Det är en stilla vårkväll i Borgholm i maj. Jag har redan skrivit om den här. Inte ens halvvägs in i maj är vi. Men våren har kommit, är kanske som ljuvligast just nu. Naturen har vaknat med mängder av blommor, träd och buskar. Flertalet kan jag inte ens namnen på.

Det finns redan en värme i luften, inte bara solen som värmer i direkt form.

En vansklig tid att åka söderut för en norrlänning. För där upp där vi bor finns inte det här. Och skillnaden är kanske som allra mest påtaglig just precis nu. På våren.

I Umeå är det möss- och vantkallt på mornarna ända fram till midsommar. Det brukar komma en värmebölja en sväng i slutet på maj eller början på juni, men sen går temperaturerna tillbaka igen.

Under sommaren kan det vara strålande väder. Men det kan också lika ofta var 14 grader. Och här kommer det viktigaste kanske. Det är i regel bara, bara solen som värmer. Att sitta ute en kväll i skuggan utan att frysa, det gör man kanske en kväll vartannat år. Jag upprepar. En kväll vartannat år.

Maj i Västerbotten

Christofer är från Halmstad. Svär långa eder om klimatet i Umeå. Tycker inte ens att Östersjön duger. Är ju inget riktigt hav. Jag är från Gävle. Här kanske vän av ordning och från sydligaste Sverige frustar till –”Det är ju också Norrland gubevars!”. Och geografiskt ja, men stor skillnad klimatmässigt. I Gävle finns grundvärmen på sommaren. Som vuxen har jag dessutom bott Linköping och Stockholm. Och Karlsruhe och Boston.

Halmstad

Att åka söderut i Sverige väcker ofrånkomligen existentiella frågor hos oss. Särskilt på våren kanske?
– Vad sjutton gör man där uppe i norr?

Vi längtar söderut ibland, så är det bara. Så mycket vinter som bara ska uthärdas i norr. Bockas av och göras utan njutning.

Södra Sverige

Men kärleken till norr finns där. Till landskapet, det karg-vackra. Till människorna som inte behöver hävda sig och göra sig till så som allt för ofta söderöver. Mäta sig. Låtsas känna Felix Herngren, vi vet.
Det är som det är och så är det bra med det. Och varför göra sig till när man kan vara sig själv bara?

Naturen i norra Sverige

Den befriande bristen på människor, trängsel, folksamlingar och bilköer. Det är bara du och naturen och det är gratis. Hur sjutton klarar man sig utan det?

Leave a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *