En 24 dagar lång resa är till ända. Min andra och Christofers första tågluff är slut. Facit blev:
- 35 olika tågresor
- 85 timmar på tåg
- 5 upplevda länder (varav ett nytt!)
- Ytterligare 3 genomrullade länder
- 3 gånger visade pass (på hotellet i Luxemburg, vid en biljettkontroll i Schweiz och vid Danmarks södra landsgräns)
3 tydliga teman har kunnat urskiljas:
- Gunilla briljerar på tyska
- riesling
- kamvandringar
Läs också: En perfekt dag på räls genom Europa
Hemresan
Det här inlägget skulle ju ha blivit en hyllning till tåget som färdmedel. Var det tänkt. Vi var ju lyriska! Men så kom hemresan.
Vi visste att den skulle bli småjobbig. Pågå i 3 dagar. Starta i Luxemburg fredag morgon, till Hamburg. Lördag Hamburg till Köpenhamn. Söndag Köpenhamn till Umeå.
Lördag kväll säger vi ändå till varandra att det här har ju gått kanonbra. Knappt jobbigt alls.
Sverige är inställt
Jag har ändå onda föraningar. Med nedresan i gott minne. För jag kollar vår avgång från Köpenhamn flera gånger på morgonen. Att den inte är inställd eller så. Men nej, den finns i intakt skick på SJ`s hemsida.
När vi kommer till stationen 40 minuter innan avgång lyser det ändå rött. Inställt tåg. Och när vi tittar närmare är visst alla tåg till Malmö inställda.
Okej, vad gör man? Jag ringer SJ. Könummer 36 i en kö som går oändligt långsamt. Jobbar fram kanske 5 nummer på 10 minuter.
Christofer hör en högtalare ropa ut att Stockholmståget väntar i Malmö på första tåget från Köpenhamn. 10:27 ska plötsligt ett tåg gå.
Vi trängs och armbågas för vi måste ju med detta första tåg som blir överfullt och kaosartat.
På tåget ropar man ut om Göteborgståget, men inget om Stockholm. På Öresundsbron bryts mitt samtal med SJ när jag är nummer 6 i kön. I Malmö finns inget tåg, det har gått.
Men ett nytt tåg till Stockholm går 12:04. Vi ska först inte få gå ombord. Tåget är ju fullt! Men tågvärden inser efter ett tag att han har frånåkta passagerare från hela 3 tåg framför sig på perrongen och låter oss alla sitta på golvet.
Jag ringer upp SJ igen och kommer till slut, till slut fram. Killen lovar att kolla om Norrlandståget kan vänta på oss, ska återkomma men gör det aldrig. Och vi kan se på Trafikverkets app hur tåget lämnar Stockholm när vi är i Södertälje.
En och en halv timme i Stockholm, vi passar på att äta, något vi inte kunnat göra på hela dagen, där på golvet.
Sedan är vi målstyrda. 18:11 tåget ska vi bara med, så fullt det nu må vara. Men det visar sig vara Vy-tåg, inte SJ, utan bittra konkurrenter till SJ.
– Tåget är fullt, det är förbjudet att sitta på golvet på tåg i Sverige och ingen kommer förbi tågvärdens bestämda kroppshydda och därmed basta. Detta får vi ta med SJ, det är ju dem vi har biljett hos och de som är skyldiga att få hem oss!
Nästa SJ tåg går 22:36. Men det är ju fullbokat också. Om vi lyckas krusa tågvärden tillräckligt för att få åka med väntar en 8 timmar lång natt på ett golv. Innan jag förväntas jobba måndag morgon.
Nytt SJ-samtal. Nu 1,5 timmes kö.
Till slut svarar en dam som bokar in oss på en sightseeing genom Sverige följande dag. 07:47 till Ånge. Sedan byte till Sundsvall. I Sundsvall 3,5 timmars väntan för att till sist kliva på ett tåg där och landa i Umeå 20:30. SJ betalar för en hotellnatt i Stockholm.
Ingen optimal lösning. Alls. Och mycket som kan bli inställt och försenat på den svängen också innan vi är uppe och hemma.
Dessutom kan jag inte jobba. Jag som ska ansvara för hela enheten och täcka upp för alla chefskollegorna denna vecka. SJ betalar inte ut någon ersättning för förlorad arbetsinkomst.
Vågar norrlänningen tågluffa igen?
Tyvärr lämnar allt detta tågkaos genom vårt eget land en ganska stor fråga. Kan man ens, vågar man, är det fysiskt möjligt att tågluffa från norra Norrland?
Interrail-biljetten tillåter bara en outbound- och en inbound-dag. Alltså klartext, man har bara en kalenderdag att ta sig ut ut Sverige och en att ta sig in. Man är därmed tvingad till att boka en mastodont-resa utan större marginaler genom Sverige för att hinna ut och hem.
Men när tågen liksom inte går? När inget funkar? Som ni säkert kommer ihåg, strulade ju nerresan genom Sverige också.
Sedan platsbiljetterna. Vi köpte våra platsbiljetter genom Sverige i februari och mars. De sålde sedan slut för hela sommaren i månader i förväg. Att sitta på golvet genom hela Sverige är ingen lek. Att få stå i tågdörrar och be, vädja och krusa olika tågvärdar att få stiga på fulla tåg. Att stå 1,5 timme i kö till kundtjänst för varje försök till hjälp. När SJ är skyldiga enligt lag som jag förstår det rätt, att få hem oss.
Ryggraden i svensk infrastruktur som krackelerar framför ens ögon. Vittrar sönder.
Hur många år orkar man kryssa sig långsamt fram genom Sverige på olika långsamgående lokaltåg som avgår åt nästan rätt väderstreck. För att sedan byta till nästa och nästa? I dagar som man bekostar med egen semester?
Hur länge orkar man genom Sverige på det sättet? Innan man ger upp sin Interrail? Och bara skiter i det?
Läs alla inlägg från vår (trots allt) underbara tågluff här.
Läs också: Nej vi ger ju inte upp tåget som färdmedel, men det finns saker som måste förbättras
Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.
Så himla tråkigt. Och vilket antiklimax efter er fina semester. Hur har det kunnat bli såhär. Längesen man sa uttryck likt ”Det gick som tåget” eller ”Lika säkert som ett brev på posten”…
Ja verkligen tråkigt. I övrigt har ju resan varit underbar!
Och ja, hur blev det då här? Sverige är ett av världens rikaste länder, så pengar har vi. Så det måste vara andra faktorer, organisation, lagen om offentlig upphandling, byråkrati? Vet ej, men skulle vilja ta rätt på det. En del av mig skulle vilja kavla upp armarna och hoppa in på någon chefsposition och ordna upp eländet. 😅
Hej, vi ska ut och Interraila om två veckor. Vi är en familj med tre barn. Har ni några bra tips. Tänker mest på om man måste boka platser mm och hur nk bäst gjorde.
Vi kommer så snart vi bara hinner skriva ihop ett tipsinlägg med allt vi lärt oss av vår tågluff. Håll utkik på bloggen! 🙂
Stort credd för att ni gjorde det här (och det har varit svinkul att följa) men det där med att flyga till/från norra Europa och ta tåget därifrån framstår fortfarande som mitt bästa alternativ om jag ska ge mig på något liknande från Östersund. Tyvärr…
…eller så är det här bara ytterligare ett praktexempel på hur logistiken rent generellt inte fungerar sommaren 2022 men att det här är lagat till nästa sommar. Kan vi hoppas.
Det har varit svinkul att göra också, vi har verkligen älskat att tågluffa!
Flyga känns ju ruttet eftersom vi gör detta delvis pga klimatet. Och i år har inte heller flyget funkat.
Detta med 2022 har också slagit mig. Är det bara nu? Men tycker mig ha hört många berättelser även tidigare år om hur SJ misslyckas med att ta hand om sina resenärer i dessa situationer.
En kille bakom oss på tåget över Öresund, en dagspendlare sa bara om stoppet att detta är standard. ”Är det inte det ena så är det det andra.”
Ja så här kan det ju inte fungera, håller med, och det är det jag menar med att man drar sig för att köra en tågresa genom Sverige och ha andra beroenden att förhålla sig till. Jag kan inte dra någon egen parallell eftersom de gånger jag åker tåg så är det enkel väg från Östersund till Stockholm eller tillbaka och det fungerar merparten av gångerna smidigt (förutom senast och då lovade jag mig själv att skippa tåg om jag reser hem från Stockholm en fredag – okul att åka på förseningar och vara hemma vid midnatt).
Samtidigt om flyget. Så länge man utgår från en mindre flygplats som UME, OSD, LLA eller liknande så tror jag att man slipper mycket av bekymren (vi får väl räkna bort strejk och inställda flyg just nu). Det viktiga är att komma airside till ARN och slippa helvetesköerna till incheck och säkerhetskontroll. Förstår dock grejen med er tågresa så klart.
Ja som öresundspendlare så kan jag säga att det blir rejäla problem när Ö-tågen ställs in över bron (och det kan lika gärna vara Banedanmark som Trafikverket eller bolagen själva). Då får man ta ersättningsbuss och den tar evigheter att skaka fram och hade ju inte hjälpt er.
Oftast flyter det dock på om än med förseningar. Tycker snarare att X2000 har problem och ofta får ha Malmö som slut- och startstation.
Hela resebranschen har dock problem nu tycker jag. Tidigare har vi fått superbra hjälp av SJ. Prova att få taxianslutningar i Tyskland. Det kan du glömma.
Jag föreslog taxi från Stockholm till Umeå igår för SJ-damen, men det svarade hon inte på. 😊
Sorgligt. Som skåning vet jag ju att SJ-tåg över sundet inte är att lita på. Man måste ta Öresundståg, för de fungerar nästan alltid, inte alltid dock. Men SJ till och från Köpenhamn, det funkar bara ibland. Inte klokt att man ska behöva veta sådant, en turlista borde gå att lita på.
Er resa genom Sverige liknar bara en tågresa jag gjort, genom östra Bolivia 1980, när rälsen hade regnat bort. Vi kände dock att bolivianska järnvägsbolaget skulle se till att vi kom fram. Och det gjorde de.
Haha, tack för dagens skratt (på en rälsbuss genom Torpshammar i Medelpad)
Nej det kan man inte veta, men nu är det noterat i lärdomsboken.
En liten lustighet…Ni har nog passerat vårt sommarställe nära Fränsta på er trassliga väg hem till Umeå
Kram och tack för alla fina inlägg
Ja Tåget stannade i Fränsta, det minns jag. Nu är vi äntligen hemma! 😅
Köpa interrailbiljett i Finland eller Norge?
Du tänkte som alternativ till att åka genom Sverige? Finland har vi faktiskt varit inne på tidigare, men Rysslands anfallskrig mot Ukraina komplicerar saken. Nu kommer man inte vidare från Finland.
Tror vederbörande avser att du då får fler dagar på dig att ta dig genom Sverige?
Insåg det sen när jag fick tänka lite. 🙂
Värt att kolla upp om jag får köpa ett norskt interrail om jag är skriven i Sverige?
Håller med åker Gällivare-Askersund tur o retur alltid försenat Tåg som inte inväntar nya biljetter tåg buss tåg .Har appdn o det plingar varje dag gånger flera försening spårfel nån på spåret ,ingen sovvagn Personalbrist Förkalt vi har vinter i norr mm.
Sverge 2022 uruselt
Jag håller med om frågeställningen – är det meningen att norrlänningar ska tågluffa. Och jag undrar dessutom om det ens är meningen att människor från övre Norrland ska åka tåg överhuvudtaget. Vagnarna är i bedrövligt skick – sov- och liggvagnarna är lappade och lagade, ett och annat är ur funktion och lukten är inte kul. Nu när Upptåget har nya tåg har dessutom de gamla hamnat hos Vy och trafikerar sträckorna i norr. Och de senaste åren har priserna stigit ca 3 ggr. Att lita på att tåget går med Vy som utförare är en utopi. Jag tror att ett av grundproblemen är att dåvarande SJ är uppdelat i olika bolag och att dessutom tåglinjerna drivs av så många olika utförare. Angående åka taxi så fick jag 2015 taxiresa från Umeå till Boden efter en försening med SJ…….
Fast tågen som går Umeå-Stockholm är fräscha tycker jag. Jag gillar dem och åker ofta.
Så kan det ju vara, med olika utförare alltså.
Jag fick det här rekommenderat på Facebook. Jag råkade vara föraren som körde 10.27 från Köpenhamn och kanske t.o.m. pratade med er? Kan bara beklaga att det blev som det blev och att vi inte hade fler vagnar.
Hej Alexander, nej vi pratade inte, men vi satt bakom dig i 1:a klass vagnen (av nöd, inga såna biljetter 🙂 ) och såg dig nog tror jag. Vi kände då fortfarande lugnet i någon form. Vi hade ju hört ett utrop att Stockholmståget skulle vänta i Malmö. Men så blev det inte.
Jag förstår att alla inblandade individer gör sitt bästa i dessa situationer och vi fick också bra hjälp av både tågvärden på 12:04 och av kvinnan på kundtjänst som så småningom svarade på mitt sista samtal vid 8-tiden på kvällen.
Men det är en tuff situation att stå med full packning och allt 125 mil hemifrån och inte ha en aning om hur man ska ta sig hem. Alla avgångar fullbokade i veckor framåt. Och jobbet som väntar nästa dag. Även om man är så resvana som vi är. Jag skulle önskar att SJ tog bättre hand om sina kunder i dessa situationer som man ju vet inträffar.
Hej ! Er upplevelse av tågresa i Sverige påminner mig om en liknande, fast inte alls så lång, jag gjort med Öresundståget. Fick vänta på tåget i timmar och när det väl kom ( mycket gammalt) så rusade alla på för att ta sig till Malmö där man skulle kunna ta sig vidare. Vi stod packade som sillar ( jag hade köpt platsbiljetter månader i förväg) Polisen kom på,o kollade allas pass. Efter Malmö fungerade det lyckligtvis.
Gammal utlands-svenska ( uppväxt med tron att ” Sverige är bäst ”)
Tyvärr samma tågkaos inrikes när jag tågluffade 2011. 🙁 när jag tågluffade igen 2016 flög jag först Umeå-Grekland och sen hem igen från Tjeckien. Trist och snopet, såklart bättre att tågåka hela vägen.
Vilken igenkänning. Var ute 14 dagar i Europa och allt gick bra (lite småstrul i Tyskland) tills jag skulle hem till Boden. Inboundresan var allt annat än stressfri och jag blev fast i Köpenhamn 3 dagar. Missade en halv dags jobb. Glad att jag hade planerat med lite luft. Ska man inte kunna vi i norr och åka tåg. Jag veckopendlade Boden-Sthlm hela 2017 söndag och torsdag åkte jag tåg och så fort det blev semestertid kunde jag inte alltid åka till jobbet för tågen var fullbokade.
Om ni inte redan gjort det så begär ersättning via interrail för försening.
Hmm läser att vy tycker sj ska kompensera er när vy strulat. Jag som begärt min ersättning från vy för en lång försening. Får se om de hänvisar till sj istället då.
Vi har bra koll på våra rättigheter vad gäller flyg, men noll koll vad gäller tåg och särskilt interrail-biljetter. Vi får kolla på det, tack för tipset.
Varför skall dessa synpunkter om vårt tåg ideligen ventileras. Hau kan det ha sig att det svenska tågvärendet gång efter annan strular och ställer till problem. Satsar vi i vårt land mindre på järnvägstrafiken än andra länder?
Kan någon ge en förklaring till att svensk tågtrafik gång efter annan skapar kaos. Eller är vi svenskar fel på något sätt`?
Ja svar på frågan varför vore väldigt intressant att faktiskt få. Håller med.
FY FAN! Ursäkta inledande invektiven, men ska dessa ord användas så måste det bli här. Har SJ någon form av skam i kroppen så måste bara de här passagerarna från norra Norrland kompenseras av SJ.
SJ`s heder, och jag hoppas att den finns? måste ju städa upp efter sig när man ställer till ren o skär dynga med sina passagerares liv. Vad säger Konsumentverket? Allmänna Reklamationsnämnden?
Först och främst måste SJ ta in att dom är en offentlig gren av myndighets Sverige. Bära sin roll med stolthet och fullt ut axla sitt ansvar. Det finns ingenting att tveka på och varför inte börja här…?