Stockholmsgata, vad är nu det för ett konstigt namn på en kanjon? Ja men ni förstår ju själva. Bara namnet gör att platsen måste besökas.
Stockholmsgata är en kanjon djupt inne i de västerbottniska skogarna, mot gränsen till Västernorrland. Nära Björnlandets nationalpark. Kanjonen bildades vid slutskedet av förra istiden, dvs för ca 9000 år sedan.
Tydligen ska namnet komma sig av att man sett likheter mellan kanjonen och de trånga gränderna i Gamla stan.
Vårt besök till Stockholmsgata
Sagt och gjort. Det blir en extra semesterdag i juli. Mitt i en jobbvecka.
2 timmar och 30 minuter från Umeå. Det finns enklare utflyktsmål. Om man inte gillar att köra bil förstås.
Och det gör man ju faktiskt ibland, om det är sommar, man har gott om tid och känner för att se sig om lite. Särskilt en sällsynt dag som denna när väderprognosen visar moln vid kusten och sol i inlandet.
Ica Kvantum får agera leverantör av dagens färdkost, salladsbuffé. Cityslickers goes outdoor.
Efter Fredrika ser vi vår sista bil. Grusvägsmaraton. Avfolkningsbygd. Då och då en stuga. Plastblommor i fönstren. Men ändå nyslaget gräs. Vem tar hand om alla dessa hemman?
Så är vi framme.
En stig leder runt och delvis i kanjonen. Det är bara någon kilometer runt, så vi hamnar väl på kantboll för att få kallas vandring här? En naturupplevelse är det hur som haver. Höjdpunkten är en utsiktspunkt där lodräta bergväggar störar 40 meter ner under en. I botten droppande fukt och hjortron som blommar. På toppen torra lavar på hällar, rastplatser och utsikt.
Det är vi. Och myggen. Vi sladdar hemåt genom grusvägarnas Norrland.
Att hitta till Stockholmsgata
Som vanligt när det gäller dylika västerbottniska frilufts-sevärdheter finns mycket lite information att tillgå. Vi lutar oss mot en utskrivet faktablad från länsstyrelsen.
Vägen mellan Åsele och Björna, vid Häggsjömon svänger man av. Sedan är det skyltat Stockholmsgata.
Missa inga inlägg. Glöm inte att gilla 4000mil på Facebook och Bloglovin.