I Norrland finns verkligen ett stort antal helt fantastiskt vackra vägar. Vi har faktiskt samlat hela sommaren till ett best of-inlägg. Norrlands vackraste vägar liksom.
Men innan detta kunde bli verklighet, saknades en väg, nämligen Sveriges allra högst belägna allmänna väg, vägen över Flatruet, i Härjedalen. I helgen uppstod så äntligen chansen att åka denna väg också. Jag vet inte ens om att den finns. Det är Christofer som nämner den. Att den inte kan förbigås i sammanhang som detta.
– Har du åkt den? Frågar jag.
– Nej inte åkt. Men vandrat över den. På den tiden det begav sig och man var fältjägare vid I5 i Hammerdals kompani.
Om Flatruetvägen
Flatruetvägen eller officiellt Länsväg Z 531, touchar kalfjället vid två tillfällen. Vid sin högsta punkt 975 m.ö.h. vid Flatruen, är vägen den högst belägna i Sverige. Vägen, som är en grusväg invigdes den 31:a juli 1938.
Vägen går från Funäsdalen i söder och till Ljungdalen i norr och vi avslutar vår helg i Funäsfjällen genom att svänga upp på denna väg, på väg hem till Umeå. En omväg på 30 minuter men det kan det väl absolut vara värt. Vi vill gärna upp på kalfjället en sista gång.
Vår tur över Flatruet
Det ska ju regna idag. Det är vi helt inställda på för det har apparna sagt. Men i stället gryr en solig och vacker morgon. Fjällväder i sin essens. Upphör aldrig att förvåna och blir aldrig det som var tänkt. Vi som bokat in sen frukost i svallvågorna av Corona-pandemins nya rutiner på Sveriges hotell, och får bråttom att packa väskorna och komma iväg.
Svänger vänster i Funäsdalen. Vägen börjar i granskogen. Jobbar på där ett tag. Blir snart nog grusväg. Sedan fjällbjörkskogen. Länge ändå. Vi väntar spänt. Så kommer lite kalfjäll. Någon husbil har parkerat. Jag spanar ivrigt med kameran beredd. Så börjar vi klättra nedåt igen.
– Christofer, vi missade det! Det var där, vi måste vända! utropar jag förstås.
Men nej här ska inte vändas.
– Det där kan inte ha varit Flatruet. Det måste komma mera. Och skulle Trafikverket försitta en sån chans att sätta upp en vägskylt? Det är ju för sjutton svenskt rekord.
Jag får ge mig till tåls. Med kamera och allt. Vägen blir till asfalt igenom Mittådalen. En samehantverksbutik och en kåta. Men vi har redan alla kåsor och smörknivar vi behöver för nu.
Och sen stiger vi ju ingen. Se där. Högre och högre. En flock renar gör entré i våra liv. Och jag som svurit åt renar på vägen 100 gånger minst på 363:an där hemma dras med och slänger upp kameran jag också. Nu är jag ju turist.
Sen kommer den förstås. Vägskylten, minnesstenen från invigningen och den stora parkeringen för alla husbilarna. Här är det. Flatruet.
Vi parkerar vi med förstås. Tar alla fotona som man ska ta just här. Tjuvar lite, lite av matsäcken som Hotell Fjällnäs skickat med oss i morse. Den där mackan med pepparrot, renkorv och smörgårgurka. Sätter oss på en sten med ansiktet mot solen och fjällen i blickfånget. Fantiserandes om att vi har en husbil vi också. Och en dag till. Då hade vi stannat över natt just här. Och vandrat ut idag. Rakt mot solen. Och in i den höströda evigheten.
Läs alla våra inlägg från Härjedalen här.
Missa inga inlägg. Glöm inte att gilla 4000mil på Facebook och på Instagram.
Tack för en härlig berättelse och vackra bilder. Nu fick jag uppleva Flatruet igen. I många år tillbringade vi somrarna i Härjedalen och Jämtland vilket lämnat oförglömliga, lyckliga, och myggkliande minnen 😉
Detta var första gången för oss i Härjedalen och vi gillade det verkligen.
Flatruet upplevde vi precis så där; en natt i husbil och vandra rakt ut i höstfärgerna. Det enda vi inte lyckades tajma var vädret, gråmulet och blåsigt, kanske värt ett nytt försök nästa år…
Jättefina bilder!
Verkligen en sån plats där man önskar att man haft en husbil! 🙂
Fin väg det där, allra helst om man ser något av den. Har kört där ett par-tre gånger och haft både noll sikt, milsvida vyer och renar på/i vägen. Älskar verkligen utsikten där uppe! 🙂
Ja det hade verkligen varit ett antiklimax att köra där men inte få sen något! 🙂
Vilka fina bilder
Man vill ju bara dit !
Tack, ja det är en jättefin plats. Om man är i närheten ska man absolut åka upp. 🙂
Haha men vilken rolig story! Vackra bilder!
Tack. 🙂