För vem passar Milos?

Milos är en ö i den grekiska ögruppen Kykladerna. En egentligen ganska stor ö som känns liten, eftersom ungefär halva ön är “förbjudet område” för den som inte är utrustad med 4-hjulsdrivet. Inte många svenskar kommer hit. Vi träffar på landsmän först på flygplatsen på väg hem. Italienare, fransmän och amerikaner, tycks vara de som upptäckt ön. Vi kommer i mitten av september och det känns redan lågsäsong. Väldigt layed back och lugnt. Inga festande ungdomar. Inte så många charter-soldyrkare heller kanske.

Till Milos kommer istället njutarna och upplevarna. De som gillar att ta det lugnt, äta gott och upptäcka en väldigt genuin ö. Som inte måste ha stranden nedanför hotellet, utan hellre tar bilen eller moppen och upptäcker en ny strand varje dag. Och så kommer de som i förväg sett bilderna.

Till den senare kategorin hör vi. Vi kommer för att vi har sett bilderna på den snövita klippstranden Sarakiniko, klippformationerna i Papafargas och byn Klima, där hela byn ligger på rad mot havet och vågorna slår in mot husen. Vi kommer för att nästan ingen annan tycks ha varit där. Och vi kommer för att vi har hittat en väderkvarn som vi inte kan stå ut med tanken på att aldrig någonsin ha bott i.

Guide till Milos

Var ska man bo på Milos?

Största turistorten på Milos heter Adamas och är också den ort där färjan från Pireus eller Santorini angör ön. Själva ankommer vi dock inte här utan på flygplatsen 20 minuter söderut på ön och vi hinner inte göra Adamas i någon större utsträckning. Ser dock trevligt ut det lilla vi hinner se. En stor hamn med massor av båtar och en lång strandpromenad med restauranger, på andra sidan gatan från hamnen sett.

Näst största turistorten är Pollonia i norr. Här bor vi vårt första dygn. Lugn (förstås) och trevlig liten ort med formidabla solnedgångar, en feature som Adamas dessvärre saknar. Här är hamnrestaurangerna ännu trevligare placerade med bord ända ut på kajkanten.

Guide till Milos Guide till Milos

Vi bor på Soultana Rooms & Studios i norra delen av byn. Helt ok och funkis ställe för den som vill hålla kostnaderna på en hanterlig nivå. Vårt stalltips däremot om man vill knipa mesta solnedgångsläget är att i stället boka in sig på Tania Milos, kanske 100 meter från vårt boende.

Vi tar en promenad i solens sista timme, passerar Tania´s som har bord och stolar utplacerade i bästa läget mot vattnet, men som är helt öde. Vi kikar in;
-Hallå! Går det att få sig ett glas vitt här tro?
Jodå, det kan ordnas, säger man med en uppsyn som att det aldrig har hänt att någon kommit förbi och velat sitta här förut. Vi tar två solstolar mot solnedgången. Vinet levereras med massor av mumsiga tillbehör och man lämnar oss med en uppmaning att betala borta i receptionen på vägen hem sen när vi tröttnat.

Guide till Milos Guide till Milos

Plaka eller den halvt ihopväxta tvillingorten Tripidi, är orterna man väljer om man värderar utsikt och lokal bykänsla framför närheten till havet. Dessa byar ligger högt upp med utsikt mot solnedgången. Här finns goda möjligheter att känna sig som en i gänget i byaföreningen.
Det är också här i Tripiti som vi hittar vår väderkvarn. Den som vi bara måste bo i, ni minns? Vi har redan ägnat ett helt inlägg åt denna kvarn och framför allt dess utsikt. Läs här, och boka sen. Gör det bara. Du kommer inte att ångra dig.

Guide till Milos

Var ska man äta?

Bästa maten på Milos äter vi i Tripiti, precis nedanför vår väderkvarn. Restaurangen Barriello serverar hemlagade rustika kötträtter. Långkok som ägaren drar igång redan efter lunch därinne i restaurangköket. Kvällarna tillbringar han sedan med att mysa runt bland gästerna och borden, prata, skryta upp sin mat lite och lösa världsproblemen i största allmänhet. Utsikten, ja den är bara snäppet sämre än uppe i vår kvarn.

Guide till Milos

Bästa sakerna att se och göra på Milos

Milos har några måsten. Helt klart. Den snövita klippstranden Sarakiniko är en av dem. I ett overkligt rymdlandskap i vitt (klipporna) och azurblått (vattnet) kan man lätt tillbringa några timmar. Man vandrar en bit. Hittar en kanjon. Simmar in under klipporna i någon av alla grottorna där under. Man upptäcker vraket en bit ut, där delar av skeppet sticket upp ovanför havsytan. Man hoppar eller dyker från klippkanten ner i vattnet. Fast själva nöjer vi oss med att titta på. Nästa gång. Då ska vi hoppa. Definitivt.

Guide till Milos

Guide till Milos

Guide till Milos

Byn Klima måste helt enkelt tillhöra Greklands sötaste. Hit kommer man sen eftermiddag. Man börjar med att beställa något från restaurangen. Eftersom det är det smidigaste sättet att få en parkering. Sedan tar man god tid på sig att njuta av denna förunderliga lilla by.

Guide till Milos Guide till Milos

Ovanför Klima finns en amfiteater med Romarrikets maffigaste utsikt. Även katakomber, som vi dissar och en skylt som märker ut var den vansinnigt berömda Venus-statyn som numera huserar som  bäst i Louvren, en gång hittades.
“Bring Venus back to Milos” är en liten med seglivad rörelse som ihärdigt drivs av några sanna entusiaster på ön. 202 följare på Facebook.

Guide till Milos

Guide till Milos
Venus på sin nya plats i Louvren

Båtturen runt ön ska man absolut inte missa heller. Sägs det. För vår sista dag på plats, när nämnda båttur skulle gå av stapeln, blev det dessvärre stormigt och blåsigt värre. Turen ställdes in och så var det bra med det.
Turen utgår från Adamas och varar hela 9 timmar. Som alternativ finns en 8-timmars tur som bara betar av den västra delen av ön. Tydligen ett bra alternativ för den som har hyrbil och redan tagit sig till de flesta ställena på den östra delen redan.

Där har vi väl måstena, pretty much. Bor man inte i Plaka/Tripiti, tycker väl vi att det är ett måste också att åka upp till dem en sväng och kolla in utsikten.

Guide till Milos

Milos stränder

Milos bästa stränder ligger inte där turisterna bor. I både Adamas och Pollonia kan man ju för all del bada, det är inte det. Men vem vill väl hålla tillgodo med en vanlig tråkstrand när det finns så mycket roligare (och vackrare!) stränder 20-40 minuter bort med bil.

Innan vi börjar vår strandredogörelse måste vi dock berätta att under den tid vi var där, var stränderna längs sen södra kusten i stor sett försvunna. Jo det är faktiskt sant. De var liksom bara borta. Så pass att vi inte ens fick ihop det när vi jämförde bilderna på internet med det ögonen såg.
-Finns det flera stränder som heter Tsigrado?? undrar vi till och med ett tag, inte så lite enfaldigt.

Om det varit så hela säsongen eller om det händer när sydvindarna rullar in? Det förstår vi aldrig riktigt. Någon servitör säger en sak, en annan servitör har en annan version.
Men faktum kvarstår. Stränderna är försvunna ner i havet. Stranden Tsigrado, som bara nås genom att klättra längs stegar ner i en ravin, den rymmer i nuvarande form knappt bara vi 4 par som för dagen hittat hit.

Guide till Milos Tsigrado
Tsigrado
Guide till Milos Tsigrado
Tsigrado

På strandrestaurangen i Paleochori har man bilder på borden som visar hur stranden också kan se ut. Nu slår vågorna mot serveringen. Men Paleochori är en upplevelse ändå. Med sin vulkaniska aktivitet och de regnbågsfärgade bergen bakom.

Guide till Milos Paleochori
Paleochori

Sarakiniko har vi redan nämnt, som öns stora skönhet och turistattraktion.

Annars är det Firiplaka vi faller för. En enastående vacker strand. Även den med regnbågsfärgade berg som fond och med en skön avslappnad stämning.

Guide till Milos Firiplaka
Firiplaka
Sarakiniko

Hur tar man sig runt?

Ön är inte stor, de längsta tidsperiod vi tillbringade i bilen mellan två sevärdheter var under 1 timme. Mellan Adamas och Pollonia är det 20 minuter med bil. På Milos vill man se sig omkring och åka runt. Vi rekommenderar därför att man hyr bil eller vespa. Vi hyrde vår praktiskt rostfärgade Kia här.

Hur tar man sig till Milos?

Båt från Pireus lär ta en god stund, se aktuell tidtabell här. Från närliggande öar går det förstås fortare. Själva flyger vi in från Atens flygplats. Ett smidigt sätt att ta sig till än, flygresan tar 30-45 minuter beroende på väder och vind. Flyg hittar du här.

Läs alla våra inlägg från Grekland här.

Guide till Milos, Pollonia

Välkommen att följa 4000mil på Facebook och Bloglovin för fler resetips och reseberättelser i dina flöden.

 

Etiketter

8 kommentarer

  1. Wow, vilket härligt ställe! Om jag var tänd på idén att åka dit efter förra inlägget blev den lusten absolut inte mindre nu!

  2. Alltså bilden högst upp…. med de färgglada dörrarna, fönstren och balkongerna… Nästan lika fint som Burano. 🙂

  3. Alltså nu tror jag allt att jag måste åka till Milos och bo i en väderkvarn. Vilken ö! Din beskrivning riskerar ju att fylla ön med svenskar nu 🙂

    • Gunilla Yourstone

      Förhoppningsvis kommer det lagom många. 🙂 Men seriöst, du måste bo i väderkvarnen! 🙂

  4. Susanne Peyre

    Jag var med min man, min lille son som då var 1 1/2 år gammal och min mamma på Mios 1977! Då fanns det inte mycket turister där kan jag lova. Vi fick även veta att till skillnad från andra grekiska öar, så kunde man inte dricka vattnet där utan var tvungen köpa vatten på flaska. Resebyrån vi åkte med på den tiden lurade oss på informationen om hotellet vi skulle bo på. De skrev i sin katalog att det var 20 meter till stranden men det var 200 meter, till hamnen! Där kunde man inte bada så vi fick ta en taxi varje dag till stränder som faktiskt var helt underbara. Vi vilade siesta i en kalkstensgrotta när det blev som hetast och fick låna en filt för att knyta upp som skugga på stranden av vår snälle taxichaufför som kom från Samos. Vi hade samma chaufför i två veckor som kom och körde oss till stranden på morgonen och hämtade oss på eftermiddagen. Vid stränderna fanns inga restauranger så vi levde på vattenmelon, tomater och bröd från ett litet bageri nära där vi bodde. Chauffören stannade till på vägen varje dag så vi kunde plocka färska fikon från träden, mitt ute i ingenstans!Till sonen hade vi barnmatsburkar för två veckor med oss från Sverige. Till Plaka åkte vi till en dag men kom mitt under siesta då allt var stängt! En äldre man med en tupp på axeln började fråga oss varifrån vi kom och bjöd in oss hem till sig. Vi följde med eftersom det inte fanns någonstans att ta vägen och han verkade snäll. Väl därhemma hos honom blev vi bjudna på vattenmelon. Mamma fick dessutom ett kokt ägg för henne hade han ett gott öga till. Han tyckte att hon var vacker och ville gärna gifta sig med henne! I rummet där vi satt fanns det foton på kvinnor uppsatta. Vi fotade mamma tillsammans med honom och han var så glad så. När vi kom hem och framkallade fotona, hade vi ett på mamma som vi skickade till den gamle mannen. Kanske blev även hon uppsatt sen på väggen tillsammans med de andra galanta damerna! Vi skrattade gott vid tanken på detta! Vid hemresan till Aten som skulle gå med inrikesflyg visade det sig att planet var fullt. Reseledaren i Aten hade inte bokat in oss på det så i panik för att inte missa flygresan tillbaka till Stockholm lyckades vi hitta en båtförbindelse en dag tidigare till Pireus med sista natten i Aten på hotell! På båten blev sonen loppbiten nere i hytten så han vart alldeles prickig på benen men detta slapp jag, som satt uppe på däck hela natten för att inte bli åksjuk av den varma kvava luften nere under däck i vår hytt! Ja det var en annorlunda resa, vår resa till Milos den gången, 1977, men vi skrattade många gånger efteråt åt våra äventyr på den lilla ön.

    • Gunilla Yourstone

      Underbar reseberättelse! Det var ju genuinare “förr” med starkare reseupplevelser som följd. Själv var jag till Kreta första året det gick charter dit. Vilken skillnad mot nu när turismen är en jätteindustri!

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *