Jag har ju alltid massor av resor på gång. Så har jag levt i åratal nu. Bokar oftast med lång framförhållning, bortemot ett år är inget ovanligt.
Rekordet ligger nog på 6 resor har jag för mig. Kommande, bokade och klara.
Om vi ska hitta den tidpunkt då jag senast var i läget att ingen resa var bokad, får vi nog gå tillbaka till 2010 ungefär gissar jag.
Jag trivs med konkreta och långsiktiga planer, jag gillar att planera i förväg och veta vart jag ska resa och när.
Men så plötsligt händer det. I samma stund som Air China spottar ut mig på Arlanda vid femtiden måndagen den 4:e november, så är jag rese-lös. Inget är bokat i framtiden. Planer finns. Javisst massor. Men inget är bokar och klart. Och därmed definitivt.
Hur känns det då att vara reselös?
Blandade känslor faktiskt. Jag är trött. Så är det bara. Längtar efter lite vila och händelselöshet. Fast älskar ju resan också egentligen. Om livet inte vore så jädrans tufft hela tiden. Och resandet har blivit mer komplicerat nu efter Christofers stroke. Hur mycket orkar han resa? Hur långt? Vill jag resa utan honom, eller stannar jag hellre hemma med honom då?
Man tvingas ställa sig själv några grundläggande frågor. Är det resan jag älskar, eller i själva verket resan tillsammans med Christofer? Vad blir kvar om han inte är med?
Till jul ser jag fram emot att få några riktigt händelselösa dagar hemma bara. När man aldrig kommer ur plyschbyxorna och fårskinnstofflorna. Det känns som att det smäller högre än en flashig resa.
Vi har också fått några erbjudanden om vinterresor, som vi tackat nej till. Har inte orken.
Fast nog neggat nu. Klart att jag vill ut och resa.Sen när jag bara vilat upp mig lite, lite.
Och lösa planer och tankar finns. Syrran ska bjuda sin man till Colombia i januari som 50-års present är det tänkt och har erbjudit mig att följa med. Men ingen har orkat boka och styra upp något ännu. Nu börjar det dock bli väldigt nära inpå, vi får se vad som händer där. Jag och Alva filar också på en sportlovsresa i början av mars. Om Alva kan slita sig från kompisarna. Kanske, kanske orkar Christofer även resa?
Och så har jag ju Christofers 50-årsresa att planera till sommaren. Och faktiskt också en annan superduper-hemlig resa i sommar. Som ni inte kommer att få höra ett knyst om innan den rent pågår. Så nog blir det resor att fylla upp den där berömda pipen med. Så småningom.
En klar fördel med att vara obokad är ju också att alla möjligheter är öppna. När jag förut bokat nästa sommars resor redan i september, har jag ju därmed också stängt möjligheten att vara spontan. Nya idéer har fått skjutas på framtiden. Om jag får en reseidé nu, kan jag realisera den nästa månad!
Och för er som undrar. De där rubrikerna Just nu och Kommande resor i högerkanten på bloggen. De kommer att vara kvar. Tack för att ni svarade härom veckan.
Hur har ni det med bokade och klara resor?
Och glöm nu inte att gilla 4000mil på Facebook om du vill läsa mer om mina resor och reseplaner.
En resa till Zanzibar över jul och nyår och en fantasi om ett sommarstugeprojekt som är ”en resa i sig”.
Härligt när du sätter ord på resandet, trötthet och andra funderingar💚
Härligt med Zanzibar! 🙂
Sommarstugaprojekt är vi i full gång med också.
I januari åker vi till Sydafrika 3 veckor, lite safari, garden route, avslutning med att få vara med om ett bröllop i Kapstaden.
I mars blir det skidåkning i Trysil.
Greklandsplanerna i sommar är på G…3 veckor till Iraklia ,Schinoussa, Amorgos och Astypalea. Älskar att ha resor inplanerade🤩
Åh Sydafrika är ju fantastiskt! Och Grekland också. 🙂
Ja, även för mig ett relativt obekant tillstånd. Senast jag bara hade 1 helg i Beyssel bokad var sensommar 18..
Kände efter mina 15 resor 2017 att jag kanske skulle ta det lugnare, men ååå..man vill ju så gärna.. kände på årets första resa, Paris en lö-må i januari att..ähh är det värt det…men sååå kommer en ca 10-årig fransk pojke o sätter sig bredvid mig istället för mamman på lokalbussen o börjar babbla oavbrutet..obekymrad av att jag inte hänger med…en mexikansk herre har klivit på bussen..då börjar busschauffören vifta med armarna, titta bakåt i stället för på vägen o prata upprört om Trump o muren…o då tänker jag: ”Jajust det, det är ju det här jag älskar med att resa”. Blir inte sämre av kanonkonsert på en liten båt i Seine, uppnosad jazzklubb, härlig marknad..joo det är värt det..
Kommande: Japan-debut 28 nov-13 dec, damhandbolls-VM i Kumamoto, sedan Kyoto, Tokyo. Jan skidåkning i Canazei med jobbarkompisar, feb Stockholm o OMD på Berns, april New York, maj Köln o handbollens Final 4, juni Stockholm PetShopBoys, juli Rammstein i Turin o Warszawa… sen får vi se. Kanske en Rammsteinfest i Wroclaw i mars..
Planen är att vara kompledig 52 veckor om året från halvårsskiftet :-).
Åh Japan och alldeles snart alltså. Vad spännande! Dit skulle jag gärna åka tillbaka.
Kul att ha mycket på gång.
Ytterligare några jobbresor, men sedan ser jag mest fram emot en lång och lugn julledighet. Visst, ett par strödagar ska jag jobba men inte mer än så och inga större planer. Har en resa till Grekland (premiär!) bokad för mars men annars är det stilla. Och när jag tänker efter är det ganska skönt. I ett par veckor till, gissar jag… 😉
Lång lugn ledighet är inte så tokigt faktiskt. Och Grekland låter trevligt. 🙂
Resetorka här också… hade både Kiev och en påskresa till Japan bokade, men dessa har vi tyvärr varit tvungna att avboka 🙁 Så för första gången har vi fått testa både vår reseförsäkring och kortförsäkring och måste säga att de verkligen levererar trots att vi aldrig köper ombokningsbara resor eller bokar extra avbeställningsskydd. Men filar ändå på en egen resa till Japan i mars. Vill gärna hälsa på dottern som pluggar där nu. Ska bara ta mod till mig och våga flyga dit själv… var väldigt länge sen sist. I sommar finns massor av lösa planer och alla beror på om/när försäkringsbolaget godkänner min man att resa (och hur han mår förstås). Skottland & Hebriderna ligger överst på listan, men annars en roadtrip upp till Lappland från Skåne kanske?
Jo reseförsäkrings-galoppen börjar man kunna nu…
Att flyga ensam kommer ju att gå jättebra och du slipper ju vara ensam när du kommer fram när du har dotterns där.
Har nog varit obokad några få gånger. Men det håller bara i sig väldigt kort tid efter hemkomst. 2 bokade resor nästa år och 1 höstresa på planeringsstadiet. Har tänkt ibland att jag skulle vilja bli lite mer som några andra i bekantskapskretsen och åka spontant och med kort varsel. Men då finns ju inte exakt de hotell man letat fram kvar och flygbiljetterna är mycket dyrare och längre byten och man missar ju längtan och all rolig research. Fast vi har pratat om att när vi har lite längre tid på oss någon gång på nåt resmål så vore det kul att bara boka flyg. Sen stanna kvar lite längre där det är bra eller snabbt åka vidare och under resans gång få tips och ideer av andra och åka spontant och utforska. Istället för att allt är så superplanerat.
Jag tror inte att min resetorka kommer att hålla så länge heller. Höll så när på att krycka på reseknappen redan igår kväll.
Håller med, gillar inte sista minuten eftersom det, som du säger bara blir dyrare och sämre egentligen. Typ Schweiz för oss i somras. Blev SÅ dyrt med både hotell och flyg.
Jag är som dig..älskar att ha kalendern full med bokade resor. Nu är det inte så många resor bokande men vi har en stor på kommande. Vi älskar kryssningar och nu skall vi i februari göra vår 5:e Karibienkryssning kombinerat med en vecka i Florida. Innan det skall jag på en mini trip till Gdansk/Polen i januari…så nog får jag säkert nästa års kalender fylld med äventyr sakta men säkert 😁
Det låter som att det blir fullt upp för dig! 🙂
Ditt personliga sätt att resa bygger ju mycket på planering, bokning, tidsoptimering osv, för att hinna se mycket och hitta wow-upplevelserna. Och du är inte typen som åker till en plats och ligger på stranden en vecka. Men vad säger din magkänsla om en sån ”lugn” resa nu, när läget är som det är? Skulle du bli olidligt rastlös, eller lockar det? Jag tänker inte typ charter till Kanarieöarna, men att åka till en plats, stanna där hela veckan, inte förboka utflykter utan ta dagen som den kommer. Platsen kan ju vara en stad, en ö, eller något liknande avgränsat område.
Funderar ganska mycket på sånna rese nu. När man bor på samma ställe, eller bara några ställen och inte behöver planera så mycket i förväg.
Vi får väl se om jag blir rastlös. 🙂
Samma här, inget bokat. Det mest stressande: i stort sett varje dag är det någon vid kaffeautomaten på jobbet (600 anställda) som frågar: ”Har du nån resa på gång då?” . Det frestar på att leva upp till sitt rykte 😉
Hehe, fast kul att kollegorna engagerar sig och vill veta. Och då kan det ju bli en diskussion runt ”resetorkan”. 🙂
Åh vilket underbart foto med solglitter i havet, kändes riktigt uppiggande i höstmörkret och påminner dessutom om att solen och havet väntar även för mig om några veckor. Blir Sri Lanka i sex veckor via några dagar i Dubai. Har läst vad ni skrivit om Sri Lanka och hoppas kunna göra Adams Peak. Tack för trevlig och innehållsrik blogg, bästa resebloggen tycker jag, undviker annars oftast resebloggar då de flesta verkar ”köpta”. Önskar en skön jul i tofflorna.
Oj vad härligt med Sri Lanka så länge!
Ja jag gillar också det fotot, är från Cinque Terre, Italien.
Vad roligt att du gillar bloggen 🙂
Ingen resa bokad. Även för mig ovanligt. Känns tomt och trist. Kan inte. Har sådan klimatångest…
Boka resa med tåg då?
Jag skissar för fullt på en resa med tåg för oss till våren. Som ska börja med en båt till Vasa. Men så kom jag på att jag inte vet om jag vågar boka frän Umeå längre pga vår hundvaktsincident i september. Säkrare att lämna honom i Gävle. Och då faller denna resa… 🙁
De senaste 10 år i princip alltid en eller flera resor på gång.
I dagsläget, Göteborg/jul, Sthlm/framöver 2020 och Thailand/vintern 2020.
Det där att resa med kort varsel/flyg kan bli kostsamt, flög till Sthlm slutet av september (familjeskäl ), bokade ca 1 vecka innan, DYRT.
Har en del eurobonuspoäng , men just i samband med helg är de svåranvända.
Kort varsel, skollov etc är förödande för priset. 🙂
Förstår dig precis! Vi har nästan alltid åtminstone en resa bokad, och annars känns det lite konstigt … 😉 Det som är bokat nu är Sharm el Sheikh. (Och ja, vi var precis där ;))
Ja konstigt är ordet. Jag trycker nog snart på boka-knappen! 🙂
Intressant! Jag tror det är sunt att vara reselös och obokad till och från. Det är ju alltid svintråkigt och ibland rent existentiellt och stressande men det kommer alltid bra svar ur det tomma, ur inget. Själv är jag nog mest rädd för att tappa suget på att resa, för vem är jag då? Självklart jag, men en annan jag än den jag är nu och sånna omdefinieringar tycker jag alltid är svåra.
Det blir lite som att åka på en sån retreat där man ska vara tyst en hel helg. 🙂 Samma faser att gå igenom liksom.
Fördelen med en resetorka är ju dessutom att framtiden kan se ut precis hur som helst. Spännande och intressant.
Ja vem vore man utan resorna och bloggen? 🙂
Har fortfarande svårt för att vara obokad.. 🙈 Skidor väntar i Andorra, ny bekantskap för skidor. Sedan väntar Svalbard 😍 och lite längre fram Pakistan. Svår längtan finns till snöleoparderna… men det får nog ligga lite på vänt. Har delvis återupptagit hästlivet så sysselsättning är egentligen inga problem 😊 Lockas mycket av det som är ”olikt” men det finns ju även återseendets glädje på lite närmare håll!
Anledningen till att jag inte varit obokad förut är ju att resor varit så roligt, så att jag inte kunnar bärga mig utan ständigt bokat nytt och nytt. Nu funderar jag mer, vem är jag, vad vill jag och vad är det egentligen jag gillar med resan?
Det annorlunda och udda är alltid en lockelse.