Hur har det gått för kungen idag? – har vi frågat oss i 3 veckor nu

Torsdagen den 31:a augusti promenerar jag som vanligt in till jobbet på morgonen. Direkt när jag svänger upp på Rådhusesplanaden ser jag dem. Två polisbilar och ett helt gäng poliser. Blåvita avspärrningsband.

– Ett mord! Tänker jag ju först. Det har skett ett mord på öppen gata mitt i Umeå!

Men nej, när jag kommer närmare ser jag ju att poliserna släpper förbi alla som vill, igenom avspärrningarna. Ser de inte lite glada och uppsluppna ut också, poliserna?

Jag som en gång för 10 år sedan bodde mitt i avspärrningarna efter ett mord, vet att så går det inte till då. Det var på näppen att vi boende fick åka och handla mat. Och väldigt allvarliga miner, förstås.

– Vad är det som händer? Dristar jag mig till att fråga när jag kommer fram.
Jo, kungen och drottningen kommer på besök till Umeå idag. Det är med anledning av hans 50 år på tronen som kungen åker runt till Sveriges samtliga 21 residensstäder. Med sig har han alltså sin hustru drottningen, ett helt gäng livvakter, sina 18 favorithästar samt ett stycke paradvagn. Snacka om att behärska den ädla konsten av att resa lätt ändå? Prova själv att tråckla ner allt detta i en kabinväska. Kan bli tufft, även om man rullar alla plagg.

– Kungen håller tal på Rådhustorget klockan 12, tipsar en av de uppsluppna poliserna mig om.

Jag har några timmar på jobbet att fundera på saken. Å ena sidan. Har aldrig sett mig själv som en sån där som står längs kortegevägar med blommor i handen. Som andäktigt svarar den lokal reportern på frågan om hur det känns med ett:
– Nu dröjer det innan man tvättar händerna igen! Efter ett kungligt handslag.

Men samtidigt. Om man nu ska få en glimt av en kunglighet. Någon gång i livet. Då är ju det här ett rätt bra tillfälle?
Jag jobbar mitt i stan. 200 meter från Rådhustorget. Bestämmer mig för att slinka ner och kolla läget på lunchen. Hur mycket folk det är och så.

Först är det väldigt luftigt på torget. Men folk strömmar till. Lite försiktigt. Jag går några lovar. Ser att det är avspärrat längs rådhuset bort mot Storgatan. Det är väl där de kommer, tänker jag. Iakttar en bit bort, när jag hör en högtalarröst som talar om att nu anländer de. Alla de 18 hästarna och resten av gänget. Jag tar några diskreta steg fram. Bakom ett gäng barn. Förskola eller lågstadium? För då kan jag ju se över barnen, tänker jag. Kungen och drottningen kommer gående från Storgatan. Ett stort följe bakom. Jag tar två snabba bilder, men bestämmer mig sedan för film.

Mina vänner lågstadiebarnen, har preppat med blombuketter, så förstås styr kungaparet stegen mot oss. Det blir en bra film, med kungen och drottningen overkligt nära, bara någon meter bort.
Jag lägger ut den på Instagram när jag kommer tillbaka på kontoret. Vad gör man annars med en film nu förtiden liksom?

Sen är det full fart, jobbar på eftermiddagen, sedan hem och packa. Halv åtta går mitt nattåg till Göteborg. Jag och syrran får en späckad helg på Västkusten. Så det är nog först när jag kommer hem som jag riktigt börjar lägga märke till det. Att den där reelen på Instagram har börjat leva ett eget liv. 50.000 views. Sen 75.000 och 100.000. Och det rullar bara vidare vidare. Kommentarer på alla möjliga språk.

Det blir en daglig rutin.
– Hur har det gått för kungen idag, frågar vi varandra jag och Christofer, och kollar dagens siffra.

När jag skriver det här inlägget har min kunga-reel 467.000 visningar och över 8000 likes. En superdunder-succé alltså. En sån som man bara kan drömma om att få på Instagram. Jag borde väl vara överlycklig? Superexalterad?
Bara det att det var ju liksom inte ens jag som gjorde det. Det var ju liksom kungen?

Kolla in kunga-reelen här.

Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.