En sommar på 70-talet när min familj som vanligt bilade oss upp och sedan ner igenom Norrland, var det som att vi hamnade i ett märkligt skov. Överallt där vi tog in för natten, snubblande jag och min syster ofelbart över olika typer av mysterier. Som alla krävde hela vistelsen på aktuellt hotell för att lösas av oss. Vi strävade oförtrutet på, natt efter natt, hotell efter hotell. Alltmedan nya mysterier uppenbarade sig för oss en aldrig sinande ström. Det kunde vara dörrar utan motsvarigheter på andra sidan av väggen och annat hysteriskt spännande.

Efter den sommaren har det lustigt nog aldrig hänt igen. Inga mysterier har någonsin kastas sig över mig på mina resor. Allra minst på hotellen då.

Förrän nu vill säga. På Dominica av alla ställen är det dags igen. Lojala som vi är med er läsare vill vi förstås dela vårt mysterium med er. Och se om ni kan lösa det. Innan vi berättar hur vi själva tänker att lösningen ser ut.

Mysteriet med de högljudda hotellgästerna

Vi befinner oss alltså på Dominica i Karibien. Vi bor på en lodge där inkvarteringen är 8-kantiga ”hyddor”. En hydda innehåller två olika rum med separata ingångar, men från samma veranda. Hyddornas fönster har inga glas, utan bara uppspända myggnät och utanpå det fönsterluckor som alltid står öppna. Ingen isolering i väggarna förstås, vi är ju i tropikerna. Följden blir att det är som att sova i tält. Om man tänker ljudmässigt, grannarna emellan.

Jag är magsjuk och tillbringar all vaken tid (och sovande för den delen) i eller precis utanför vår hydda. Tidigare har det varit tyst som i graven på kvällarna. Stället är långtifrån fullbelagt och de som bott här i hyddorna har gått och lagt sig lugnt och fint på kvällarna, efter middag och tillhörande romdrinkshäng nere i restaurangen längre bort.

Men i kväll är det livat. Mitt över har vi sett och hört hur två amerikanskor flyttat in. Och nu står den ena på verandan och pratar i telefon med sin man. Högtalarare och ”marmeladmacke-position” på telefonen. Hör vi oss till. För vi ligger ju redan till sängs. Vi vet alla allt om hennes dag och vad hon tycker om Dominica innan de lägger på.

Bredvid dem, snett tvärs över är det ett gäng franska tjejer. Där fnittras det på rätt bra ett tag.
Men lagom till 22 är det tyst. Det gyllene klockslaget när folk går och lägger sig. När inte bättre att ha för sig finns. Bra, för jag behöver verkligen min sömn. Ska gudarna veta. Gärna 10-12 timmar om dygnet i nuvarande sjukdomstillstånd.

Någon kvart efter att allt tystnat hör vi plötsligt något från vägg i vägg. Det har tydligen flyttat in några i nummer 3, bredvid oss. Jag har inte sett eller hört något tidigare.
Mycket snart mynnar mer diffusa ljud ut i betydligt mer distinkta. Det råder ingen tvekan om att det som pågår vägg i vägg är ”vuxenmys”. Ja, sex helt enkelt.

Alltså det kan man ju inte bli upprörd över. Det är ju fint när människor tycker om varandra? Fast kanske lite pinsamt för dem sen i morgon bitti när vi börjar röra på oss. Och de inser det där med tältduksläget? Exakt hur mycket det hörs? Lite stelt till frukost där alla sitter tillsammans, kanske?

Sedan, efter fullbordat värv, så att säga, ska det tydligen eftersnackas också. Jag går upp och slamrar lite och spolar i toan. Utifall att de vill lägga märke till hur mycket saker hörs. Men ingen effekt.
Jag somnar så småningom. Vaknar klockan 4 av att det pratas igen från andra sidan väggen. Och skrattas. Det verkar pratas i någon telefon ett tag också, ses filmer på telefonen och spelas lite musik. Fram till 6. Sedan slamras det en hel del. Låter som att de går i dörren och sen blir det tvärtyst. Jag somnar om.

Christofer som besöker frukosten ser inte till någon nytt par. Åt de tidigare? Inte jag heller som hålls uppe vid rummet, ser till dem. Men jag lägger märke till att fönsterluckorna är stängda nu. När jag efter frukost ska få skjuts till läkaren kan jag inte låta bli att tala ut hos vår värdinna.
– Våra nya grannar på 3:an höll låda halva natten, jag har knappt sovit!

– Men, säger hon. Det bor väl ingen på 3:an?

Där har ni vårt hotellmysterium. Vad tror ni det var som hände? Om någon dag fyller vi på med vår teori här.

Edit – vår lösning

När vi fick fundera på detta några varv, så kom vi fram till att den enda logiska förklaringen var att någon av de anställda lånat rummet för eget bruk. Vi drog oss även till minnes att en av de unga killarna några dagar tidigare pratat om att han skulle åka till Saint Lucia och hämta sin flickvän. Så han är nog huvudmisstänkt.

Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.

12 Comments

  1. Några ut personalen lånade, eller lånade ut, rummet i smyg, utan att fråga chefen.

    • Gunilla Yourstone

      Precis, så tänkte vi också när vi fått fundera lite. Flera unga killar i personalen, det var nog någon av dem som lånade rummet lite. 🙂

  2. Carina K

    Tänker samma som Fiona.

    • Gunilla Yourstone

      Precis, så tänkte vi också när vi fått fundera lite. Flera unga killar i personalen, det var nog någon av dem som lånade rummet lite. 🙂

  3. Tror också på det att någon fick ”låna” rummet.

    • Gunilla Yourstone

      Precis, så tänkte vi också när vi fått fundera lite. Flera unga killar i personalen, det var nog någon av dem som lånade rummet lite. 🙂

  4. Vi var för många år sedan på Perhentian Islands i Malaysia och där blev vi väckta på natten av ett förfärligt oväsen utanför. Vi fick veta att oväsendet berodde på ”Bats (fladdermus) making love” 😊
    Vi tyckte att det mer lät som om de höll på att ta livet av varandra….

Leave a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *