Jag ska bo en natt i Jordaniens öken, Wadi Rum. Det är lätt att bli carried away här. Svepas med i någon romantisk anda a la Lawrence of Arabien, Den engelska patienten och hela den svängen. Men jag reser ju själv. Inte värt att bli för romantisk alltså. Men helt klart carried away. För jag älskar ju öknen och ser fram emot att sova en natt i enkla beduintält under Mellanösterns stjärnor. Samma som följde de tre vise männens väg, när de passerade förbi just här, den där gången för 2000 år sedan.
Men lite, lite nervös också. För nu ska jag ju ut och jobba utanför min comfort zone igen. Blir det kallt på natten i öknen? Toalett och dusch och sånt, hur kan det tänkas funka här ute i ödemarken? Primitivt är min gissning som framförs med en lätt rysning.
Men alla mina farhågor kommer på skam. Mitt beduintält är visserligen enkelt. Möblerat med tre enkla träsängar av snitt barnrum 70-tal och inte så mycket mer. Men det har ett eget badrum med toa och dusch. Det räcker för mig.
Jag bor på Wadi Rum Dream Camp. Här finns 20 tält. Några med gemensam toa och dusch, några som mitt och några lyxtält med panoramafönster ut mot öknen.
Det finns ett restaurangtält där en buffé dukas upp till lunch och middag och gott om sittplatser både ute och inne. Campen ligger precis vid en klippa. På klippan man man klättra upp och se solnedgången åt väster. Sedan har man byggt ett litet sittområde under klippan, på den sidan där att alltid blåser naturligt och därmed fått till naturens egen luftkonditionering på ett väldigt finurligt och praktiskt sätt. Och det är nog tur det. För i tältet blir det uppemot 40 grader mitt på dagen. Där går inte att vara. Mitt i campen står luften också stilla. Så vi gäster för dagen samlas här, under klippan, där det blåser, fläktar och skuggar. Ligger på mjuka kuddar. Några sover, andra läser en bok. Själv skriver jag om min dag i Kiev. Har hittat den enda britsen dit wi-fi´t når trots klippan och är ganska helnöjd med det. Som den rastlösa själ man nu förvandlats till.
Men sen blir man rastlös ändå och ännu mer. Det händer ju inget! Bokar en kameltur trots alla PK-kval och rider i solens sista timme. Sedan klättrar jag upp på vår klippa. Sitter på toppen och ser solens väg ner. Öknen fylls nu av jeepar och kamelturer. Från klippan kan jag visserligen se två camper till, men det måste finnas många, många fler, för öknen kryllar av liv. Man kör rally på dynerna, klättrar på klippor och ser på solnedgången precis som jag.
När solen gått ner är det dags för middag. Kött som kokats under jord hela dagen. Mört, saftigt och varmt. Plus alla de vanliga arabiska tillbehören. En riktigt festmåltid. Sen är mitt tält precis lagom varmt. Och tjocka filtar finns det också.
Vaknar av katter som slåss vid 3-tiden. Av grannens snarkningar vid 6. Men lite umbäranden får man väl stå ut med. När man nu sover i öknen en natt.
Nästa förmiddag är det jeeptur. Vi följer en rutt med förutbestämda höjdpunkter. En vy ur filmen the Marsian, fornlämningar med kameler ristade ut klippan. Jag ska fotas på givna ställen, i givna positioner. Det är bara att underkasta sig. Här vet man vad en turist vill ha. En grupp amerikaner rider förbi på kameler. Och min chaufför bjuder på en extra treat. Vi klättrar in i en gömd wadi. Only for me. Det gillar jag alltid.
Det allra senaste i Wadi Rum nu är tältläger med igloos som ser ut som i filmen the Marsian. 2500 kr ungefär kostar ett sånt boende. Med fri sikt över stjärnhimlen. På natten vill säga, för på dagen måste alt vara fördraget, annars kokar man bort där inne.
Vi åker förbi en sådan camp på vägen tillbaka till civilisationen, Hasan Zawaideh Camp. Får se oss omkring och kolla in i rummen. Ser trevligt ut, men jag bor nog hellre som jag bodde i natt. Läget där mitt ute i öknen slår alla gånger en glasigloo ute vid vägen.
Var ska man bo i Wadi Rum?
Det finns massor av camps där ute i öknen. Det som man ska fundera på när man väljer är följande, tycker jag.
Standard på boendet
Vad vill man ha och vad vill man betala för? Budget, medium eller lyx? Eget badrum? Panoramafönster och igloos? Den igloo-camp som jag besökte låg vid vägen, men det fanns andra som låg mitt ute i öknen, precis som min camp. Mazayen Rum Camp till exempel.
Läget
Jag såg flera camper som låg ute vid vägen. Till exempel Captains Desert Camp Känns ju helt ocharmigt tycker jag. Om man ska bo en natt i Wadi Rum ska man helt klart bo mitt ute i öknen. Det krävs då 4-hjulsdrift för att ta sig dit, men campen hämtar på en parkering ute vid vägen.
Solnedgången
Solnedgången är helt klart en highlight. Viktigt alltså att campen har bra förutsättningar för att se den.
Jag var nöjd med min camp, Wadi Rum Dream Camp. och tyckte att den väl uppfyllde alla dessa kriterier.
Vad kan man göra i öknen?
Man kommer till lunch eller på eftermiddagen dag 1 och åker sedan efter frukost dag 2. De aktiviteter som man kan köpa till är främst kamelridning och jeeptur. De kan väljas som för- eller eftermiddagstur och kombineras med solnedgångstur. De kan också väljas med olika längd. Jag åkte 2-timmars jeepturen, men det finns även längre turer. Om man vill se den berömda klippbågen, måste man ta 4-timmarsturen. Insåg jag först på plats.
Middag och frukost ingår alltid på camperna. Lunch ingick även för mig.
Solnedgången är dagens highlight i Wadi Rum. Antingen köper man en solnedgångstur eller så hittar man en egen plats att se solnedgången ifrån. Det senare är förstås billigare.
Annars är den storsäljande aktiviteten att ta det lugnt och slappna av.
Läs om alla mina upplevelser i Jordanien här.
Vill du läsa mer om våra resor och upplevelser? Glöm inte att gilla 4000mil på Facebook.
Ser väldigt coolt ut, har bott i beduin-camp i Sahara, men nu i vintras vad det för kallt på kvällarna i Wadi Rum så det blev en dagstur med ökensafari och sen hotell i Aqaba istället.
Ja skulle kanske välja bort tält jag också om det var vinter. 🙂
Hållet helt med om att Igloos hör inte hemma i Wadi Rum. Har själv bott på Dream Camp några gånger, tyvärr har de nu också lagt till några Igloos. Däremot finns några bra alternativ i the Protected Area, bl.a. Wadi Rum Escape Camp. Litet och authentic.