Varje advent är det julmarknad på Gammlia här i Umeå. Gammlia, det är alltså Länsmuseet i Västerbotten, som till stor del är ett friluftsmuseum med gårdsbyggnader, bagarstuga, en gammal skolbyggnad och så vidare, som flyttats hit från andra platser i Västerbotten.
Ett antal år nu har första advent varit grått och tråkigt, julstämningen har uteblivit och julmarknaden har glömts bort av mig. Men i år har vi en strålande vinter och Alva påminner mig dessutom om julmarknaden.
Det får bli en sväng precis när de öppnar och på väg runt på min favoritpromenad som går precis igenom Gammlia-området.
Redan 11:00, på sekunden när julmarknaden öppnar, ringlar bilköerna långa från båda håll.
– Varför tar man bilen? Kan jag inte låta bli att tänka. Nog måste man förstå att det blir fullt direkt?
Jag hör en kvinna beklaga sig för en annan när jag går förbi:
– Folk är som galna! Säger hon upprört.
Och det får väl på något sätt sammanfatta hela den här pandemin.
”Alla andra, okända är som galna och saknar vett och sans, medan du och jag, vi har ju fullgoda, legitima skäl att vara på julmarknad just idag!”
Men dagen är perfekt, det måste medges. -10°C och sol.
Precis som när mina barn var små, kan barnen åka häst och släde. Det bakas tunnbröd för fullt i bagarstugan. Och än mer tunnbröd säljs i stånden. I Västerbottens byar lever traditionen kvar, att baka tunnbröd i bagarstuga. Souvas i renklämma kan inmundigas i kåta, torkat viltkött, julkransar, renskinn och mer därtill, finns att köpa i stånden.
Jag har redan sett ut vad jag ska handla idag. Lokalproducerad marmelad. 3 burkar för 140 kr, så då tar jag 3 sorter på rekommendation. Det ska bli julklapp till pappa. Det kan han mumsa på framför sportsändningarna i vinter.
Nu är jag färdig, innan det blir alltför mycket folk. Min promenadrunda på 10.000 steg fortsätter upp mot bostadsområdet Berghem. Där alla Umeås läkare bor. Går förbi stads-slalombacken Bräntberget, där snökanonerna går för fullt.
Genom skogen som är underbar så här års. Och med solen i ansiktet på Skogsbrynet. En gata man skulle kunna bo på bara för namnets skull.
Innan det är dags för årets stora saffrans- och pepparkaksbak där hemma.
Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.
Julmarknaden på Gammlia är det bästa (och enda) som är bra med vintern i Umeå. Och att det är riktiga saker som säljs, inte något ”rappel”. Vi köper alltid karameller från Byske Karamellfabrik. Saknar sedan några år de finska ”grisarna” (syltfyllda, varma, typ små munkar) som bakades av företag från Vasa. 😋
Hehe, fast visst har det varit underbara vinterdagar nu? Jag njuter i alla fall.
Hög igenkänningsfaktor men länge sedan marknaden besöktes.
”Grisarna” som nämndes i första kommentaren brukade jag också köpa.
Är uppvuxen på Berghem!
Jag har missat grisarna. Får hålla utkik efter dem i framtiden.
Jag var där också, det var galet vackert och stämningsfullt. 🤩😍 Som i en saga, i en ”julkalender”. Gammaldags, frostigt, mysigt, vintrigt, massa lokalproducerat, eldar, häst och släde, en smed som hamrade, kallt, snö. Jag blev så nostalgisk. Så sällsynt det är så.
Ja det var verkligen perfekta dagar de lyckades pricka in för julmarknaden i år (förra året). 🙂