Idag söndag när detta skrivs är jag hemma igen från Spanien. Landade i går natt på Arlanda. Förstås fanns mitt bagage inte på bandet, det är ju närapå standard vid utrikes flygresor nu för tiden?
Efter lite stimulerande pappersarbete kunde jag dyka in på mitt hotellrum på Comfort under några få timmar, för att sedan ta första morgonflyget upp till Umeå i morse. Oduschad och i samma kläder.
Nu ser jag fram emot att förhoppningsvis få min väska under dagen idag. Kanske borde jag bjuda killen som sköter utkörningen här i Umeå på kaffe, jag menar vi ses ju så ofta?
Camino de Santiago
Förutom detta lilla flygtekniska missöde har jag haft det fantastiskt. Detta var alltså en pressresa i pilgrimsleden Camino de Santiagos fotspår så att säga. Den franska leden för att vara mer exakt.
Pressresan varade måndag till lördag, men för att få en mer genuin känsla för caminon valde jag att åka ner några dagar innan och vandra två etapper av leden på egen hand först. Sedan, måndag, anslöt jag alltså till den arrangerade resan.
Egen vandring
Min egen del av resan genomfördes i Navarra, etapperna väster om Pamplona. Logistiken var minst sagt trixig att få till, jag lämnade min resväska i Pamplona och var sedan tvungen att återvända dit för att hämta upp den söndag kväll, för att sedan ta mig tillbaka samma sträcka och vidare till Burgos.
När jag kollade upp transporter hemifrån fanns det en perfekt direktbuss från Pamplona till Burgos måndag förmiddag, men väl på plats i Spanien, när jag skulle till att boka den, 3 dagar i förväg, var den plötsligt försvunnen från nätet. Kanske fullbokad, vad vet jag? Det hela slutade med att jag, via appen Omio, bokade en så kallad ”car pool”, det vill säga samåkning i en privat personbil tillsammans med 3 andra.
Nytt koncept som jag inte testat innan, men som ju funkade superbra, visade det sig.
Sen, när jag väl börjat dyka in i Camono de Santiagos logistik, visade det sig att de Albergues, alltså typ vandrarhem, där pilgrimsvandrarna bor, har bagageservice. Man kan alltså bara lämna sin väska på morgonen, betala 5 Euro och få väskan transporterad till nästa etappmål. Det hade ju förstås varit det allra smidigaste. men hur ska man kunna veta liksom?
Pilgrimens skick
Som jag nämnde innan, började jag min resa i lite ”skakigt” skick. Trött, genomstressad, lite lagom nedstämd, och så vidare. Jag tänker därför att jag landade in i resan som en pilgrim rätt väl. Att vandra är en medicin som funkar utmärkt i det läget. Man får landa i sig själv, titta inåt och reflektera över sitt liv.
Till och med att man kan hoppa in i en och annan kyrka längs vägen, sitta några minuter till tonerna av körsång och samla tankarna lite.
Annars är jag ju ingen pilgrim förstås. Jag har alltså inte vandrat pilgrimsleden Camino de Santiago, utan jag har rest i dess fotspår. Lite vandring och mycket hightlights längs vägen. Jag ser det som att jag har gjort en grundlig research inför min framtida riktiga pilgrimsvandring. Jag har pratat med massor av pilgrimer, kollat upp Albergues och hur saker och ting funkar rent praktiskt under en pilgrimsvandring. Skaffat mig en uppfattning om vad jag vill göra och hur jag vill ha det.
Michelin pilgrims
Gruppen som jag rest med var ett riktigt härligt gäng. Deltagare från Mexiko, Argentina, Portugal, Tyskland, Nederländerna och Norge. Förutom jag då, från Sverige.
Vi har reste genom regionerna Castilla y León samt Galicien. Sett otaliga fantastiska katedraler, mängder av kloster, provat lokalt vin och upplevt ett vackert landskap. Samt ätit galet fantastisk mat. Jag skulle ärligt talat kunna komma tillbaka bara för maten. Faktiskt, faktiskt, att jag skulle kunna återvända bara för den där sista restaurangen där vi åt en strålande seafood-lunch sista dagen, precis innan vi åkte hem. Så pass bra mat pratar vi här.
”Michelin pilgrims” skämtade vi om att vi borde kallas oss, vår lilla grupp. En mer posh variant av pilgrim med mat och vin i fokus. För visst är det så man säger, att det finns lika många sätt att göra caminon på som det finns pilgrimer?
Nu känner jag mig rejält skriv-peppad och ska sätta fart med rapporteringen direkt här i veckan.
Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.
Ser fram emot att läsa dina rapporter från Camino de Santiago. Superspännande, funderar på vandringen själv. 🙂
Jag är riktigt skriv-peppad, så de kommer pronto! 🙂
Bra reportage! Jag känner igen mycket i dina beskrivningar. Jag kom själv hem efter sju dagars underbar vandring från Saint Jean Pied de Port till Logrono för en vecka sedan. Det gav mersmak. Jag och en kompis ser fram emot den fortsatta vandringen till vàren
Åh vad härligt att vara igång. Förhoppningsvis kan jag vandra ordentligt nästa sommar.
Hej! Ville bara tipsa om Spainismore resebyrå toppen servis. Jag o mina systrar har vandrat i Spanien i 5 omgångar, till våren går vi om den första vandringen som vi tyckte var fantastiskt, Leon- Santiago.
Har kollat mycket på deras hemsida. Tänker att jag behöver bagagetransport, har så mycket teknik som jag behöver ha med på resan. 😅
Hej Gunilla
Jag och Mikael fortsätter vår camino i maj och då åker vi till Santo domingo de calsada och vandrar upp på mezetan .
För två år sedan gick jag och syster och en vännina på portugisiska leden, den har vi också några mil kvar på . Hoppas vintern går fort för här ska vandras… vad vi längtar !!
När ska ni vandra ?
Hej, vad kul att ni fortsätter!
Just nu planerar vi för Primitivo till sommaren. Längtar också! 🙂