Helikopter över Victoriafallen? Ska vi eller ska vi inte?
Å ena sidan. Å andra sidan. Dyrt. Fast kanske värt det. Once in a lifetime liksom?
Eller helt onödigt och en turistfälla?
Det som fäller avgörandet är när vi läser på nätet att när det är så mycket vatten i Victoriafallen som när vi kommer i slutet av april, kan det rent vara svårt att se själva fallen för all ”mist”. Dvs vattenånga. Fallen liksom regnar tillbaka över motsatt sida av den smala canyon där ett enorma vattenmängder ramlar 100 meter rakt ner med förödande kraft.
Så en ”från ovan”-vy verkar nödvändigt för att få en helhetsbild över Victoriafallen denna tid på året.
Vi bokar helikopterturen. Så får det bli. 1250 kr per person för mellan 12 och 15 minuter. Det gör bara ont precis när pengarna liksom skiljs från kroppen. Sedan minns man bara upplevelsen. Resten av livet om man har tur. Har vi lärt oss sedan gammalt.
Vi bokar turen direkt på morgonen. För att slippa ha en hålltid att passa under dagen sedan.
Upphämtning 8:00 på vårt enkla, men perfekt belägna boende, N1Hotel i Victoria Falls, Zimbabwe. Minibuss tillsammans med en ensam japan till helikopterplattan.
På plats finns en liten cafeteria och en souvenirbutik. 350 spänn för en liten, liten färgglad afrikansk skål med en zebra på.
Vi kommer lagom för att se en helikoptertur lyfta. Någon kilometer bort syns en bred pelare av vattenånga. Ett dovt dån hörs. Ingen behöver fundera särskilt länge på i vilken riktning Victoriafallen befinner sig.
Japanen slinker med en tidigare grupp. Det är 5 i varje helikopter och en grupp på 4 står beredda att lyfta. Vi blir ihopfösta med 3 äldre amerikaner. En kvinna och två män. Genomgång av turen vid en karta. Kort säkerhetsgenomgång. Invägning av samtliga passagerare. Allt dokumenteras av det egna filmteamet. Vi får vinka till kameran och skicka en hälsning till oss själva. Om vi köper filmen efteråt.
Amerikanerna glider iväg. Vi stannar och kallpratar lite med säkerhetskillen. Så säger han till Christofer. Håll dig tätt intill mig så ska jag se till att du hamnar i fram. Kanske för att vi är trevliga och pratar. Kanske pga all kamerautrustning. Kanske bara för att han vill ha dricks?
Ok, vi är på. Vi vill gärna ha de bilderna.
Väntan. En av de amerikanska männen i vår grupp glider upp till oss och säger
– We would like to put Peggy here (kvinnan i deras gäng) in the front. Is that okey with you?
Nu blir vi helt ställda, faktiskt. Är inte det lite fräckt att be oss avstå ifrån framsätet? Det är ju självklart att alla helst vill sitta där. Alla har betalat lika mycket och alla är förmodligen lika taggade. Och gör detta för första och enda gången i sitt liv. Det naturliga är ju att alla gillar läget och ser hur crewet placerar oss?
Dessutom har vi ju vårt löfte från säkerhetskillen. Ska vi avsäga oss det nu?
Två långa sekunder går och sedan svara jag:
-I think everyone wants that seat, dont you?
Hur skulle ni ha gjort? Gett framsätet till tanten med ipaden som enda fotoutrustning, eller svarat som jag?
Det blir lite stelt, men snart boardar vi. Christofer och alla hans ton med kamerautrustning placeras i fram. Jag och amerikanerna med iPads i bak.
Vi gör två loopar runt fallen, en i vardera riktning, så att man får se lika mycket oavsett vilken sida man sitter på. Om man sitter längst in i helikoptern motför dörren, får man se fallen under loop 2, om man sitter vid dörren ser man dem under loop 1.
Under de minuter turen tar, är vi alla helt uppslukade av vyerna och upplevelsen!
Helikopterturerna över Victoriafallen avgår från Zimbabwe-sidan av fallen, ett par kilometer uppströms.
Det finns också en dyrare tur som varar i 22-25 minuter ca, men vårt intryck var att man då ser mer av omgivningarna, snarare än mer av fallen, så denna kortare och billigare tur var nog rätt val.
Efter turen får vi se vår film från tidigare inne i ett litet filmrum, får ett erbjudande att köpa den, och så är äventyret över för denna gång.
Vi kan definitivt rekommendera en helikopterflygning över Victoriafallen om man väl är på plats. Det är enda sättet att få någon form av överblick över fallområdet och ett besökt skulle inte ha känts komplett utan den.
Här kan du boka helikopterturen.
Så hur blev filmen då? Där framifrån framsätet?
Här är resultatet!
Läs alla våra inlägg från Zimbabwe här.
Välkommen att gilla 4000mil på Facebook och Instagram för fler maffiga resebilder i dina flöden.
Du var helt fantastiskt diplomatisk mot I-Pad-amerikanen👍🏻 De kände sig tydligen ”hotade” av all er kamerautrustning😄 Själv hade jag nog bara kommit på något i stil med ”travel journalists”.
Om man inte väljer helikopterturen får man se till att besöka Viktoria Falls före regnperioden, dvs någon gång mellan augusti och november. Vattenmassorna är fascinerande men också att verkligen se själva stupet under torrperioden. Två helt olika upplevelser.
Ja, men det kom jag ju på sen att vi skulle ha sagt att vi var journalister och att det var inbokat att Christofer skulle sitta fram för reportagets skull! 🙂
Alla bra lögner kommer man liksom på efteråt! 🙂
Blir det någonsin ett besökt till (inte helt omöjligt faktiskt) så blir det helt klart på hösten. Just för att vi insåg det, att det är två helt olika upplevelser.
Oh, den helikopterturen hade vi spetsat in oss på när vi var där 2013, men när vi någon dag innan blev uppmärksammade på att vi inte hade Gula Febervaccination, vilket då behövdes för att över huvud taget få boarda flyget till Johannesburg för mellanlandning på hemresan, gick hela vår sista dag i Livingstone åt till att, med god hjälp av en guide, få en vaccination med ett falskt datum. Då var det inte speciellt kul att sitta i väntrum efter väntrum, träffa sköterskor och läkare och till sist stå där med ett intyg. Nu i efterhand är det en dag vi aldrig glömmer.
(Då hade vi noga förhört oss om vaccinationer innan, men glömt den lilla detaljen om mellanlandning i Sydafrika på hemvägen).
Aj då, hjälp vad tråkigt! Men tur att det fick bra till slut och det är ju som sagt av misstagen man lär sig. 🙂
Helikoptertur är ALDRIG turistfälla. 😎 Men ja, jag hade svarat som dig. Hoppas jag (kan dock vara lite för snäll ibland). Har suttit både fram och bak på diverse turer (och även mittensätet) och det är en magnifik upplevelse varje gång. Helikopter ger en fantastisk närvarokänsla och det vill jag testa fler gånger. Den här turen verkar gå i samma tema, dvs fantastisk. Och 1250 spänn? Rena fyndet ju!
Hehe, nä får väl inse det nu då. Att helikopterturen alltid är en gjuten succé. Funderar på att köpa en tur över Keb med tonåringarna i sommar.