Schimpans-safari i Uganda – en heldag med tjocka släkten

Det är ju helt klart gorillorna som är dragplåstret i Uganda. Som stjäl all uppmärksamhet.

Men i skuggan av dem, lite snett bakom så där, finns schimpanserna. Ett minst lika imponerande djur att besöka, kan jag nog tycka.

Vi har bokat Chimpanzee Habituation, via vår arrangör AA Safaris and Tours. Den ”vanliga” schimpans-trekkingen består i att man trekkar till en schimpansflock. Tillbringar sedan en timme på plats och återvänder därefter till civilisationen. På vår utflykt har man hela dagen till sitt förfogande och får man stanna hur länge man vill tillsammans med sin schimpansflock.

Regnskogen

Vår guide heter Eli och har jobbat här i skogen i 16 år. Geväret har han med sig, för i regnskogen finns även den mycket aggressiva skogselefanten. Mindre än sin savannsläkting till formatet, men mycket mer aggressiv. Om man möter den går den omedelbart till attack. Geväret finns med, inte för att döda, men för att skrämma bort.

Vi sätter spänstigt av genom regnskogen. Hör ganska snart schimpansernas rop i skogen. För den oinsatte låter det som att de håller på att ha ihjäl varandra där uppe bland trädkronorna. Men nej, det är bara vanligt socialt småprat.

Vi har hittat fel flock säger Eli efter ett tag. Detta är schimpanser som inte har vant vid människors närvaro. Och de förflyttar sig bort i samma takt som vi kommer närmare. Vi får helt enkelt leta vidare. Det dröjer nästan tre timmar innan vi äntligen hittar en människotillvand flock. En annan grupp turister har redan anlänt före oss.

Väntan

Schimpanserna sitter långt där upp i träden. Vi fotar och iakttar i kikarna, mest små svarta klumpar. Sätter oss på en omkullvält trädstam och äter vår matsäck. Är noga med att inte lämna något på marken. Schimpanserna får inte vänja sig vid att människorna kommer med mat.

Luften är tjock av fjärilar. En schimpanshane kissar ner genom träden. Och trots att vi alla ordentligt stoppat ner strumporna i skorna, får vi stifta bekantskap med den bitande regnskogsmyran. Både en och två gånger.

Vår guide berättar för oss om schimpansernas liv och vanor. Schimpanserna har 98% samma genuppsättning som vi. De lever i flockar som strider mot varandra om de träffas. Bara honor tillåts byta flock, men om de har ungar med sig dödas de först. Om en dräktig hona byter flock, luktar hanarna på den nyfödda ungen, för att känna om den är deras eller ättling till en främmande schimpans. I så fall dödas ungen.

Schimpanser dödar och äter andra mindre apor. En effektiv och välorganiserad process där alla medlemmar i flocken har olika roller. Några schimpanser jagar de andra aporna uppe i träden. Rycker i svansen, så att de förlorar balansen och faller ner på marken. Där väntar andra medlemmar ur schimpansflocken, tar tag i apans svans och svingar den in i en trädstam, så att den dör. Processen upprepas tills man dödat tillräckligt många apor. Hövdingen äter först upp tarmarna, som uppenbart är delikatessen. Sedan fördelar hans ”andre man” ut köttportioner till resten av flocken.

Den andra turistgruppen tröttnar och ger sig tillbaka till lodge, civilisation och en väntande svalkande gin och tonic.

Nu händer det!

De hinner knappt gå, så kommer den första schimpansen ner från träden. Vi följer efter. Men apan är för snabb, vi tappar honom och vänder tillbaka.

Och då sitter de där. När vi återvänder till vår lilla glänta, sitter tre schimpanser på exakt samma trästock som vi själva nyss använt.

– Lämnade vi mat? frågor jag Eli.
– Nej, säger han, de sitter där för att de sett er sitta så. De har spanat in er och undrar vad det är som är så roligt och fantastiskt med den platsen som ni valt så länge. Om en turist glömmer en kamera, kan man se schimpanserna plocka upp den och hålla upp den framför ögat. Testa, vad var det för speciellt med det här?

Och i den stunden. Mitt hjärta svämmar över av känslor för dessa våra närmaste släktingar. För lika mycket som vi iakttagit dem, så har de iakttagit oss tillbaka. Det som sker här ske inte bara ena vägen. Det är ett utbyte och en ömsesidighet.

Men nu kommer bossen ner. Den gråhåriga. Han har inte bråttom. Han går vart han vill i den takt han vill. Vi skrämmer inte honom.

Han går först. Vi småspringer, smyger, spanar bakom. Höjer kameran, försöker få skärpa genom lövverket. Då och då vänder han sig om. Kollar om vi är med. Klättrar till slut upp i ett annat lägre träd. Liksom poserar medan han tittar ner på oss.

Nu kan vi också återvända till lodgen, gin och tonicen och allt det där. För vad kan rimligen slå det här? Vi är utmattade och nöjda.

Praktiska råd för Schimpans-safari i Uganda

Schimpans-safari kan man göra i Kibale i Uganda.

Vi provade ju bara vår tur och inte den traditionella schimpans-trekkingen, men tror ändå att vår tur var mer intressant, gav mer schimpanskontakt och definitivt var mer spännande. Vi rekommenderar alltså att ta Habituation-turen om man väl befinner sig i Kibale för att se schimpanser.

Tålamod, tålamod, tålamod, är de tre ledorden. Som jag skrev ovan, tröttnade deltagarna i vår ”systergrupp” och begav sig hemåt. De missade alltså vår fantastiska upplevelse när schimpanserna kom ner från träden. Har man fått en heldag, så ska man använda den.

Klädsel och utrustning: Schimpanser har färgseende, så naturfärger på kläder och utrustning rekommenderas starkt. Långärmat och långbent med byxorna nedstuckna i sockorna. Många är de små, små individer som vill komma åt just din hud för ett litet smakprov.
Vatten i tillräcklig mängd, ca 1,5 liter per person och en matsäck.
Dessutom har man bra användning för en kikare.

Kostnaden för Chimpanzee Habituation i Kibale National Park är 220 Dollar.

Läs alla våra inlägg från Uganda här.

Missa inga inlägg, gilla 4000mil på Facebook.

Resan genomfördes i samarbete med AA Safaris and Tours

Relaterade inlägg:

Att besöka gorillorna i Uganda – allt om vårt äventyr och bästa insidertipen Vandring i Yosemite National Park – när ekorrarna tog över Bukhansan National park – att vandra mitt i Seoul Garajonay National Park – La Gomeras drömska dimskog