Nuförtiden, när var och en har hela världen i fickan hela tiden, krävs det en del fantasi för att föreställa sig hur det var innan. När hela vår värld var det vi såg omkring oss med blotta ögat. Den egna gården, grannens gård, närmaste byn.
Historien om Grimeton radiostation
Under 1800- och 1900-talet har uppfinningarna som vidgat vår världs avlöst varandra. Järnvägen, telegrafen, telefonen. 1904 kom Alexandersson-generatorn, som möjliggjorde att sända radiosignaler på långvåg över hela världen.
Sverige ville förstås vara med i utvecklingen och bygga sin egen radiostation! Men var skulle den ligga? På västkusten för optimalt läge för att sända till USA, men inte för nära Norge. I ett öppet landskap så att signalen inte stördes, men inte för nära kusten och större samhällen av försvarstekniska skäl.
1920 åkte ingenjören Nils Norén runt i Halland för att leta efter den perfekta platsen. I grannsocknen bjöd de på hembränt, men i Grimenton, där bjöds det på prima konjak. Det fick avgöra saken, i Grimeton skulle radiostationen byggas!
Via Grimeton sändes sedan telegrafmeddelanden ”wire-less” med morse över hela världen, men mest över Atlanten till USA. Endast 15 minuter tog det att få fram ett meddelande från en svensk telegrafstation!
I och med kalla krigets slut avtog försvarets intresse för Grimeton och samtidigt blev Grimetons ägare, statliga Televerket Telia, privatiserat med konkurrens och vinstkrav.
I stället för att rivas, togs nu Grimeton över av en stiftelse som drev verksamheten vidare mer av historiska- och intresseskäl. Därav är Grimeton numera den enda kvarvarande radiostationen av sitt slag i världen. 2004 blev man ett UNESCO-världsarv.
Radiostationen funkar fortfarande idag alldeles utmärkt, den startas upp och testas ungefär en gång i månaden. Sänder gör man bara vid speciella tillfällen. Alltid på julafton går ett ”God Jul” ut från den anrika och välkända sändarsignalen SAQ. Man sänder även på Alexanderssondagen, som infaller på en söndag i månadsskiftet juni/juli, samt då och då vid andra högtidliga tillfällen.
Vårt besök
Grimeton radiostation blir mitt sista svenska världsarv. Det 15:e av 15. Förgäves har jag försökt några gånger. Grimeton ligger långt bort från Umeå och öppettiderna är snäva, för det allra mest är här stängt.
Men så bestämmer vi att vi ska ta ledigt nationaldagsveckan och åka till Västergötland. Christofer har en övning veckan innan, så jag kommer på att jag kan åka i förväg och hälsa på min syster, så kan han komma efter med nattåget.
Och tada, från syrran till Grimeton är det bara dryga 2 timmar och radiostationen håller öppet söndagen den 2:a. Träff, sänk.
Jag bokar in mig på den guidade visningen. Om jag väl åker vill jag ha the full monty. Synd att man bara får klättra upp i masten några få datum i juli! Men nu får det duga att bara stanna på marken.
Vi besöker först utställningen i Garaget. (där chefen hade sin bil parkerad på den tiden det begav sig) Sedan en 40 minuter lång guidad tur med all information. Därefter tid för deltagarna att nosa runt så mycket man vill i Sändarsalen, men den stora Alexandersson-generatorn som en sån där enorm gammaldags mangel mitt i salen. Vissa av gubbarna i gruppen fick nog lyftas ut vid stängningsdags misstänker jag starkt.
En snabbtitt på lekplatsen där de yngre besökarna kan prova på livet som underhållsarbetare vid en radiomast under kontrollerade former. Själva åker vi karusell. Och så shoppen som kronan på verket. Själv är jag sugen på en plåtburk i form av en gammal 50-tals radio, men lyckas slita mig.
Sist besöker vi det så kallade Gubbakvariet. Här kan radioamatörer sitta och sända med Grimetons sändarsignal, SAQ. Vi pratar med en man på plats.
– Aldrig religion och aldrig politik, säger han, är radioamatörens två grundregler. Vilket blivit svårare nu sedan kriget i Ukraina.
Men varför sänder man amatörradio idag, när internet och mobiltelefoner finns?
– För att det är roligt förstås, som med alla andra hobbies!
Vi åker vidare mot Varberg med en bra känsla i kroppen. Ett intressant världsarv om en viktigt del av den tekniska historien.
Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.
Det är ett väldigt fint och intressant världsarv. Och jag tror att man nästan behöver guide där. Det finns så mycket man missar om man bara läser. Får säga Grattis till alla era besök på världsarven. Vi tar dom sakta men säkert vi också och det får ta den tid det tar😀
Jag tycker också att man behöver en guide för att förstå och uppskatta.
Grimeton är verkligen ett intressant resmål som vi besökte för några år sedan. En ung duktig guide gjorde hela besöket och jag som inte var särskilt intresserad från början fick en riktig aha-upplevelse. Bra jobbat med alla världsarv, själva har vi Drottningholm och Birka kvar att bocka av…
Då är ni ju nästan i mål. 😊
Grimeton var klart över förväntan. Riktigt intressant. 👍