Dolomiterna är Disney. Det är perfektion och saga. Vartenda hus är välskött, pyntat och skinande rent och med matchande balkonglådor.
Varje stad har ett eget slott med tinnar, torn och vallgrav. Gräsmattorna är nyklippta, ängarna nyslagna, Apfelstrudeln nygräddad och ölet hemmabryggt och med ett perfekt lock av skum. Alla värdshusvärdar pratar tyska med gemytlig dialekt och serverar tyrolerbrickor med ost och korv mot bakgrund av betande alpkor och midsommarblomstrande ängar.
Alla vandrare bär klatschiga färger (orange, giftgrönt, rosa och turkos) och hälsar varandra käckt med Gruss Gott! eller Servus!
Solen skiner, vinden svalkar och regnet, det kommer alltid precis när dagens vandring är avverkad och klar och man sitter tryggt och säkert på sin egen hemmaveranda.
Vi har sett en del vid det här laget. Är vi kräsna? Vet inte riktigt, för vi gillar ju fortfarande det mesta vi ser. Men vi kan helt klart jämföra. Och något så picture-perfect som Dolomiterna, det får man faktiskt leta efter.
Vi vandrar i dagarna tre. Inte promenerar och inte strosar. Utan vandrar timme ut och timme in. Tar höjdmeter. Och ger för den delen. Leder, ligament, senor och muskler får vad de tål. Träningsvärk, ömmande fötter och den där rackarns höften som ger sig till känna mer och mer nu för tiden.
Vi vandrar ju gärna på våra resor. Men oftast blir det en dagsvandring. Och sedan gott om tid att i lugn och ro slicka sina sår och ”läka ihop”. Detta är en ny upplevelse för våra kroppar.
Vi har tur med vädret och hyfsat soligt under samtliga vandringsdagar. Vi äter fantastiska luncher på rifugio´s längs vägen och 4-rätters middagar varje kväll på vårt hotell, Fanes. Med dalen, Val Gardena, och solnedgången som ständig kvällsutsikt.
Dolomiterna är en plats som känns i hela kroppen och som kommer att stanna kvar där länge.
Läs alla våra inlägg från Dolomiterna här.
Italienska turistbyrån och Val Gardena bidrog till denna resa med en hotellvistelse
Vilka underbara bilder (Och vilket härligt väder). Vi tog vägen över Cortina d’Ampezzo på vår väg från Kroatien mot Österrike i maj och konstaterade, trots duggregn och låga moln, att vi måste ge Dolomiterna en egen resa. Efter det här inlägget blev längtan ännu större.
(Trots det nöjer vi oss med vandring i Jämtland-Härjedalen i augusti. Det är inte fy skam det heller).
Det var verkligen vackert! Man ska absolut åka dit om man är intresserad av vandring.
Annars är ju Sverige i en klass för sig också vad gäller vandring! 🙂
Väntar troget på ert inlägg då vi är i just La Selva nu… orkar du skriva vilken linbana ni var hänförda över?
Inlägget med linbanan är ute idag. Sassolungo heter liften. 🙂
Leden genom berget är väl uppmärkt. Sedan går det massor av olika alternativa leder på baksidan, så då måste man ha en karta för att välja rätt.
Tuuuuusen tack!