Det blev en minst sagt kör-intensiv helg när vi åkte till finska Lappland fredag-söndag. Men att flyga var inte läge, av flera orsaker. Dels hade det tagit lika lång tid som att ta bilen minst, och dels för att vi helt enkelt inte vågar flyga med Christofer än, innan han fått operationen i hjärtat genomförd och är friskförklarad.

Vi gillar dessutom att köra bil. Helst till helt nya områden som vi aldrig besökt förut. Jag har faktiskt aldrig varit längre än Luleå förut längs E4:an och därmed förstås aldrig korsat gränsen vid Haparanda. En klassisk gränspassage som förstås varje svensk borde genomföra någon gång och dessutom Sveriges östligaste punkt.

Vi hade förstås hoppats på strålande vårvinterväder och sedan ett klassiskt norrsken på det, men vintern ville annorlunda. I mars brukar snöstormarna, enligt vår erfarenhet, ha upphört och förbyts mot just det beställda vädret. Men inte denna helg alltså.

Snö som vräkte ner, vindar och snörök hela den långa vägen upp på fredagen. Och sen ner på söndagen igen för säkerhets skull. Vi käkade kakor med tranbär och vit choklad, lyssnade på Leif GW Perssons Kan man dö två gånger? och tog det i allt övrigt bara lugnt där bakom ratten. Dvs jag tog det lugnt. Christofer är ju av med sitt körkort sedan stroken, så jag var ensam chaufför. Långtradarna låg som plockepinn i dikena, radion spydde ut trafikvarningar och omdirigeringar och DN-appen rapporterade om störtade plan i Etiopien. Klara Armageddon-vibbar med andra ord.


Men som tur var befann vi oss i Norrland och var omgivna av ansvarstagande och stabila medtrafikanter i det stora hela. Bara 3 vansinnesomkörningar på hela resan. Bara några få renar på E4:an var det också och faktiskt bara en enda gång avstängd väg och omledning ut i obygden. Och med det får man väl låta sig nöja.


Själva resmålet då?

Jo, Finland fick sin efterlängtade revansch, vad mig anbelangar. Efter två tragiska och misslyckade försök att komma överens med landet (ett spa utanför Vasa som visade sig vara ett ålderdomshem och ett Åland mitt i en kletig algblomning), blev det äntligen vinstlott. Snö, renstek, lingon och vodka. Två, var och en på sitt sätt, spektakulära hotell och lite renskinn, varm saft och en skoteroverall på det. Och 20 stycken siberian huskies förstås. Vem hade rimligen kunnat avstå från att låta sig charmas?

Och vi är verkligen imponerade av finländarna. Ur så när ingenting, d.v.s. låglänt skogsland fullt av mygg, skog och myrar, har man skapat en världsattraktion. Människor från hela världen, främst Kina faktiskt, kommer hit för att spendera sinnessjuka belopp på att träffa Santa Claus, åka rensläde och göra snöänglar på marken.

– De som aldrig sett snö förut, de är de enklaste att tillfredsställa, säger vår finska guide med inlevelse. Dem behöver man bara köra ut någonstans så att de för busa i snön och rulla runt lite.

Inget norrsken fick vi alltså. Inte sååå synd om oss, norrsken har vi sett massor av gånger förut. Men det hade ju bara varit så coolt att ha det hängande över huvudet hela natten där i glas-igloon. Nåja.

Vi är överens om att denna finska weekend var precis det vi behövde nu. Komma bort lite tillsammans. Se något nytt. Äta och dricka gott. Inte ha stroke längre, utan vara våra gamla vanliga jag en sväng. Nästa helg bär det sig inte bättre än att vi gör om det konststycket. Fast i Stockholm i stället.

Läs alla våra inlägg från finska Lapland här.

8 kommentarer

  1. Anneli S

    Vad härligt att ni fick en fin helg tillsammans! Låter som ett spännande resemål.

  2. Anna-Lena

    Trevligt att ni gillade Finska Lappland. Ska faktiskt dit själv nästa vecka till Rovaniemi, men det blir bara hotell och möten. Lappi är ju fint på våren men dyrt. Jag nöjer mig med jobbresor dit då och då.
    Jag skrattade högt när du berättade att ni varit på Spa utanför Vasa, var var ni då om man får fråga?

    • Gunilla Yourstone

      Åh minns inte vad det hette. Låg någon timme inåt land från Vasa. Det här var över 20 år sedan, det var min dåvarande svärmor som vunnit en vistelse på “Spa”. Tror hon vann det på Vasa-färjan faktiskt. Hon blev “eld och lågor” och köpte till platser till mig och sina två söner också och så åkte vi allihop.
      Men när vi kom dit kändes det verkligen som ett ålderdomshem. Landstingsmöbler, middag kl 5 a la skolbespisning, ingen alkohol serverades. Och alla andra gäster hade rollator. Typ.
      Inte min bästa resa. 🙂

  3. Jag bor själv i Finland (är faktiskt hemma från Vasa, tror jag vet vilket spa du syftar på 😂) och har länge drömt om att åka till finska lappland för att bo i glaskupa, se norrsken, åka hundsläde och allt det där, men har ännu inte förverkligat det, främst pga priserna. Men SKA nog ännu, en vacker dag! Läser väldigt gärna fler inlägg om er resa 🙂

    • Gunilla Yourstone

      Ja det är ju sjukt dyrt. Vi “passade på” nu när Christofer inte vågar flyga och vi inte har så många resealternativ. Som alternativ till exempelvis en vecka i Jordanien, kanske Rovaniemi skulle få svårt att hävda sig i vår bok. Men nu passade det perfekt.

  4. Vilken härlig bild den med hundarna.
    Ivriga att få springa och dra.
    Ja oj vad MYCKET asiater det var överallt när vi landade i Helsingfors.
    Tror det var 4-5 plan som landat i anslutning till vårt från Bangkok.
    Finland har lyckats med turismen.
    Med knapp marginal hann vi med planet till Umeå.
    Gaten var stängd och personalen skulle precis gå men de släppte igenom oss.
    Transfertiden är 50 minuter….svårt hinna….klockade oss på 45 minuter från det att vi landade tills vi var framme vid gaten, och vi tog oss fram så fort vi kunde.

    • Gunilla Yourstone

      Finland har verkligen lyckats med turismen. Sverige har haft samma förutsättningar men inte tagit chansen.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *