Vistelsen vid Höga Kusten genomfördes i samarbete med Höga Kusten Turistservice
Det måste vara 9 år sedan sist, kommer vi fram till.
Sedan vi gjorde den där heldagen vid Höga Kusten, bara Christofer och jag. Började i Bönhamn, åkte färja ut till Högbonden och åt lunch där. Och sen eftermiddag började vandringen längs Höga kustenleden till Slåttdalsskrevan. Ledens celebritet.
På den tiden som en ledig dag utan barnen kände som en stöld från deras konto.
Mycket har förändrats sedan dess. Inte bara att våra barn har blivit stora och klarar sig utmärkt på egen hand.
Visst är det en helt ny parkering, på en annan plats nu? Vi minns det som att vi gick 4 km enkel väg och passerade en strand längs vägen. Nu är det bara 3,1 km enligt skylten och någon strand ser vi inte till den här gången.
En ny storstilad Entré Syd till nationalparken har kommit på plats. Toaletter, informationstavlor. Besökarna är långt fler. Höga Kusten har verkligen slagit igenom som destination. Vi hör holländska och tyska bakom varenda stubbe längs leden. Många barnfamiljer. Själva skulle vi kanske inte vågat gå här med förskolebarn. För långt, för oländigt och för stor fallrisk för vårt föräldraskap. Men kul att det finns de som mäktar. Både barn och vuxna.
Stora delar av leden är spångad. Overkill tänker man en extremsommar som denna, men vänta till regnrekordet i stället slås en annan sommar. Då kommer nog spångarna väl till pass.
Vi passerar en första klassens historie- och geologilektion. Stenfält där man ser hur vågorna slagit in mot stranden och hur landet successivt stigit upp ur havet. Nya vågmärken ett par meter ifrån de gamla.
Här i trakten har landhöjningen slagit världsrekord. Uppe på Skuleberget finns högsta havslinjen 286 meter över nuvarande havsnivå.
Det tar lite tid att vandra till Slåttdalsskrevan ändå. Underlaget där det inte är spångat är ganska stenigt. Fötterna hittar ingen riktig rytm.
Så kommer då först ”portiken”. En skreva där ett stenblock fastnad uppe i toppen och bildat ett valv. Sedan Slåttdalsskrevan själv. En mäktig 30 meter, 7 meter bred ravin, med en trappa ner.
Även om det inte var här Ronja Rövardotter-filmen spelades in, så kan man låtsas. Nynna lite av rövarnas sång för sig själv där mellan klippväggarna.
Sedan går man upp på berget väster om skrevan. Sätter sig med sin matsäck, matar några getingar (alltid två!) med parmaskinka och njuter av utsikten. En av Norrlands bästa.
Den som vågar kliver försiktigt fram mot skrevan ovanifrån också. För fotots skull, medan denna djärva persons äkta man ägnar sig åt att titta bort på behörigt avstånd.
Slåttdalsberget fanns helt säkert här förra gången också. Då när det begav sig för 9 år sedan. Men fanns leden upp skyltad? I så fall missade vi den då. Denna gång tänker vi inte göra om samma misstag.
En blå markering leder brant uppför mellan Slåttdalsskrevan och portiken vi beskrev tidigare. Här går man med magnifik utsikt över kusten. Idag blåser det rätt rejält, vi är glada att vi inte sparade matsäcken hit. Man får ligga ner på klipporna i lä-läge för att få lite lugnt och varmt och riktigt kunna njuta av vyerna. Nedanför åt andra hållet ser man vandringen man just gjort i Slåttdalen.
Fakta om vandringen till Slåttdalsskrevan
Vandringen till Slåttdalsskrevan kan nås från alla tre entréer till Skuleskogens nationalpark.
Från Entré Nord är det 4 kilometers vandring fram till Slåttdalsskrevan. Sväng av E4:an vid Näske krog och sedan höger i Näske för att nå Entré Nord. 8,4 km från E4:an.
Från Entré Väst är det ca 6 kilometers vandring till Slåttdalsskrevan. Entré Väst är skyltat från E4:an 1 mil norr om Skulebergets parkering.
Entré Syd, är skyltad från E4:an i höjd med Skuleberget. Härifrån är det 3,1 km till Slåttdalsskrevan vid Slåttdalen. Går man över Slåttdalsberget är det nog snarare 4 km.
Vi vandrade själva från Entré Syd.
Stora delar av leden är spångad, resten är ganska stenig terräng. Norra delen av leden upp på Slåttdalsberget är ganska brant. Man får ta hjälp av händerna för att ta sig upp och ner.
Hela vandringen inklusive fotostopp, lunch och lite mer rast uppe på berget tog ganska precis 4 timmar för oss. Och så mycket mindre tycker vi kanske inte heller att man ska avsätta för denna utflykt.
Läs alla våra inlägg från Höga Kusten här.
Gillar du också att vandra? Glöm då inte att gilla 4000mil på Facebook och Instagram.
Så himla härligt det ser ut, den promenaden vill jag ta! Men helst med samma fina väder som ni hade 🙂
Det är superfint! Och du vet väl att Norrlandskusten alltid har sol? 🙂
Vi har använt bland annat denna webbsida när jag förberedde vår resa till Höga Kusten.
Vi gjorde vandringen från Entre Nord. Delvis då jag tänkte när vi förberedda att det skulle vara mindre folk än Entre Syd. Nu visade det sig att Entre Syd var avstängd pga verksamheter, så det var mycket folk omkring Entre Nord istället. Iaf behövde vi inte anpassa planeringen pga en avstängd entré. 😉 På vägen till skrevan och berget tog vi samma väg som Höga Kustenleden. På vägen tillbaka tog vi vägen österut via Tärnättgrottan och Tärnättholmarna och sedan norrut till entrén. Denna rutt är lite längre, men vi tyckte mer om denna än Höge Kustenleden. Sträckanb vi tog på tillbakavägen hade fler platser med fina utsikter, fler intressante saker längs vägen som grottor osv, och en längre sträckan längs vattnet. Den har däremot en kort sträcka som är mycket brant över stenar. Vi tyckte om den, men det kan vara besvärligare än Höga Kustenledens sträcka.
Och glöm inte att besöka utsiktspunkterna nära skrevan. Vi såg många som vandrade till skrevan och återvände. Synd, då utsikten är så otroligt vackert från toppen!