
    Men deras äppelakakor var goda.
    Citronsnapsen också!
    Av övriga östländer har jag bara varit i Bulgarien , 1993 , minns inte att maten var något att “skriva hem om”.
    Titti

    • Gunilla Yourstone

      Citronsnapsen missade vi. 🙂
      Fast det var ju en resa med tonåringen, så det kanske inte gjorde så mycket.
      Rumänien och Montenegro var också rätt tragiska matmässigt.

  4. Nä, Polens mat går väl inte direkt till historien som den godaste direkt. Inte heller blir det lättare om man, som vi, är vegetarianer. Men Ungern har fantastisk mat! Möjligt att jag är partisk, halvungrare som jag är 🙂 Och är maten i Albanien liknande den i Makedonien så finns det hopp för er… en shopjska (?) sallad är aldrig fel!

    • Gunilla Yourstone

      Ungern var jag till -94. Minns inte så mycket av maten. Bara att den var billig. Vi åt middag på en restaurang i Fiskarbastionen med utsikt över hela Budapest och det kostade ingenting.

  5. Jag gillar faktiskt maten i Östeuropa. Lite tung i vissa fall, men hemlagad och ofta välsmakande, tycker jag. Dessutom börjar det poppa upp mer bra restauranger, inte minst i Tjeckien tycker jag. Albanien? I södra Albanien längs kusten finns mycket italienskt kan jag säga! Vi har skrivit lite om maten i Albanien här: http://www.freedomtravel.se/2015/08/maten-i-albanien/ Om man vill ha vegetariskt är det antagligen lättast att gå på ställen som serverar italienskt (pizza och pasta). På de mer albanska ställena kan man hitta något med bönor om man har riktig tur. Annars pommes frites och grekisk sallad, typ. Ja, fisk förstås, om man äter det.

  6. Jag var i Polen för otroligt många år sedan (Gdynia och Gdansk) och minns inte supermycket av maten. Tror nästan inte jag åt något alls för jag hade varit så otroligt sjösjuk på båten över. Men när jag läser det här så inser jag att när jag ska åka dit nästa gång så gäller det att jag packar med mig en matsäck som räcker för hela vistelsen 🙂 Är också “halv-vegetarian” och när jag väl äter kött så står inte korvarna ovan högst upp på min lista… 🙂

    • Gunilla Yourstone

      Alltså det finns ju italienska restauranger osv. I alla fall i de större städerna. Vi spetsade till det lite, för den polska maten var lite tuff för oss att hantera. Korv skulle även jag kunna leva utan… 🙂

    • Margareta Sjöholm

      Har verkligen svårt att förstå er som skriver att ni har varit i Östeuropa för typ 20 år sedan o skriver att maten var si så där….det har hänt förändringar i dessa länder även när det gäller maten!
      Har själv enbart bra erfarenhet både när det gäller Tjeckien, Polen (synnerligen Gdynia – massor av färsk fisk) och Ungern. Albanien hade däremot mindre utbud för min del.
      Det behövs nog inte någon matsäck att ha med sig; om du förstås inte tillhör den gruppen nordbor som tar in på svenska restauranger på Kanarieöarna för att äta köttbullar eller bruna bönor…..

  7. Det var just maten som knockade mig mest i Gdansk o Sopot ifjol. Var vi än ramlade in så hittade vi otroligt god mat för en rimlig peng…så ser fram emot sommarens besök i Warszawa 🙂

    • Gunilla Yourstone

      Underbart! Ja det här inlägget är ju som vanligt lite vinklat. Det fanns ju italienskt, indiskt osv i Krakow. Fast den polska maten var för tung för mig.

  8. Jag är inte så förtjust i Polsk mat för att vara ärlig MEN min make tillika kocken i familjen älskar denna typ av mat… Jag överdriver inte när jag säger att det lät som en hel symfoniorkester ifrån hemlighuset efter några dagar i den polska kålens mecka… inte ifrån mig dock, jag stod för det hysterika fnittret till tonerna ifrån orkestern ifrån andra sidan om den mycket oisolerade toalettväggen…

    Detta när vi besökte Krakow för några år sedan 🙂

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *