Nej vi ger ju inte upp tåget som färdmedel, men det finns saker som måste förbättras

Vårt inlägg från i måndags om vår misslyckade färd upp genom Sverige fick visst genomslag på sociala medier kan man säga. Jag känner därför att jag vill skriva vidare och förtydliga vissa saker.

Läs också: Hej SJ – Är det tänkt att norrlänningen ska lägga ner det här med tågluff?

Om SJ och SJ´s ansvar

Först av allt. Det kan gå fel ibland. Med alla trafikslag, med alla resor, ja ibland med livet självt. Men, om man bedriver persontrafik, så måste man ha en plan för det. För passagerare förväntar sig faktiskt att komma fram. Sälj inte fler biljetter än att du känner att du kan hantera dessa passagerare och eventuella problem som uppstår runt dem, tänker jag som en hypotes? Säljer man slut på 100% av alla sina säten i förväg under en 9 veckors sommar, trots att man vet att 10% (som en hypotes) av ens avgångar troligen kommer att ställas in, så har man skapat sig själv ett problem.

Och om förbindelsen över Öresund inte funkar så kanske man inte ska sälja biljetter över? Jag har fått kommentarer från läsare som tyder på att i Skåne vet alla att det inte funkar. Men vi som bor i Norrland vet inte det och bokar därför en avgång norrut från Köpenhamn. Kanske kan SJ och andra aktörer sälja långdistansbiljetterna från Malmö i stället? Tills bron och tunnlarna börjar funka? Då vet vi att vi måste ta oss över för egen maskin och på egen risk och kan planera för det med marginaler.

Dessutom bör man hålla sina passagerare informerade om vad som händer. När man vet fakta blir saker och ting lättare att hantera.

Sen har vi detta med tekniska fel på signalsystem, i tunnlar osv. Det är inte SJ´s fel. Men ett ansvar finns definitivt hos någon part och tillförlitligheten behöver bli högre än idag. 
På SJ´s ansvar ligger att man måste ha ett system för att hantera effekterna av dessa tekniska fel för sina kunders räkning.

Att stå med bagage och allt på en perrong 125 mil hemifrån och känna att jag har ingen aning om hur jag ska ta mig hem till jobbet i morgon och det finns ingen som kommer att hjälpa mig ett dugg med det, är en riktigt otäck känsla även om man är så pass resvan som vi.

SJ´s personal

Vi vill också förtydliga att vi känner oss övertygade om att alla SJ´s anställda gör sitt bästa i varje situation. Tågvärden som släppte på oss på tåget upp till Stockholm trots att det var fullt är vår hjälte. Kvinnan som klockan 8 på söndagskväll trollade fram ett hotellrum åt oss på Scandic Continental, just som den sista pendlaren lämnat centralen och det bara var vi och 30 narkomaner kvar i vänthallen, räddade oss. Hon trollade dessutom fram ”rälsbuss-biljetter” åt oss genom Norrlands inland så att vi ändå kunde tråckla oss hem dagen därpå. Fastän det egentligen var slutsålt till augusti.

På Östersundståget, som inledde vår långa färd hem dagen därpå, träffade jag en otroligt trevlig tågvärd som förgyllde min dag med färgstarka skildringar av hur det var att köra ett tåg genom Gävle den där gången för 30 år sedan när det kom 3 meter snö i Gävle på mindre än 24 timmar.

Och så vidare.

Tågluffa eller inte?

Vi blir helt förkrossade när vi läser en mängd kommentarer från er läsare om att ni blivit jätteinspirerade av oss och vår tågluff, men nu tvekar att själva ge er ut efter detta.

Till er vill vi säga att om vi bara bott från Gävle och söderut, så hade vi ändå kunnat ta oss hem samma dag som det var tänkt. Det är när man bor så långt norrut som vi i Umeå som det skiter sig totalt när sånt här händer. 

Och väl hemma igen nu, endast 22 timmar försenade, så känner vi ju definitivt att vi kommer inte att ge upp interrail-drömmen så här lätt. Vi kommer absolut att åka nästa år igen. Men vi önskar en stark förbättring av de svenska tågens tillförlitlighet. Tills det händer måste vi tyvärr planera annorlunda på något sätt inför dygnet ut ur Sverige och tillbaka in genom Sverige. Hur vet vi inte än.

Vi önskar också en regelförändring för interrail, där norrlänningar får en extradag ut och en extradag in. För just nu funkar det inte att resa mellan Umeå och Köpenhamn över dagen tyvärr. 

Sverige ÄR fantastiskt

Sedan ser jag tyvärr att ju längre tid min Facebook-tråd spinner iväg, desto fler kommentarer kommer det in om att Sverige är på väg åt h-vete och att inget funkar i detta land. Så är det ju inte alls, det är otroligt mycket som fungerar jättebra i Sverige och jag blir rätt ledsen när jag ser dessa kommentarer.

Sverige är på många sätt världens bästa land att leva i, vi är ett av världens rikaste länder, har ett fungerande skyddsnät för alla och en sjukvård i världsklass vad gäller allvarliga sjukdomar som t.ex. stroke. 

Vi har en galet bra föräldraförsäkring, gratis utbildning och en utbyggd och billig barnomsorg. Hörde nyss av en amerikan (på tåget hem) att dagis kostar 2000 Dollar i månaden där. Per barn!
Vi hamnar högt upp på den internationella lyckolistan och har en hög medellivslängd. Vi har ett jämställt och demokratiskt samhälle och massor av tillgänglig natur som är tillåten för alla att vistas i. Och så vidare.

Men Sverige behöver jobba med tillförlitligheten för tågtrafiken. För den här nivån är inte okej. Och SJ behöver jobba på sin förmåga att ta hand om de resenärer som råkar ut för problem i tågtrafiken.
Vi har goda förutsättningar och tillräckligt med pengar för att ha en lika bra fungerande järnväg som Japan eller Schweiz. Men då måste järnvägen få kosta och den måste skötas på ett effektivt sätt.
Punkt och tack för oss.

Läs alla inlägg från vår tågluff här.

Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.

Relaterade inlägg:

Packlista för tågluff – så här ser vår packning ut Vår rutt på tågluffen – så här åkte vi Vad kostar en tågluff egentligen? – vår kalkyl Centralens resebutik i Kalmar – tågentusiasterna som gör livet enklare för den som vill resa miljövänligt i Europa