Att ha autism eller att ha en nära anhörig med autism ställer speciella krav i livet som ofta kan vara svårt att föreställa sig för utomstående och icke-insatta.
I det dagliga livet ger man sig inte på så mycket utsvävningar, utan det blir mest fasta rutiner, hemmiljö och förutsägbarhet.
I vår familj ger vi oss dock då och då ut på resa. För att vi alla uppskattar det och gärna vill se nya platser helt enkelt. Då klarar vi oss ganska bra på egen hand, vill inte ha och behöver inte så mycket hjälp av utomstående. Hur vi reser med extra hänsyn till NPF har vi skrivit om här.
Men det finns några moment där tåg- och flygbolagen skulle kunna underlätta för oss.
1. Platsbokning
I dessa tider har i stort sett alla världens flygbolag kommit på att det går att tjäna pengar på att ta extra betalt för att resenärerna ska få välja sittplats på planet. Vi struntar i radnummer, benutrymme och möjlighet att fälla ryggen. Men vi behöver helt enkelt sitta på ett visst sätt. För att det finns regler som inte kan ruckas på. Det går inte att sitta gång, det går inte att sitta bredvid okänd person.
Att få till denna platsbokning utan att behöva betala extra, (att ta extra betalt av någon p.g.a. funktionshinder rubriceras så vitt vi vet som diskriminering och är som tur är förbjudet i lag) blir struligare och struligare och kräver i regel några telefonsamtal, samt i bland även personligt handpåläggning hos incheckningspersonalen på flygplatsen. Vi skulle kunna tänka oss en smidigare hantering här.
2. Specialkost
Om man själv har valt att inte äta kött, att tro på en religion som kräver att djur slaktas på ett särskilt, extra smärtfyllt sätt, tillhandahåller flygbolagen lämplig specialkost. Men typisk kost för autistiska (i regel torr mat utan sås där varje ingrediens serveras separat) är helt omöjlig att få fram. Än så länge i alla fall.
3. Färdriktning på tåg
SJ´s tågbokningssida genomförde ett rejält fall framåt för ett tag sedan när man införde en färdriktningspil på vagnsskisserna. Nu går det att boka säten i tågets färdriktning. Dessvärre är det alltför ofta som denna färdriktning inte stämmer när man väl kliver på tåget, vilket tyvärr blir en smärre katastrof för oss.
4. Barnpriser längre på tåg
Andra 18-åringar har ju sedan länge övergett familjeresorna till förmån för kompisar, flickvännen mm. Som Asperger-barn stannar man betydligt längre inom familjens sfär. Men kostar som en vuxen för föräldrarna. Är det sniket av oss att tänka att det blir dyrt att semestra de kommande åren?
5. Säkerhetskontrollen
Det hade varit guld värt att kunna anmäla till säkerhetskontrollen i förväg att det finns ett funktionshinder. Så kan man förebygga problem med kroppskontakt och annat oöverstigligt.
6. Notering till flygbolagets personal
Vi skulle verkligen vilja kunna anmäla funktionshindret i förväg till flygbolagets personal. Så att, om oförutsedda saker inträffar, t.ex. att man byter flygplanstyp, planet ställs in eller andra större omvälvande eller skrämmande förändringar sker, kan personalen assistera lite extra, eller bara prata med oss om hur vi behöver ha det för att det ska bli hanterbart för oss.
Tack och bock på förhand, kära tåg- och flygbolag, eller känns detta som för mycket begärt? Kanske lite jobbigt för er?
Glöm inte att följa 4000mil på Facebook.
