Alltså det här med att resa själv.
Resa själv ska man ju göra. Någon gång i alla fall. Sägs det.
För att det är så berikande. Man lär känna sig själv. Och så lär man känna andra. Och har så KUL för att man träffar så många intressanta människor och får vara med om saker som aldrig hade hänt om man rest med sällskap.
Vet ju det där. Men har ändå aldrig velat.
Dels förstås för att jag aldrig behövt. Har aldrig saknat resesällskap.
Men framför allt för att det känns så tomt när jag tänker tanken. Det är lite som det där resonemanget att ”kan något vara vackert innan ett mänskligt öga sett det och bedömt det som vackert?”
Om jag har varit i i Beijing och sett kinesisk muren. Har jag då verkligen sett den om det inte funnits en annan människa där att dela upplevelsen med? Vilken validitet har min upplevelse om jag inte kan och får spegla den med en annan människa?
Typ så.
Det gör fysiskt ont när jag tänker tanken att vandra runt en hel dag under Kyotos blommande körsbärsträd, att vandra från Petite Anse till Coco Anse på Seychellerna, se solen gå ner i havet i Albanien och så vara tvungen att härbärgera alla de känslor som upplevelsen ofrånkomligen innebär bara inuti mig själv.
Inte få peka en enda gång:
-Titta där, har du sett, vad vackert! Och titta på farbrorn som har somnat på bänken och hur tror du att det var att vandra här för 200 år sedan? När det här var enda vägen som fanns?
Min ovlija är långt bortanför det där ”åh, jag skulle inte fixa att sätta mig ensam på en restaurang”. Det har jag inga problem med. Ett långt arbetsliv med ständiga tjänsteresor till glamorösa platser som Sundsvall, Falu och Storuman har gjort mig immun mot sånt trams.
Men ”tänk om det händer nåt?”, finns där. Nu för tiden. Tänk om jag varit ensam i Batu Caves?
Också skönt att vara två i alla beslut, ska vi åka Metro eller ta en taxi? Känns den här gatan säker? Två som följer med på kartan och håller rätt på var vi är någonstans. Slippa dra med sig väskan in på toa varje gång. När jag svajar, är den andra stabil och har koll och tvärt om.
Men, som ni anar. Nu är det dags. Jag befinner mig just nu på tjänsteresa i Berlin. Idag klockan elva stiger de andra deltagarna på flygbussen och åker hem. Jag stannar ett dygn extra och gör Berlin alldeles själv.
En ny utmaning på resehimlen. Wish me luck.
Resebloggaren LadiesAbroad har också skrivit om att resa själv här.
Välkommen att följa 4000mil på Facebook, Bloglovin och Instagram för fler reseberättelser och resetips.
Det kommer att gå hur bra som helst. Du får spara dina intryck i ditt eget lilla rum och där finns de för evigt. Om man vill berätta om sin resa för de nära som varit hemma, brukar inte intresset vara så stort. Har rest utans sällskap på Cuba och Thailand och det har gått utmärkt
Ja jag måste hitta något sätt att spara intrycken! 🙂
Jag reser nästan alltid själv på mina resor! 🙂
Ja och det går ju hur bra som helst för dig, så det ska det väl göra för mig också! 🙂
Heja dig, det går bra! Visst har det både sina för- och nackdelar med ensamresor. Det är ju också en vanesak.
Jag har bloggat om att resa ensam till New York här (särskilt med tips till ensamresande kvinnor)
Lycka till i Berlin!
Ah, ska kolla dina tips på någon fikarast under dagen. Nu bör det av UT!
Ja, jag reser också själv ibland och kan uppskatta känslan av att få ta alla beslut själv. Även de jobbiga. Även de svåra. Och ta ansvar för det. Även de beslut som kanske inte blev bra. Jag kommer att resa själv igen, utan tvekan, men uppskattar nog ändå i slutändan att också få peka på något och säga ”Kolla där!”. Och då inte till någon okänd kines som inte fattar ett skit.
Jag får göra någon typ av summering efteråt hur det var. Nu är det i och för sig bara 1 dygn. Det gäller att mjukstarta. 🙂
Att ha en bra reskamrat att resa tillsammans med är säkert det bästa! Men utan en sådan får man nagelfara alternativen; att övertyga någon att följa med, att kompromissa i allt för hög grad om resmål och upplägg, eller -hemska tanke- att stanna hemma… Då är det toppen att upptäcka att det går bra att resa ensam, och att det faktiskt finns en del fördelar med det också! Lycka till!
Reds ensam är definitivt bättre än att stanna hemma! Min dag idag har gått bara bra. 🙂
Nej, nej… jag vill inte resa själv! Min man är ju bästa resesällskapet, honom vill jag inte vara utan. Så kan vi sen sitta i timmar och prata gamla resor 🙂 Reste själv när jag var yngre och då var det ju bara spännande, men nu vill jag ha sällskap!
Håller med dig helt och full där. (Fast min man då… 🙂 ) Jag har nog saknat honom 100 gånger idag.
Men är så glad att jag stannade och fick uppleva Muren mm.
Mm härligt!! Minns jag var där i 9an på skolresa..och då fanns ju såklart muren..vi gjorde en dagsutflykt till Östberlin ..Sedan dess har jag tyvärr ej varit där…Åt min första pizza där
Ja man skulle ha varit där innan muren föll och sett det då! Att se film om hur det gick till när muren föll var i och för sig också mäktigt!
Självklart går det bra att resa själv. Men tråkigt är det…
Tack för länken, snälla du.
Det har gått jättebra idag förstås. Att kolla in Muren går lika bra på egen hand. Äta lunch och gå på guidad tur Berlinger Unterwelt likaså och Fernsehturm. Men nu på kvällen har luften liksom gått ur mig. Noll lust att gå ut på någon spännande ställe, degar på hotellrummet i stället… 🙂
Det går säkert alldeles utmärkt! Själv planerar jag att åka på safari i Tanzania eller Kenya nästa år. Jag åker ensam om jag inte får nån med mig. Spännande? Ja, verkligen! Läskigt? Njae, inte så värst alls faktiskt.
Ha en fin helg!
Kram Lena
Det blev en jättetrevlig dag.
Låter fantastiskt med Safari. Det brukar ju dessutom vara ganska sociala tillställningar, så resa själv är nog helt ok.
Va roligt att du också får prova på att resa själv. Ser fram emot att få läsa mer om det. Jag reser ofta själv och trivs bra med det, även om det såklart har sina fördelar med att resa med andra också. Får jag välja själv så vill jag nog ha en kombination av att resa själv och tillsammans med andra, beroende på vilken typ av resa jag gör.
Det blir ett inlägg med lite slutsatser sen. 🙂 Det går ju absolut bra att resa själv, men är ändå lite roligare tillsammans, tänker jag.
Jag har rest en hel del själv under åren i Asien och tyckte det var väldigt härligt. Det innebär inte att jag inte tycker om att resa tillsammans. Jag tycker om båda sätten att resa, fast på olika vis! Hoppas du hade det bra under din egna dag i Berlin.
Det blev en superbra dag i Berlin. Fast på kvällen var jag dödstrött och sov sen i 10 timmar, så jag hade kanske spänt mig en del utan att inse det? 🙂