Har något av det här också hänt er?
Antingen en ort som hyllas om och om igen på reseforum av olika personer, men man själv som redan besökt resmålet fattar verkligen ingenting. Det fanns väl inget varken vackert eller trevligt där?
Eller åt andra hållet. Man besöker en plats och tycker att det här var ju helt kanon. När man kommer hem får man höra om massor av människor som inte alls gillar det.
Några exempel när det blivit så för oss.
Mirissa, Sri Lanka
Vi fattade verkligen ingenting när vi kom till Mirissa, en badort på Sri Lanka, 2016. Betonghotell med metallstaket, ryssar och skrikiga reklamskyltar. Sopberg och alldeles för mycket folk. Helt klart måste vi ha andra kriterier på vad en mysig badort ska innehålla än alla de horder av turister som hyllar Mirissa om och om igen, både före och efter vårt besök.
Saranda och Ksamil, Albanien
Superfint, fina badplatser, paradisstränder, mysigt, är alla omdömen som badorterna Saranda och Ksamil får i olika reseforum där jag är aktiv. Klaustrofobiskt knökfullt och ganska fult är omdömen som vi själva skulle använda. Och hur kan de veta att stranden var fin? Man såg den ju inte ens för alla människokroppar?
Hur kan vi tycka så olika alla andra om Saranda och Ksamil? Dels så tror jag att vi uppskattar space på en strand mer än folk i genomsnitt. Vi åker helt enkelt inte till badorter med hårt tryck på stranden någonsin.
Men sen bara måste det ha med säsong och göra också. Vi besökte Saranda och Ksamil i slutet av juli, dvs total högsäsong. De som hyllar orterna måste ha varit där i juni eller september? Eller bara för 5 år sedan innan Albanien peakade på Västeuropas trendlista?
Bukarest
Väl värt ett besök, Gamla stan är trevlig. Otroligt vacker stad med mycket fina fik och god mat. Läser vi om Bukarest.
Alltså vi kippar nästan efter andan. Hur kan Gamla stan vara trevlig, när den är helt fullproppad av massageklubbar, striptease och prostitution?
Otroligt vacker stad? Vi såg förfallen öststatsarkitektur i en stad på god väg att kvävas i sina egna koldioxidspyor!
Hur kan vi och de tycka så olika? Vi hittar helt enkelt inga svar vad gäller Bukarest.
Läs mer om vad vi tyckte om Bukarest här.
Klostret i Blagaj, Bosnien-Herzegovina
Här var det vi som var entusiastiska. Eller i alla fall tycker att det var en trevlig bi-utflykt till världsstjärnan Mostar. Om man ändå har en hyrbil och befinner sig i Bosnien-Herzegovina liksom. Men året efter rapporterar resebloggaren FlyingDryden om jippo, kommers och horder av människor. Ett år efter att vi var där i stort sett ensamma på besök.
Vår utflykt till Bosnien-Herzegovina kan du läsa om här.
Hur kan det bli så här?
Ja, dels kan det ju ha med tidens gång att göra. Den som gillar ett ställe kanske var där långt före den som inte gillade det alls. Turistströmmarna har ökat, det genuina har försvunnit, McDonalds har slagit upp portarna och nedskräpning har blivit ett problem.
Det kan också beror på om man besökt platsen i hög- eller lågsäsong.
Sedan har man ju faktiskt olika preferenser också. Det jag gillar ogillar någon annan. Och tvärt om. Några vill ha en öde strand. Andra vill ha ”lite liv och rörelse” osv.
Även spelar nog förväntningar in. Inga förväntningar brukar ge bättre chans till en positiv upplevelse än höga förväntningar.
Sist men inte minst kan det nog ibland bero på vädret också. De platser man besöker i regn gillar man sällan. I solsken älskar man det mesta. Jag fick kämpa en del med Berlin. Alltså jag gillade verkligen alla sevärdheterna, men staden var liksom så… grå. Om jag hade kommit i juli och i sol, hade jag förmodligen fått en helt annan bild än en mulen novemberdag.
Känner du igen någon av ovanstående scenarion? Och vad tror du att det beror på att man kan tycka så helt olika?
Välkommen att följa 4000mil på Facebook för fler resereflektioner i ditt flöde.
Fantastiskt vad man tycker olika. Jag älskade Chapwani en liten ö utanför stonetown på Zanzibar. En vän som jag lärde känna som bor på Zanzibar är där nu, och håller inte med mig om vad jag tyckte. Lugnt och stilla. 5 små hus. Käns som man är ensam på ön. Hon gillade inte heller maten som vi tyckte va jätte god(någon rätt fanns väl som vi va mindre förtjusta i) Hon har svårt att se vem boendet skulle passa. Tur vi gillar olika. Berlin va grått men häftig stad. Ska bli kul om vi blir lika fascinerande av Seychellerna i sommar då många bara skriver gott om det.
Tack för alla toppen inlägg👍👌
Ja det är konstigt, men man uppskattar väl olika helt enkelt.
Vi tillhör ju hyllningskören till Seychellerna. Men tror att det kan bero lite på säsong där, hur fina stränderna är och så. Hoppas att det blir bra för er och att ni gillar Seychellerna!
Aten.. var där i maj ifjol.. buss in till stan..Nää.. strejk..tåg in till stan..Nää strejk..utslängd ur varuhus kl.15 då de inte kunde garantera vår säkerhet.. fylla i A4-papper på grekiska för att åka Uber..klottrigt.. nedgånget.. urdålig info hur man skulle ta sig till konsertområdet…totalt ointresserade vakter när man frågade om bussar tillbaks från konserten som lågt lååångt ut i skogen.. Åkte hem en dag tidigare än tänkt.. visst att sitta på hotelltaket med en drink o titta ut mot Akropolis var fint..
Aten var en jobbigt stad tyckte i också. SÅ överjordiskt varmt. Och strejk hade ju vi också i september. Grekerna, ett strejkande folk?
Fast lite fint var det ju? 🙂
Jag håller med om Saranda och Ksamil (vilka skräpställen), Blagaj (gillade mycket) samt Bukarest (undvik!). Men Mirissa var finaste stranden vi besökte under vår resa på Sri Lanka, men var också år 2011. Då rekommenderade UD att inte besöka norra och östra delarna av ön, vet inte hur det är nu.
Skönt mer någon mer som dissar dessa ställen, till slut känner man sig ju onormal! 🙂
Mirissa har nog förändrats ganska mycket, men det finns fortfarande gott om folk som hyllar det.
Jag som jobbar i Köpenhamn förstår inte varför så många svenskar tokhyllar staden. Visst har den roliga klubbar och cocktailbarer samt några riktigt bra restauranger men det är den ju inte ensam om. Dessutom jobbar det bara en massa svenskar på de där restaurangerna.
För mig är den för platt. Inga utsiktspunkter någonstans och bara samma tegelhus i rött och gult överallt. Där folk pratar ”hygge” och mys ser jag mer gubbar som knuffar sig fram och hur det är dyrt överallt.
Annars brukar det ju vara tvärt om. Ju mer tid man tillbringar i en stad desto mer uppskattar man den?
Har själv ingen tydligt uppfattning om Köpenhamn, var för länge sedan jag var där.
Jag skrev ett helt litet inlägg på min blogg där jag även la till synpunkter om vädrets betydelse för mina intryck av Berlin och London.
Kul att du blev inspirerad och hängde på! 🙂
Med risk att svära i kyrkan: Japan och körsbärsblomning. Det är nästan lika kallt i Tokyo/Kyoto som i Sverige, maten är sötsliskig eller består av hajpade pastanudlar (Ramen, Udon, Soba), japaner är rasister, men det förstår man bara när man kan spåket och man får sämst bostandard för pengarna. Klimatet är bättre i sydostasien, folket är sjyssyate i nästan hela asien och thaimat vinner över nudlarna.
Hehe, där tycker vi mycket olika. Körsbärsblomningen i Kyoto är en av höjdpunkterna i hela min resekarriär. 🙂
Och maten i Japan sen! Mmmm!
Kul ämne som ger igenkänning. Vi har nyligen råkat bo i Nerja på spanska solkusten några nätter. För många svenskar är staden så lockande att de har skaffat sig en bostad där. Själva fattar vi inte ett smack. Alldagligt, förfallna fasader och fullt av turistfällor. Möjligen har vårt omdöme färgats marginellt av ovanligt mycket nederbörd, matförgiftning och lägenhetsinbrott.
Neja ja. Vi gillade Balcon Europa och området däromkring jättemycket. Skön stämning. Men vi stannade i och för sig bara ett dygn.
Blagaj. Jag hade en dålig start på den dagen och vare sig sura ungar eller det gråa vädret hjälpte direkt till, bland restaurangparasoller och annat. Nej, blä. Berlin känns jag också ganska klart med även om jag egentligen vill uppleva fler WW2-ställen i den stan. Men i övrigt så… nja? Förstår inte riktigt DEN storheten.
Sist ut är Venice Beach i LA, som jag på folks inrådan åkte till. Har läst massa goda omdömen om det stället och det är så jävla hippt och ballt. Förstod inte då, förstår inte idag. Den hajpen? Mest uteliggare och drogpåverkade människor som stirrade ut en med världens största pupiller.
Samma för mig med Berlin, men som sagt, tror att upplevelsen blivit en annan i solsken.
Venice Beach var jag till 1990. Lika hajpat då och lika obegripligt.
Ja det är verkligen intressant – och väldigt väldigt bra att alla hittar olika upplevelser av städer. Sen spelar ju så många andra saker, som du påpekar vädret, vilka människor man möter, om man lyckas pricka in rätt mat. Jag har en stad jag måste ge en ny chans, Paris, när jag var där var det regnigt och vi var helt usla på att välja restauranger och hamnade på diverse turistfällor med mat som mest kunde liknas vid whiskas kattmat. Men smaken är ju som baken. Jag gillar tydligen inte fransk paté haha. Och därför föll också paris i bott över favvostäder. Inte heller New York har lyckats klättra så högt, en stad som alla verkar avguda. Tokyo däremot, alltså wow! Kom hem igår och är fortfarande helt mållös – och väldigt glad över att jag hittat en storstad som jag faktiskt gillar tokmycket. Kanske till och med den huvudstad jag gillat allra bäst so far. Barcelona ligger inte långt ifrån – men det beror nog mest på att jag älskar havet och att det varit strålande sol varje gång jag varit där=)
Ah, intressant med Tokyo. Tokyo var inte min favorit i Japan, fast på inget sätt en besvikelse heller. Men kanske till viss del pga vädret ändå. Det var verkligen kallt när vi var där.
Jorå, här finns igenkänning på en å annan plats. Sri Lanka bland annat som alla älskar men jag inte helt fullt ut förstår (bara till viss del).
Alltså… kan till viss del hålla med dig om Sri Lanka. Alltså jag gillade Sri Lanka, är nöjd med vår resa dit. Men på vår blogg är Sri Lanka verkligen ett av de stora ”dragplåstren”. Och jag kan känna ibland att SÅ fantastiskt var det ju inte. Varför läser folk inte om Kapstaden, Namibia, Kuba och Transsylvanien istället liksom?
Intressant inlägg minsann! Här har jag listat några populära resemål jag inte föll för;
http://danielasdagbok.com/2018/march/de-populara-resemalen-jag-inte-foll-for.html
JA den har jag läst! Intressant och lite rolig vinkel.
Väldigt intressant ! Har ofta tänkt likadant själv . Vilken plats är mysigast? Vad påverkar att man vill tillbaka?
Alicante blev för mig en överraskning . Fina tapasbarer på smågator . Folk är ute varje dag ! Trivdes verkligen bra där .
Gambia oh dear .. stor stand med havet långt ut . Ingen låg på stranden skulle kännas som att sola på en motorväg plan sand . Varje dag kunde man ej gå ut från hotellet utan att 10 folk rusade fram och ville prata hänga på dig .. om utflykter mm . Hotellet fick en att känna det som en fristad och fick sola vid poolen . 32 grader varmt och sol på prognosen varje dag men det var ändå mulet i flera dagar . Märkligt ! Vägarna var helt sanslöst dåliga vi åkte runt en del gillar ju naturen och nya kulturer . Men märklig känsla allt var så fattigt att jag ville starta en hjälporganisation . Nu har ju ändå Gambia haft engelsmän där länge och vi har haft turism där i åratal så landet har ju inte varit isolerat . Hur kan det vara så här ?
Fick många funderingar där .. Många hyllar landet .. vad ser dom ? Det ovanliga kanske …Alla har vi olika krav idéer och drömmar när vi reser mycket . Lugnet träden solen svag bris god mat gillar jag . Rest mycket i världen och längtar jämt ut att resa . Tack för en bra Blog! 😊
Ja olika förväntningar måste det vara. Jag har nästan alltid höga förväntningar och jämför alltid med ”det bästa i världen” på något sätt. ”En billig ort där det går att sola” imponerar inte på mig. 🙂
Jag har nog anat att Gambia är ungefär som du beskriver.
Inte tycker jag direkt Berlin är Tysklands mest besöksvärda stad, om man nu inte är superfascinerad av dess historiska platser. Men då jag varit där har det till stor del varit sällskapet som gjort resan, så jag hade det trevligt och vädret var fint. Teneriffa bortom charterorterna tycker jag är rätt underskattad. Förstod inte riktigt hypen med Sydney – men jag lyckades hitta ett par underbara smultronställen som inte alla känner till. Amsterdam var superfint, men otroligt stressigt med alla galna cyklister och övrig trafik! Rätt stor del av den vistelsen befann jag mig i survival mode 😉
Till Berin ska man åka om man vill uppleva massor med historia tycker jag. vill man bara ha det bra och strosa och mysa finns det gott om andra städer som är charmigare.
Jag känner så med Kina. Jag älskar det och är enda landet jag vill åka tillbaka till gång efter gång. Så fantastisk natur, underbart god mat och så vänliga och hjälpsamma människor. Jag vet inte riktigt vad folk som besöker Kina gör när de är där men många verkar tycka att det är kasst.
Något som jag inte förstår är Los Angeles, spenderade 3 månader där och det var inte mycket att hänga i granen. Att åka som turist i 3 dagar är väl okej men mer än det fanns det inte mycket att hämta för mig.
Håller med dig om både Kina och LA! Kina är ju fantastiskt. Men nu när du säger det så är det ganska vanligt att man träffar på folk som inte alls uppskattar Kina.
Tro mig, du vill inte besöka Berlin i juli! Smällhett, inga AC, avgaser, trångt, turister, vindstilla… Men staden är underbar vår och höst!
Ser ändå härligt ut när man ser bilder från dem som varit där på sommaren. 😊
Vietnam. Var där under en jorden runt-resa i januari 2002 o hade förvisso inte hört så många kommentarer om landet före resan, men desto fler efteråt. Då enbart positiva. Om vilket fantastiskt land det var. Osv. Själv åkte jag därifrån 10 dagar tidigare än planerat efter att ha varit med om en bussolycka (de kör som idioter!), blivit lurad flera gånger, blivit förföljd på en marknad, ständigt varit omgiven av människor som ville sälja/ha något (en kvinnlig försäljare på en strand satte sig t o m på min handduk!), sett otaliga bajshögar lämnade av människor (både på restaurangtoaletter o utomhus) och fått betala överpris på allt. Bland annat. Åker ICKE tillbaks dit. Fast vackert var det.
Hm, jag har också bara hört positivt om Vietnam. Fram tills nu alltså. 🙂