Finns det några nya svenska världsarv på ingång? I världen finns just nu i skrivande stund drygt 1000 UNECO-världsarv. Av dessa ligger hela två tredjedelar i Europa. Sverige och övriga Europa har därför just nu en ”mycket restriktiv hållning” vad gäller att nominera nya världsarv. Helt enkelt för att resten av världen ska på komma ikapp. Eventuella nya objekt ska i så fall tillhöra kategorier som är underrepresenterade på listan. Några sådana är landsbygdens byggnader, industriminnen, 1900-talets arkitektur och vetenskapshistoriska minnen.
Men visst arbete verkar ändå pågå i Sverige runt några ”världsarvs-wannabes”. Dessa 3 har jag nosat rätt på.
Carl von Linnés kulturarv
Detta är ett internationellt världsarvsprojekt; ”The Rise of Systematic Biology”. Tolv platser i åtta olika länder har föreslagits ingå i nomineringen.
Citat från Länsstyrelsen i Uppsalas hemsida:
Tillsammans bär dessa platser på ett kulturarv från den period under 1700-talet, då vetenskapen systematisk biologi växte fram genom Carl von Linnés och hans internationella kollegors arbete.
De svenska platser som är tänkta att ingå i nomineringen är
- Linnéträdgården med Linnémuseet,
- Linnés Hammarby
- Några av Linnés exkursionslokaler kring Uppsala (Herbationes Upsalienses) samt
- Råshult i Småland.
Det föreslagna internationella världsarvet är unikt genom att inte bara byggnader och trädgårdsmiljöer står i fokus, utan också kvarvarande växter och djur av arter som en gång insamlades och studerades av 1700-talets vetenskapsmän.
Platser utomlands som ska ingå i världsarvet är:
- Bartram’s Garden, USA
- Chelsea Physic Garden, Storbritannien
- Hortus Botanicus Leiden, Nederländerna
- Jardin des Plantes, Frankrike
- Kamay Botany Bay National Park, Australien
- Fuji-Hakone-Izu National Park, Japan
- Table Mountain National Park, Sydafrika
Döda fallet
Döda fallet har vi själva besökt och skrivit om.
Läs också: Döda fallet och Vildhussen – ett drama som innehåller katastrofer, oflyg och ond bråd död
Projektet som skulle bli en fin flottningsled förbi ett vattenfall misslyckades och blev Sveriges hittills största miljökatastrof. 2014 inleddes ett arbete med att försöka nominera Döda fallet som världsarv. Ansökan var klar i april 2020. Riksantikvarieämbetet, som fattar beslut om svenska världsarv, meddelade i april 2020 att ingen ansökan kommer att göras. Riksantikvarieämbetet rekommenderade projektet att istället påbörja en ansökan om att bli en svensk geopark och i ett senare skede en UNESCO-Geopark.
Indalsälven inklusive Döda fallet är idag en svensk geopark.
Finnskogarna
I norra och västra Värmland finns ett område som kallas Finnskogarna. På Värmlands museums hemsida kan man läsa följande om områdets tillkomst:
För lite drygt fyra hundra år sedan bjöd den svenske kungen in bönder från den östra delen av det svenska riket, från Savolax i Finland, att flytta västerut till de stora skogarna som då började nästan vid Östersjön. Bönderna från Savolax var experter på ett slags jordbruk, svedjebruk, där man hugger ner, bränner och sedan odlar i askan på marken. Snart började skogen bli mer värd som träkol till de spirande järnbruken, som timmer och byggmaterial i Sverige och i andra länder där industrialiseringen så smått kommit igång.
Livet i skogen utmanade dem som bodde där. Att kunna röja sig mark, bygga hus, hålla djur och få familjen att överleva krävde kunskap och uthållighet. Samarbete och utbyte av erfarenheter kanske underlättades av att det gemensamma finska språket, en savolax-dialekt från länge sedan. Nu talas den inte längre men de finska släktnamnen och namnen på gårdar, sjöar och andra platser i naturen visar var språket talades för inte så länge sedan.
Idag finns ett antal miljöer bevarade i Finnskogarna. Arbetet med att göra dessa till ett världsarv har pågått sedan 2018. Hur detta kommer att lyckas givet den ”mycket restriktiva hållningen” återstår att se.
Läs också: Världsarvet Hälsingegårdar – Sveriges senaste tillskott på listan
Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.
