Avstånden i Norrbotten är stora. När man ändå är uppe vill man hinna med och pressa in maximalt. För vem vet när nästa tillfälle ges?

När båten Storlule spottar ut oss från Treparksmötet på söndag förmiddag, sista dagen på semestern, strålar solen från en varmt blå himmel. Ett väder att bara drömma om i fjällvärlden. Fastän ulltröjan klibbar av intorkat svett från flera dagars vandring och håret ligger slickat över hjässan som en flottig liten kalott, efter 4 dygn utan moderna hygienbekvämligheter, längtar jag inte alls hem. Tvärt om.

Snarare en längtan att dra ut på hemfärden så länge som möjligt. Fånga dagen, om vi nu prompt ska slängs oss med floskler. Dra ut på dagen, sträcka ut den som ett långt segt tuggummi in mot natten. Vad gör väl det om vi ramlar in hemma ikväll efter tio? Får lite för lite sömn och upptäcker i morgon att inga rena strumpor finns? Det är världsliga saker som vi inte får låta hindra oss att njuta av dagen. Den sista.

Muddus nedanför

Vägen västerut ligger glimrande och glittrande utmed Stora Lulevattnet. Alla topparna borta i Sarek syns en dag som denna.

Vägen västerut måste in på listan, noterar jag i huvudet till mig själv. Över Sveriges vackraste vägar. Något annat vore orimligt när man ser det här.

Vi stannar till vid Naturum för Laponia. Fastän vi varit här förut. För i det här vädret liksom! Stora Sjöfallet syns ovanligt bra på andra sidan vattnet. Det som är kvar av det vill säga.

Som vanligt är det bara solen som värmer på den här breddgraderna. I skuggan är det isande kallt.

Det blir varsin våffla vid naturum. Med hjortronsylt. De perfekta omgivningarna och förutsättningarna för att sälja in en detour till sällskapet. Jag satsar allt och pitchar.

– Muddus, är ju den fjärde nationalparken. I världsarvet Laponia. Förutom de tre i Treparksmötet som vi just besökt, Sarek, Padjelanta och Stora Sjöfallet. Den som liksom saknas på den här turen. Bara 10 minuter åt fel håll ute på E45, kan man vandra upp på fjället Oarjemus Stubbá, beläget inne i Muddus nationalpark. En enkel toppbestigning. Men med mycket utsikt.

Sareks toppar syns i väster

Så lyder min hisspitch. Som går hem. Jag får ja av både ungdomarna och Christofer. Vi gör detouren längs E45:an. Går den kilometer stig som leder upp på Oarjemus Stubbá.

Sådärja, nu är vi igång
Toppen!

Det är verkligen rätt dag vi valt. Söderut ser vi hela Muddus bre ut sig under oss. Nordöst syns Dundrets siluett. Västerut Sareks snöklädda toppar. Total leverans av en extremt lättbestigen topp.

Först nu är jag redo att kliva in i bilen och påbörja den långa resan hem.

Dundret syns i fjärran

Fakta om Oarjemus Stubbá

Oarjemus Stubbá är det enda fjället i den i övrigt låglänta och skogsbeklädda nationalparken Muddus. Toppen är på 658 m.ö.h.

Muddus huvudentré ligger i den södra änden av nationalparken. Härifrån utgår alla andra vandringsleder i parken. Om man istället vill bestiga Oarjemus Stubbá är det alltså den norra änden av nationalparken som gäller. Skyltning finns från E45 mellan Porjus och Gällivare, strax norr om Vägen västerut. En liten bit in på denna grusväg ligger starten på vandringen.

Här hittar du vandringen på Naturkartan.

Läs också: Vandring i Muddus Nationalpark – Brandfältet och Sveriges tystaste plats

Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.

2 Comments

  1. Anders

    Ser fint ut. Kollat på Google maps men kan inte hitta var man ska stanna.

    • Gunilla Yourstone

      Om du i stället för Google Maps klickar på länken till Naturkartan, som finns i inlägget, så ser du precis hur du tar dig dit.

Leave a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *