Mat är ju bland det roligare på resa. Att prova, smaka, testa nytt. Att kanske till och med lite, lite gå utanför sin comfort zone. En smakbit av krokodil i Sydafrika, inlagda ägg i Japan och friterad spigg i Granada.
Men ibland stöter vi på (eller hör talas om) lokala ”delikatesser” som vi helt enkelt inte alls känner att vi är sugna på. Dessa är nog enligt oss världens vidrigaste maträtter.
Orm i Kina
Innan min första resa till Kina, läste jag om att orm serverades. Blev så nervös över möjligheten att av misstag beställa in denna rätt, att jag till och med drömde mardrömmar om det innan.
Väl på plats fick vi förklarat för oss att orm var en dyr delikatess, alltid det allra dyraste på menyn, så att man skulle råka beställa in det var ingen risk. Gott så.
Under vår båttur på Li-floden kom en av personalen plötsligt upp på däck med en flaska sprit med en konserverad orm i botten. Och bjöd runt drycken. Vi smakade inte.
Larver i Sydkorea
I Seoul tillbringade vi mycket tid med att strosa runt på gatorna och kolla in och prova lokal street food. För det mesta mycket trevlig och välsmakande. Men så, sista kvällen, en stor puttrande wookgryta. Men något mystiskt oidentifierbart i. Det var Beondegi, larver, fick vi veta av ett ungt par som förtjust mumsade i sig.
Läs mer: Guide till den sydkoreanska maten – klassiker, snacks och streetfood
Skorpion i Kambodja
Vi vet faktiskt inte om detta verkligen är en maträtt i Kambodja eller om man friterar dessa gosaker för turisternas skull. För att det går att tjäna pengar på vår önskan att spela hårdkokta mat-hjältar.
Men i Siem Reap fanns det i all fall gott om matvagnar och matstånd som sålde friterade skorpioner och spindlar.
Fågelunge i ägg i Filippinerna
I Filippinerna fick vi berättat för oss om en väldigt speciell maträtt, balut. Ett kokat, genomskinligt ägg med en lite fågelunge kvar, inkokt där inne i ägget. Vår guide hade ätit det en gång. Men lyset släkt.
Vi har valt att förskona er från de bilder vi googlat fram på nätet. Googla själv på egen risk.
Myrägg i Mexiko
Escamoles är en mexikansk delikatess anrättad av smörstekta myrägg. Om vi säger så här, hört om, men inte provat.
Marsvin i Peru
I Peru har vi inte varit (än). Men har sett på teve att här drar man sig inte för att steka på ett marsvin och mumsa i sig. Vi skulle avstå.
Fermenterad haj på Island
Hakarl, heter Islands svar på surströmmingen. Den fermenterade hajen. Mycket snack var det på Christofer och hans son Sebbe innan vår resa till Island. Men inte så mycket action på plats. För de vågade sig aldrig på delikatessen.
Läs mer: Vår resa till Island
Haggis i Skottland
Nu börjar vi ju komma besvärande nära vår egen svenska mattradition här. Först med hakarl ovan och så nu haggis, som ju inte är så långt ifrån pölsan.
Men gott låter det fortfarande inte med den skotska ”moset” av inälvor från får.
Vilka är världens vidrigaste maträtter enligt dig?
Vill du läsa mer om mat på resa? Glöm inte att gilla 4000mil på Facebook.
Efter att läst din meny här så väntar jag en stund med frukosten (för säkerhets skull ). 🤮
Kan i alla fall berätta att jag testade marsvin när vi var i Peru. Smakade ungefär som kyckling, inget konstigt alls. Inget jag skulle beställt in för att äta mig mätt, men ville smaka när chansen dök upp.
😊
Såg marsvinet ut så där som på bilderna jag googlat fram? Så att man liksom inte kan missa vad det är man äter?
Ett proppfullt fat av grodlår 😅 åt vi på Bali på 90-talet. Det var mycket ben och skinn och lite kött på dem, så man kan förstå mängden på tallriken 😂
De smakade likt kyckling.
Åh hjälp, det hade inte jag fixat. Är så lättäcklad när det gäller att äta ”konstiga djur”.
Grodlår åt jag för många år sedan i Frankrike, faktiskt gott.
Kom sig av att jag inte kunde språket och bara ”pekade” på menyn.
Haggis har jag ätit många gånger men kan serveras på lite olika sätt. Har fått till frukost men då påminner det mer om vår blodpudding och DET äter jag inte. Till middag äter man haggis med potatismos och rotmos och helst en wiskeysås till.
Många säger ju att grodlår smakar bra. Det är nog mer känslan liksom för mig. Blodpudding däremot, det är ju smaskens. 🙂
Haggis är verkligen inte jämförbart med det mesta på din lista utan en helt vanlig maträtt på inälvor och rotmos. Rätt skandinaviskt alltså, bara det att den tillagats i en fårmage men den serveras du ju inte. Otippat gott.
Grodlår och kycklingfötter har jag ätit på kinarestauranger av nyfikenhet. Mycket pill för väldigt lite mat känner jag bara.
En gång fick vi känguru i personalmatsalen men det fick jag vansinnigt ont i magen av. Sedan några år har vi krav på mer miljövänligt tänk av de som driver den så några gånger har vi fått olika former av gräshoppor och larver på buffén. Då har det varit som mjöl i ett bröd, att sprinkla i sallad och liknande former. Godare än man tror. Mest är det utseendet som drar ner lusten.
Ja det var lite det som var någon grumlig tanke med inlägget, att successivt närma oss våra svenska matvanor som kanske inte heller är så läckra i andras ögon. Först hakarl och sedan haggis. 🙂
Jag kan gärna äta mjöl av gräshoppor, men slipper gärna veta om att jag gör det. 🙂 I godis är det ju ibland malda löss och det lider man ju inte direkt av.
Knaprade i mig friterade gräshoppor i Hanoi häromdagen! Jag är alldeles för nyfiken av mig för att låta bli att prova alla dessa konstiga rätter! För övrigt måste jag säga att som boende i Storbritannien klassar jag Haggis som den mest kulinariska rätt som skapats i detta annars ganska mediokra matland!
Åh jag önskar verkligen att jag var så där mat-modig också. Vilka upplevelser man skulle få! 🙂
Jag har svårt för inälvsmat. Men jag har å andra sidan aldrig ätit nåt sånt riktigt. Skulle dock gärna prova både marsvin å andra djur, även lite larver å myror. Spindlar och skorpioner håller jag mig nog ifrån dock.
Inälvor är väl ingen favorit för mig heller. Men lever fick man ju ofta ändå under barndomen. Jag skulle nog kunna äta marsvin om man inte såg vad det var medans man tuggade!
Orm skulle jag kunna tänka mig. Marsvin tänker jag kanske är lite som att äta kanin..? Men vill nog inte ens smaka när man ser huvud och tassar och allt 🙊 Har ätit krokodil och smakat en rostad jättemyra. Bland det värsta jag vet/aldrig skulle kunna tänka mig är t.ex. sill, skorpion, tarantula, katt, hund och typ testiklar, hjärna m.m. av olika djur. Även saltgurka är en sak som jag rent spontant vill spotta ut om jag får i munnen i misstag.
Marsvin och kanin borde ju vara ganska lika tycker man? Ja att äta husdjur är ju en annan vidrig vana kineserna har. Usch! 🙁
Marsvin åt jag ett par gånger under min månad i Ecuador för ett antal år sedan. De kom in delade på längden, med skalle och tänder kvar, men smakade riktigt bra. Diverse friterade larver har vi också smakat men de feta, vita och levande som indianerna i Amazonas åt fick vara. Där gick gränsen definitivt…
Oj du är tuffare än jag. 🙂 Jag hade fått svårt med marsvinet. Och larverna med för den delen.
Intressanta ”maträtter” du hittat! De isländska specialiteterna har jag provat, samt en del andra som de äter under Þorrablót i februari. Har skrivit lite om det här: https://www.freedomtravel.se/2019/03/vad-ater-man-pa-island/
Surströmming kommer ju rätt högt upp på listan också tycker jag … (fast vet att inte alla håller med här)
Surströmmingen har jag fått en närmare och mer tolerant inställning till sedan vi skaffade vår sommarstuga. Där har vi surstömmings-fest varje augusti för alla som bor i viken. Vi äter visserligen inte, men har numera inga problemen att vistas i lukten. 🙂
Det absolut mest äckliga jag provat på är stuvad sjögurka. Det fick vi på Tonga och på tallriken låg en grå sörja. Usch och fy! Det enda goda vi blev serverade där var taroblad och banansoppa.
Oj hjälp, det låter jätteläskigt! Blev plötsligt lite rädd för att åka till Tonga. 🙂
Lever i alla former, samt hjärna, mm av inälvsmat och blodmat
undviker jag. Minns ännu med fasa skolans äckliga leverbiffar.
Njure är också hemskt, urinstank.
Kina har nu insett att de inte kan hålla på med dessa marknader där
allt säljes som vi inte skulle tänka oss att vilja äta, och så har de också
tyvärr drabbats av ännu en stor epidemi, sist var det sars, men vad
lärde de av den?
Ja hoppas att kineserna faktiskt inser det för gott nu och inte tar upp det igen när Corona lagt sig.
Minns en gång i skolan för en mindre evighet sedan när vi hade besök av två tjejer från Grönland. Den dagen bjöds det bl.a. på filmjölk och blodpudding till lunch. Glömmer aldrig försöken att förklara vad som fanns på bordet – från sur mjölk till grisblod… 🙈
Oj, det måste ha varit en chock för dem. Men en masai skulle ha känt sig hemma. Blod och mjölk! 🙂