Utrymme på flyget – och få man ta av andras space?

Det är förhållandevis sällan vi flyger privat numera. Ofta reser vi med tåg eller bil på våra privata resor, och flyger mest när det är pressresor eller resor i våra respektive jobb.

När vi nu flög till Thailand var det därför nästan ett år sedan vår senaste privata flygresa. Och det som verkar ha hänt sedan sist, är att flygbolagen tagit nästa steg i kampen om extraintäkterna.

Tilläggstjänsterna har ju dykt upp en efter en under många års tid. Mat, dryck (till och med vatten), in-checkat bagage och sedan till och med handbagage kostar sedan länge extra.

Att själv välja säte i samband med bokning har ju också länge kostat extra. Detta har vi dock ansett som en tjänst för nervösa amatörer. För 24 eller 48 timmar innan avgång, när check-in öppnar, kan man ju fritt välja säten gratis. Inga som helst problem alltså. Vi har alltid väntat in detta och fixat sätena då. Detta har alltid gått finemang och vi har i 99 fall av 100 fått säten bredvid varandra.

Nytt för i höst verkar vara att detta ändrats. Upptäckte först på mina jobbresor till Stockholm att jag plötsligt började få mittensäten tilldelade till mig nu i höst. I kombination med att sätesval kostar extra även vid check-in. Och insåg att det är SAS nya sätt att försöka pusha sina kunder till att betala för säten. Nåväl Umeå-Stockholm är bara 1 timme, så det kan väl vara sak samma.

Sedan nu till Thailand. Vi åkte direkt med Thai Airways, men hade som vanligt köpt biljetterna via någon billigare mellanhand. Brukar inte vara några problem. Bara det att nu hade mellanhanden spärrat så att man inte kunde checka in själv online utan att betala extra.

När vi kom till check-in på Arlanda blev vi placerade på varsina mellansäten på olika rader. En liten mardröm på en 12 timmars resa ändå? Nåväl, väl ombord visade det sig att de som satt på sidorna om mig var man och hustru och de bytte mig till gång-säte. Därifrån var det lättare att byta till sig gångsätet bredvid Christofer istället och vi hamnade tillsammans. Ändå.

På hemväg gick det bättre att lura systemet (det vill säga mellanhanden). För nu hade vi uppgett våra e-postadresser till Thai Airways och fick en länk direkt av dem för online-checkin.

Men igen, två mittensäten på olika rader. Dock, eftersom vi kastat oss över checkin, direkt den öppnade, kunde vi i det här läget byta till oss två gångsäten i stället. På olika håll visserligen, men det spelar väl strängt taget mindre roll. Man ska ju mest bara sova och se film.

Efter en extremt lång inledning då. Detta ledde sammanlagt till att jag för första gången på evigheter flög longhaul på ett gångsäte. Jag brukar normalt sätt lämna gången respektive fönstret till Christofer eftersom han är längre än mig, och själv lida på mittensätet. (det är ju i 99% av fallen 3+3+3 på longhaul economy)

Bredvid mig på mittensätet satt denna gång dessutom en kvinna av ungefär samma storlek som jag själv. Som höll sig inom sitt sätesutrymme, precis som jag höll mig inom mitt.

Och nu hände det oerhörda. Efter vår 12-timmarsflygning var jag snudd på lyrisk.
– Jag har aldrig suttit så här bra förut!, sa jag entusiastiskt till Christofer efteråt.
– Fy fasen vilken skön, lindrig flygning!

För jag har ju alltid lidit på mittensätet och nästan alltid hamnat bredvid någon (man) som antingen inte fått plats på sitt säte, och så att säga svällt över på min plats, eller som på eget bevåg snott utrymme av mig genom att man-spreada, lägga beslag på armstödet hela resan och i vissa fall, som nu senast till Oman, liksom placera sin axel över min, på mitt säte!

Så har jag alltså haft det på mina långflygningar år efter år. Egentligen sedan de krympte economy på longhaul, för en så där 15 år sedan.

Men nu till min fråga. Vad är egentligen okej? Är det okej att boka economy om man inte får plats inom sätets gränser? Är det okej att man-spreada över på grannens utrymme? Om man är stor i storleken, har man då rätt att ta extra utrymme från sätesgrannen? Borde jag som är rätt tanig på bredden bara bita ihop och acceptera detta? Eller ska man säga ifrån?
Han som var över med hela axeln, sa både jag och Christofer till, men han var snart tillbaka igen.

Själv har jag någon idé om att det här, i alla fall delvis, kan handla om kön, snarare än om storlek. Mannens nedärvda, i sitt tycke självklara, rätt till privilegier. Kvinnans nedärvda anpassning.

Jag vill understryka att detta inte är menat som något ”drev” mot storväxta personer, utan kanske mer en öppen fråga hur man gör när stolarna blir mindre och mindre, samtidigt som världens befolkning blir större och större?

Vad säger ni som läser?

Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.