Ytterligare en Ölands-klassiker. Trollskogen hör till ett av de mer kända och besökta naturreservaten på Öland. Vi åker förstås hit en av våra dagar på Öland och vandrar en sväng.
Vårt besök i Trollskogen
Vi anländer till Trollskogen en ännu lite kylig förmiddag på det som råkar vara Kristi himmelsfärd. Kvällen innan, i Borgholm, var det ännu lågsäsong på Öland. Uteserveringarna nere i Borgholms hamn hade inte ens öppnat en enda en av dem. Trots att solen gassade, på ett i alla fall för oss norrlänningar, närmast tropiskt sätt.
Men vi har sett på hotellbokningssidorna att Öland i det närmaste är fullbokat denna helg. Var håller alla hus, funderar vi medan vi kör norrut mot Trollskogen?
Denna ännu hyfsat tidiga förmiddag är dock Trollskogens parkering inte ens halvfull. Vi tar med oss våra matsäckssallader och vandrar iväg, längs naturreservatets längsta vandringsstig på 4,5 km.
Vi börjar genom skogen. Och ingen trollskog heller utan en helt vanlig tallskog. Någon passage går längs vattnet med vy över Långe Erik, fyren på Ölands norra udde. Ju längre ut mot udden vi kommer desto tätare med gamla gravrösen. Detta verkar ha varit en populär begravningsplats på järnåldern.
Efter udden svänger stigen tillbaka söderut igen. Här hittar vi det som vi antar har givit naturreservatet dess namn. För de vindpinade tallarna som praktiskt taget ligger ner vågrätt och slingra sig runt sig själva i sina försök att överleva trots hårt väder och vind, bör väl vara själva Trollskogen?
En häftig plats tycker jag, medan Christofer mumlar något om att så här ser ju typ hela Halland ut. Men det är ju tur att man imponeras av olika.
Nu är vi långtifrån ensamma på stigen. Det börjar mer likna ett lämmeltåg. Barnfamiljer, par och pensionärer. Vi som inte ser oss som några lämlar alls, viker därför av från stigen och går längs stranden i stället.
Vraket Swiks ligger fortfarande utspritt över stranden. Sedan den 21 december 1926 när hon förliste på havet utanför.
En bit nedanför står tre fiskare ute i havet. Jag hittar en sten som har ett ansikte. Så småningom slår vi oss ner på stranden med våra sallader och varsin chokladmuffins. Solen har börjat värma för dagen.
Längs stranden kan man ju fortsätta hur länge som helst. Vända tillbaka uppåt igen när man tröttnar. Till en parkering som nu är full av folk och bilar. Det är ju ändå Kristi Himmelsfärd som vi är här.
Trollskogens naturreservat
Trollskogen är ett 366 hektar stort naturreservat på Ölands nordostligaste udde. Naturen är varierad, murgröneklädd skog med månghundraåriga ekar, vindpinade, böjda tallar och så gravar från järnåldern. Utmed havet är det klapperstenstrand, blomrika torrängar, och betade strandängar.
Vandring i Trollskogens naturreservat
Genom naturreservatet går tre ”vandringsslingor” på 1 km, 2,7 km och 4,5 kilometer. Längs dessa är det rätt mycket folk.
Man kan förlänga sin vandring genom ett först gå 4,5 km-slingan upp till norra udden och sedan följa östra stranden söderut. Det går t.ex. att gå ända ner och förbi udden där kusten viker av västerut, vid Bödakustens östra naturreservat och sedan gå genom skogen tillbaka norrut. Sommartid går här även en museijärnväg som man kan åka tillbaka.
Läs också: Vandring längs Böda kusten västra på Öland
Missa inga vandringar. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.
Trots att vi gillar Trollskogen och har varit där några gånger, förstår vi Christoffers mutter om att det ser likadant ut i Halland. Visst påminner naturen om Haverdals fina naturreservat!
Hehe, ja som sagt, det är ju tur att man imponeras av olika. 🙂