Om resan till Victoriafallen och Kruger
Hemma igen från Victoriafallen och Sydafrika.
Vi är sjukt nöjda med båda destinationerna, om vi får säga det själva. Victoriafallen var dels rejält imponerande som vattenfall betraktat. Men vi gillade verkligen själva Zimbabwe också. Det lilla vi hann se och uppleva, vill säga.
På lördag drar vi igång rapportringen från Victoriafallen med foton och film från vår helikoptertur där. Missa inte det!
Och safarin sen. Riktigt kvalitets-safari med fantastiska djurupplevelser. De 9 unga lejonhanar med manar ännu bara i form av ”moppe-musch”, som plötsligt dök upp precis efter solnedgången. Lojt spatserade de på rad runt vår jeep. Som om de ägde världen. Och det gör de ju. Åtminstone Kruger-parken.
Hyenorna som kalasar på en ung elefant. Vår guide har inte sett en död elefant i parken på ett och ett halvt år.
– Den måste ha varit skadad, säger han. Annars hade de aldrig kunnat ta den.
Vi är andäktiga över vår tur att så nära och handgripligt få ta del av ”the circle of life”.
Om flygplatsen i Addis Abeba
Inte lika imponerande var vi av flygplatsen i Addis Abeba, där vi hade den tvivelaktiga äran att få mellanlanda både på upp och nerväg. Det var andra gången med Etiopian Airlines för oss, så vi borde rent teoretiskt ha vetat bättre.
Utomjordiskt smutsig, med provisoriska stinkande toaletter. Underdimensionerad, trång, kaotisk och med endast en löjligt dyr restaurang. Två toasts, juice och te för 12 USD. Komplett med kackerlackor i hörnen. Jag har som tur är en kropp som är van att fasta då och då. Christofer har en kropp som kan vänta orimligt länge med att gå på toa. Båda användbara egenskaper i Addis Abeba.
Om nästa resa till Tropea
Landade hemma söndag lunch. ”På studs” får man väl säga. För igår kväll var det dags för mig att lyfta söderut igen. Natten tillbringades på Clarion Hotel på Arlanda.
06:30 i morse lyfte charterplanet med Solresor till Tropea i sydligaste Italien. Det var ett tag sedan det begav sig och åktes charter för min del. 12 år sedan för att vara exakt.
Då var det Korfu och småbarnsliv. Alexander som då var 6 år minns fortfarande kattungarna som bodde nedanför vår uteplats. Jag minns fortfarande en andäktigt vacker ö.
Nu är det staden Tropea i Kalabrien. En italienskt charmig stad, dramatiskt belägen på kanten av en klippa vid havet. Tropea har jag (förstås) velat till länge. Ända sedan jag först såg bilderna (som det brukas för mig).
Resan är ett samarbete med Solresor och jag åker själv denna gång. Ingen Christofer, inga barn, inga andra bloggare. Bara jag, Italien, havet och våren.
Ser framemot dina inlägg om Tropea och Kalabrien. Ha en skön semester
Tack! 🙂
Jag ser också väldigt mycket fram emot att läsa om Tropea och att se bilder därifrån! 🙂 Ha det så härligt där!
Tackar! Rapporter kommer kontinuerligt. 🙂
Men åh trevlig resa igen! Låter härligt igen 😉 att du hinner. Kramar
Ja man får passa på när man har möjlighet. 🙂
Vilken häftig resa ni gjorde till Viktoriafallen! Flygplatsen var kanske inte en lika spännande upplevelse, men ingår i ”reseupplevelser som är bäst efteråt”. Önskar en fin resa till Tropea!
JA Afrika-resan var verkligen super! Addis Abeba får man bara stå ut med. 🙂
Fantastiskt! Tropea ville vi åka till i år med husbil men det får bli en annan gång 🙂 I år blir det 800 mil i husbil med bland annat Como, Garda och mycket mer. Härlig blogg ni har!
Garda var vi till förra året. Mycket fint. Como måste vi ta ett annat år. Tropea är fint, men vägarna är… en utmaning.
Har ni något tips på safari i kruger parken? 🙂 arrangör osv?
Safariresor eller Sydafrikaexperten är mina tips.