Att resa i Coronatider – hur var det för oss och hur kändes det att resa?

Vi reste ju ut i världen mot Maldiverna ungefär samtidigt som Corona-kaoset började ta fart på allvar även utanför Kina. Så hur var det att resa i Coronatider?

Innan resan

När vi åkte hade Sverige 14 konstaterade fall, när vi kom hem 161 stycken.

I och med att varken vårt resmål eller vårt transitland (Qatar), var ett riskområde tvekade vi aldrig inför att genomföra resan. Maldiverna hade 0 fall och Qatar 1. Däremot kände vi väl en viss ödmjukhet inför att det eventuellt kunde bli ovanligt stökigt att resa. Vi var beredda på hälsokontroller och liknande både vid transit i Doha och vid ankomsten till Malé.

Min största farhåga var faktiskt att någon av oss skulle bli rejält förkyld inför resan. Kanske till och med få feber. Och att vi då skulle stoppas längs vägen någonstans och sättas i Corona-karantän i väntan på provtagning. Jag packade till och med febernedsättande i handbagaget just för denna väldigt osannolika händelse. Att vi skulle kunna dra på oss Coronaviruset på riktigt innan avfärd kändes som 100% uteslutet i och med att det fanns noll fall i Norrland vid den tidpunkten och bara något enstaka fall i Stockholm-Arlanda-regionen som vi skulle passera igenom snabbt på vägen.

Under resan

På Arlanda var allt precis som vanligt när vi åkte. Kanske, kanske lite mindre folk än vanligt? På flighten Stockholm-Doha, samma sak, allt var som vanligt. I Doha började medresenärer från vår flight hala upp munskydd och vi mötte även andra resenärer med munskydd på flygplatsen. Trots att informationen varit ganska tydlig att munskydd inte hjälper?

Men inga feberskanningar eller andra hälsokontroller av något slag i Doha. Vårt byte var ganska hastigt, vi hann inte med mer än den där extra säkerhetskontrollen som man alltid måste gå igenom i Doha och sedan gå raka vägen till gaten för boarding.

På flygplatsen i Malé

Först i Malé på Maldiverna började vi märka av Corona-viruset på riktigt. Här fick alla anländande turister gå igenom en feberskanning i entrén till flygplatsbyggnaden. Stora skyltar uppmanade alla att ta kontakt med personalen om man kände sig sjuk och vi blev även visuellt granskade. All personal i ankomsthallen hade munskydd på sig.

På plats på våra öar på Maldiverna

På öarna som vi besökte var det inget prat alls om Corona. Inga turister bar munskydd. Maldiverna hade ju vid den här tiden heller inga fall av Corona. Vi följde förstås rapporteringen hemifrån via nyhetssajterna och sociala medier och konstaterade att vi nog var säkrare från smittan på Maldiverna än hemma. På Maldiverna råder ju ingen trängsel och man behöver sällan befinna sig inom 2 metersradien från okända människor.

Kineserna saknades förstås på öarna, liksom Sydkoreanerna. Och det pratade man om. Att det var en besvärlig situation nu med alla avbokningar. Italienarna var dock på plats i oförminskad styrka. På vårt andra hotell Lagoon View Maldives checkade de gäster som var där när vi kom successivt ut under våra dagar och när vi lämnade var det bara några enstaka par kvar. Så det var väl sånna aspekter av Corona-viruset som mest upptog våra tankar under resan. Oro för hur det ska gå för alla dem som lever av turistindustrin.

På hemväg

På hemväg hettade det väl till lite kan man säga. På flygplatsen på Malé hade nu ganska många av resenärerna munskydd. Många olika varianter där munskyddet tex satt under hakan i stället för över ansiktet och många som täckte munnen, men inte näsan. Man kan ju verkligen fråga sig varför man över huvud taget har munskyddet då?

Och så kom nyheten att en resort på Maldiverna drabbats och att gästerna nu satt i karantän. Resorten var långt ifrån de öar vi besökt, men plötsligt kändes smittan betydligt mer nära. Runt oss på flighten till Doha satt nästan bara italienare, noterade vi nu och när mannen tvärs över gången plötsligt snöt sig högljutt, ryckte man liksom till. Själva tvättade vi händerna oftare och oftare och mer och mer noggrant ju längre resan förflöt.
Nu satt också en del passagerare med munskydd på sig under hela resan. Både till Doha och sedan till Stockholm. Det var först sedan vi kom till inrikesterminalen och Umeå-gaten som Corona-känslan började släppa taget.

Framtid då och fortsatta resor?

Jaha hur tänker man nu då med resor framöver?

Till att börja med ska Christofer träffa sin läkare på torsdag och jag har sagt till honom att han måste dubbelkolla så att han inte tillhör någon riskgrupp i och med stroken. Men förmodligen gör han ju inte det.

Sedan har vi alltså Israel bokat alldeles i slutet av april. Israel har ju valt att gå ut hårt i sin Corona-bekämpning och sätter alla anländande resenärer från riskområden i en två veckor lång karantän. Positivt för smittspridningen förstås. Men det kan innebära att Sverige hamnar på den listan om viruset fortsätter att spridas här hemma. Och då blir den resan förstås inställd.

I övrigt tror jag att det förnuftiga är att följa utvecklingen och anpassa sina planer efter det. Vi kommer inte att drabbas av panik, men inte heller att ta några onödiga risker. Varken för egen del eller för de i vår närhet.

Läs också: Omboka flyg på grund av Corona – nu erbjuder fler och fler bolag gratis ombokning av befintlig biljett

Relaterade inlägg:

När vågar man boka resor igen? – så här tänker vi Pressträffarna har kommit igång igen – Italien i måndags