En av Europas mest isolerade platser
Det var en gång en by på Färöarna. Isolerad från omvärlden låg den där i en dal omgiven av höga berg. Högt uppe på en klippa, 76 meter över havet.
På somrarna kunde man klättra ner för klipporna till sin båt och bege sig vidare ut i världen. På vintern fick man kura i sina små stugor i sin avlägsna dal. Hade man ett ärende då var det vandring som gällde. Över bergen till nästa by. 3 timmar bort.
Genom byn rann en liten bäck där man tog sitt färskvatten. Precis vid trapporna till den lilla hamnen, kastade sig den oansenliga lilla bäcken plötsligt handlöst ner i havet. Kanske stannade man till och tittade på vattenstrålen ibland. Kanske inte så ofta ändå. För man var väl så van, bäcken hade ju alltid betett sig just så. Gjorde inte alla bäckar det? Kunde man just undra.
Men hur det i övrigt var ställt med resten av världen brydde man sig kanske inte så mycket om. Man hade ju allt man behövde. Fisk i havet, får i dalen, potatis på åkern. Livet gick sin gilla gång.
Varde tunnel
2006 förändrades allt. Man byggde en tunnel till Gasadalur. Genom berget som man förut måstat vandra över. Världen öppnade sig och blev så stor. Och plötsligt kom de. Besökarna. Från hela världen kom de för att beundra det där vattenfallet. Som kastade sig så djärvt rakt ut i Nordatlanten.
Vi kommer också. Svisch säger det bara i tunneln så är vi där. Inga tre timmars vandrande.
Äter lokalproducerad lunch. Klart man vet hur man svänger ihop en god lammkorv här. Man har ju varit självförsörjande i 1000 år minst. Hittar en söt farbror som vilar på käppen. Och på en sten mitt i byn.
– Var gick stigen? Vill vi veta.
Farbrorn som bott hela sitt liv i Europas mest isolerade by, pratar perfekt skandinaviska med oss.
– Där, pekar han. Den finns ännu kvar. Rakt upp över berget går den.
Vi åh’ar och oh’ar oss.
– Så brant. Gick man där ofta?
Jo, så klart, man gick flera gånger i månaden under vintern. Men det är bättre nu med tunnel. Söta farbrorn understryker det. Vår romantiserade bild av den vackra lilla isolerade byn kommer på skam.
– Mycket bättre nu. Den här byn är fin på sommaren. Men vintrarna här, de var inte roliga inte. Som det var.
Vi går ner till vattenfallet. Förbi potatisåkern. Det är så lätt nu att svischa hit, ta Instagram-bilden över kanske, kanske ett av världens vackraste vattenfall. En bild som nog kommer att hamna överst på listan över gillade bilder när året är slut.
Slänga en hastig blick och svischa tillbaka över ön Vågar. Bara några ögonblick i det som brukat vara en hel värld.
Läs också: 20 udda och lite roliga fakta om Färöarna – visste du det här?
Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och Instagram.
Väldigt vackert skrivet och väldigt vacker plats. Sådana platser och sådana möten! Åh…
Tack och ja, underbar plats och underbar farbror! 😍
Verkligen vackert!
Allt på Färöarna är sagolika vackert. Även detta vattenfall.
Vilken vacker plats och vilka magiska bilder! Det ser ut som hämtat ur en sagovärld och så vackert berättat också. Och det där vattenfallet… måste genast skriva upp det på min bucket list.
Ja det är så vackert där. Liksom på hela Färöarna. 😊