Om man följer bloggen har man eventuellt uppfattat att förra veckan inte var storartad för mig. Mer stressig och ganska rejält jobbig.
Vi hade haft som option ganska länge att ta ledigt fredagen och sticka iväg någonstans. Helst till fjälls. Men Västerbottensfjällens väderprognos såg inte lovande ut. Regn, regn, regn.
Vår flykt
Härjedalen har jag aldrig vandrat i. Varit på några skidresor för länge sedan till Vemdalen. Det är väl allt. Men det finns en första gång för allt, visst är det så? Mitt under alla mina SIM-korts-, telefon- och bussbestyr bokade jag upp vår weekend i Funäsdalenområdet och vid halv tre på torsdagen stack vi iväg.
Lämnade tråkigheter på jobbet, bussåkande och vårt takbytesprojekt åt sitt öde och dök in i Toyotan. Och som vanligt funkade det. För varje mil vi lade mellan oss och Umeå lättade stress och problem och byttes mot det där vanliga rese-mode’t. Äventyr, förväntan och glädje.
Redan när vi svängde av E4:an i Själevad kunde vi skratta och skämta igen. Längs Indalsleden såg vi bara solen, som var på väg ner, och i Brunflo var vi avslappnade som buddhistmunkar. När vi sedan kom ut på vandring på fjället nästa dag kändes livet 100% härligt igen och alla bekymmer kändes små och långt, långt borta.
Förmiddagsdimman över Sonfjället kramade varligt våra sargade själar och fjällhedarna baddade våra osynliga sår. Renhjorden som plötsligt fanns på alla sidor om oss, tittade på oss med sina stora kloka ögon och sa, det är ingen fara, allt kommer att bli bra.
Härjedalen kontra Lappland
Vi har ju mest bara vandrat i Lappland förut. Har nog faktiskt tänkt att det är ju ändå bäst. Men Härjedalen förvånar oss. Fjällen är snällare, mer förlåtande och böljande. Omgivningarna mindre karga och liksom bördigare, som innevånarna antar jag? Här finns fäbodar, kossor, gemyt och snidade farstukvistar ända upp till fjälls. Medan Lappland mer är obygd, vindpinat och det hårda livets villkor.
Men i Lappland är fjällstugorna alltid öppna. För möjligheten att rädda en eländig vandrares liv. Den som inget har, har råd att dela med sig. I Härjedalen är fjällstugorna inredda från designbutiken på fina gatan i Stockholm och låsta med regel. För den som har, han är alltid rädd att förlora.
Hur det var
Vi har haft fantastiska dagar i Härjedalen med bättre och vackrare vandringar än vi vågat förställa oss innan och även bott på ett helt makalöst, fantastiskt ställe. Dessutom rundade vi av hela helgen med Sveriges högst belägna väg.
Det som alltid funkat förr, funkade den här gången också. Att bara ge sig iväg. Från allt.
Nyfiken på var ni bodde och vilka vandringar ni gjorde.
Allt detta kommer med varsitt inlägg den närmaste veckan. 🙂
Härjedalen är fint men har precis som ni vandrat väldigt lite där. Mest varit i Tänndalen, Funäsdalen och Ramundberget och åkt skidor. Bra inspiration och nästa gång gör ni Helags. Ni kommer få en kalsfin tur dit för det är bara vi som gör den när det regnar medan alla andra har strålande solsken (känns det som).
Ja de fanns de som tyckte att vi skulle gå fram och åter till Helags fjällstation som en dagstur denna gång, men det kändes långt. Vi återkommer och gör Helags på riktigt nästa gång.
Och ja, det är störigt att alla på sociala medier låtsas dom att det alltid är bra väder i fjällen. Vi kommer att kontra med dom-bilder i veckan. 🙂
Ja, såg det i vandringsgruppen. Det är ju fullt möjligt att gå stationen t&r på en dag men är man ändå vid fjällstationen så vill man ju upp på toppen. Tycker ni gör helt rätt som satsar på en längre tur där istället. 🙂
Ja kanske rent av stanna flera dagar på stationen och gå olika turer?
Ja! 😀
Vad härligt med Härjedalen, dit har jag rest sedan barnsben (har stuga i Messlingen).
Kul att ni gillar!
Ja jag vet ju det, läste lite på din blogg inför resan. 🙂
Vi gillade verkligen området och har redan bestämt oss för att återkomma.
Kul att ni tagit er till Härjedalen. Jag är uppväxt i Tärnafjällen men bytte dem mot Härjedalen för snart 30 år sedan. Vill bara påpeka lite. Här finns gott om upplåsta ”säkerhetsstugor” på fjället. Men fäbodarna är privata och därav låsta när man inte är där själv. Det är många gårdar i dalgångarna som har fäbodar på fjället här där man fortfarande har djur på sommaren ibland. Inte så vanligt i Västerbotten,
Välkomna tillbaka – här finns så mycket att upptäcka.
Mja de låste stugor som vi träffade på på fjället var inte fäbodar. Men skönt att det finns säkerhetsstugor också. De kan behövas. Vi kommer absolut tillbaka. 🙂