Temat för de flesta av våra drömmar nu i höst har faktiskt varit att pilgrimsvandra.
Dels för att vi har blivit lite hooked på det här med längre vandringar där man kan sova i en riktig säng längs vägen. Och gärna med bagagetransport faktiskt. Och dels för att vi hittat en tv-serie i 2 säsonger från Storbritannien med två olika pilgrimsvandringar.
Vi har reda skrivit om Pilgrimsvandring i Spanien – Mot Santiago de Compostela från 2017, som ju handlar om den klassiska pilgrimsleden Camino de Santiago. Nu har vi även sett Pilgrimsvandring mot Rom, där ett annat gäng går längs pilgrimleden Via Francigena, egentligen en led ända från Canterbury i England till Rom, men deltagarna i serien går från Sankt Bernhardspasset i Schweiz till Rom och bara utvalda delar av leden.
Camino de Santiago
Camino de Santiago, även kallad Jakobsleden, är ju pilgrimsledernas klassiker. Man börjar i St. Jean-Pied-de-Port i södra Frankrike och går sedan i ca 32 dagar och 77,5 mil till katedralen i Santiago de Compostela i Spanien. Många vandrare går här, speciellt de sista 10 milen, och det är mest landsvägsvandring.
Det är ju den man ska gå. Tänker vi först. Fast över 30 dagar är en utmaning för oss ändå. För alla kanske, som har jobb, familj och hus?
Det är då vi inser att Camino de Santiago ju finns i massor av olika versioner. Förutom att man kan välja att gå bara delar av de 77,5 milen finns följande alternativa leder, som alla leder fram till Santiago de Compostela som slutmål.
- Camino Francés, 77,5 mil, 32 dagar och alltså den mest kända leden som de allra flesta går.
- Camino Primitivo, 32,2 mil, 14 dagar och den ursprungliga vägen. Denna led är mer sällan gången av pilgrimerna, lite jobbigare och samtidigt vackrare
- Camino del Norte, 81,5 mil, 36 dagar. Fördelen är att här går delar av leden längs havet
- Camino Portugués, 24,2 mil, 10 dagar. Här börjar man från Porto i Portugal och går från andra hållet liksom.
- Camino a Finisterre, 11,7 mil, 5 dagar. ”Till världens ände”. Detta är leden som börjar i Santiago de Compostela och går ut till kusten. Ursprungligen för pilgrimer som ville fortsätta efter Camino de Santiago, men går ju att gå som enda sträcka också.
- Camino Inglés, 15,5 mil, 5 dagar. ”Den engelska leden”, eftersom engelska pilgrimer ofta anlände per båt till hamnen i Ferrol och vandrade därifrån.
Här finns alltså hur mycket som helt att välja på och dessutom delmängder av dessa. För oss är det nog Camino Primitivo som lockar allra mest. För att den anses som den vackraste och för att dess korta distans gör den möjlig att faktiskt gå i sin helhet.
Via Francigena
Via Francigena då? En pilgrimsled från medeltiden. Inte i närheten av lika populär och ”crowded” som Camino de Santiago. Vilket för oss är en fördel. Vi gillar ju inte att trängas. Medan andra kanske vill gå Camino de Santiago just för mötet med andra pilgrimer. Hela turen tar 2,5 till 3 månader ungefär att gå. Men vanligast verkar vara att man väljer en delsträcka och då kanske helst i Italien.
Leden går genom Champagne-distriktet, över det kända Sant Berhardpasset och genom Valle d’Aosta. Bland annat. Och slutar alltså i Rom.
Denna led kände vi inte alls till innan vi såg tv-serien. Men nu är vi minst lika sugan på att gå någon del av Via Francigena som Camino de Santiago.
Varför vill vi gå en pilgrimsled?
Varför vill vi då gå en pilgrimsled? Ja, som de som följt oss en tid kanske anar, så är det inte av några religiösa skäl. Vi är väldigt mycket icke-religiösa av oss. Utan det är vandringen i sig som lockar.
Att gå en längre sträcka och fler dagar i följd än vi någonsin gjort förut. (det tidigare ”rekordet” borde väl ligga på en vecka ungefär) Att komma in i andra andningen, att provocera kroppen lite. Att meditera timme efter timme medan benen rör sig, dag efter dag. Att fullständigt få ta ut sig. Fast i lugn takt liksom. Att känna hur kroppen blir starkare allt eftersom dagarna går. Att känna att man verkligen, verkligen förtjänar sitt kvällsmål, även på ett rent fysiskt sätt. Att se nya platser varje dag, sova på en ny plats varje natt och att göra förflyttningen till fots.
Hela grejen lockar oss helt enkelt.
Hur vill vi genomföra vandringen?
Jaha det där låter ju storstilat och fint och jädrans hard core. Men nu kommer vi in på hur veka vi faktiskt är. För vi pallar nog inte att göra den klassiska pilgrimsvandringen med sovsalar, separata för män och kvinnor, och hostals där man förväntar hjälpa till med matlagning och städning.
Och kanske egentligen inte att släpa runt på packning för så lång tid i 3 mil om dagen och 30 gradig värme. Men som tur är finns det gott om paket där ute att köpa som innehåller lite mer komfort. Hotellrum med dubbelsäng. Kanske till och med en lite bagagetransport mellan dessa?
To be continued. Säger vi bara.
Låter som ett väldigt tilltalande koncept med sköna sängar och bagagetransporter! Faktiskt är det två av orsakerna till att jag alltid föredragit dagsvandringar. Kalla mig prinsessan på ärtan, men jag är för gammal och för bekväm för sovsalar. Sedan har jag nog alltid tänkt att pilgrimsvandringar skulle vara något religiöst, men det har du ju helt rätt i att det inte behöver vara! Varför har jag inte tänkt på det tidigare?
Sovsalar känns helt klart passerat för oss också. Sen kan jag i och för sig gilla att placera mig själv utanför min comfort zone ibland också.
Tror att det är en mix bland vandrarna. En hel del religiösa skäl men också att man vill få tid att tänka, bearbeta jobbiga saker som hänt etc. Eller bara för upplevelsen.
Till nästa sommar ska det nog utan problem gå att resa igen. Något annat skulle förvåna mig oerhört mycket (Att halva världen går i lockdown nu däremot förvånar mig inte alls). Så det är bara att planera! 🙂
Jamen hoppas ju det. Men inget med denna pandemi förvånar längre. Kan det bli vaccin tvång innan inresa till vissa länder tex? Då ligger man ju risigt till innan man fått sin dos.
@Johnny. Beror på vad man menar med ”utan problem”. Att det skulle bli som förr redan nästa år är nog tyvärr önsketänkande.
Vaccinationsbevis blir säkert krav till många länder och hör man inte till en riskgrupp lär det dröja innan man får det. Speciellt om alla måste få flera doser för fullgott skydd som mycket tyder på.
Pfizers vaccin lär kräva förvaring i -70 grader. Försök bygga ut det till massdistribution… Det lär ta tid innan resandet blir som förr… Det är långt från några godkända vaccin till att världen blir normal.
Jag tror snarare att man får ställa in sig på att hela nästa år är ganska kört för stora delar av världen. Efter det vette sjutton vad som finns kvar av reseindustrin. Lågprisflyg väck. Hotell och tourorganisatörer väck. Fattigdom och lågkonjunktur, ökad kriminalitet.
Jag hoppas jag får fel men Sverige är ju också vackert 🙁
Jag har nog tyvärr hunnit bli lite av en pessimist jag också vad gäller det här viruset, så är nog lite belägen att hålla med dig Birgitta.
Men som sagt, man hoppas på det bästa. 🙂
Intressant innehåll även om vi blivit för gamla och för bekväma för långa vandringar och sovsalar. 🙂 Men visst är vi ute och promenerar det finns så mycket fantastiskt att uppleva till fots.
Ja det ger liksom en extra dimension att uppleva till fots tycker jag. 🙂
Vi testade det här konceptet i Spanien förra hösten och vilken mersmak det gav! Nu tittar vi längtansfullt på en sådan vandring på Irland…
Ja det känns som det perfekta konceptet tycker vi också. 🙂
Kan verkligen rekommendera den italienska delen av Via Francigena! Har en bit kvar men är grymt nöjd med det jag sett förutom att etapperna är ngt långa. Här står nog Camino Portugués på tur om det ska vara en pilgrimsled annars är vinterns projekt Rota Vicentina.
Vi är nog mest sugna på den just nu. Osäkra dock på vilken del vi ska välja. Att gå ner från St Bernhard är nog vackert men väl mycket nerför för knäna kanske?
Camino Portugués är ju perfekt för dig som ändå kommer från det hållet.
Det jag har provat av Rota Vicentina var fantastiskt.
Vi kunde ju tyvärr inte komma riktigt hela vägen upp till toppen pga väder men visst är vissa etapper rejält kuperade. Enligt mina vandringsvänner var sträckan Sienna-Rom makalöst vacker även om det var någon tråkig asfaltsdag när en närmade sig Rom.
Från London till Canterbury! Det ska bli min premiär. Har köpt och läst den nya boken om sträckan, som kom för ett par år sedan. Känns så lagom att gå från B&B till B&B, med en och annan pub emellan. Har också vuxit ur bäddsalar. 🙂
Åh spännande! När blir det? Vi skulle vilja gå i september nästa år.
Pingback: Bucketlist för resor i Sverige: 100 saker jag vill se och göra - RESFREDAG